Några glimtar från bröllopet

Festfina förväntansfulla...

Vackraste bruden och rolig gäst Max

Vacker dukning - förrätten

Pärs hyllning till sin Julia framförd av svensexegänget

Brudvalsen.... inte ett öga var torrt och snacka om chills all over me...


Tack Pär o Julia för att vi fick dela eran dag med er!

En farlig upptäckt ;-)

Jag har upptäckt att min laptop är bärbar. Man kan flytta den till en bekvämare plats som till exempel soffan. *Ler*
Så nu sitter jag just i soffan och kikar på "Annorlunda familjer" och njuter av min härliga tvkväll. Det är bara på måndagar jag verkligen vill titta på tv, och hela kvällen är så gott som spikad.

Jag skulle nog vilja ha fler barn..... någon gång. Inte just nu men inom en ganska snar framtid. Man blir ju inte yngre. Inte tio.... men ett par till skulle jag visst kunna tänka mig.

Knäppt va? :)

Orolig

Ibland tror jag att jag tänker för mycket.

Tommy är på plats, hunden är på plats, katten är på plats, nu är hela familjen samlad igen efter helgens stora happening. *Ler*

Min kära kosin var ju barnvakt, och hon är superallergisk mot djur, så det var bara till att lämna bort alla djuren och försöka sanera lägenheten på päls. Allergitabletterna gjorde vad de skulle och allt gick jättebra.

Bröllopet var otroligt vackert och stämningsfullt i en gammal kyrka vid ån, Fors Kyrka.

Lillan vaken och ledsen... :( fortsätter i morgon!

Några penseldrag senare..... ;)

Den föreställer brudparet Pär och Julia, målad efter ett foto.

Fredagsmyser på en konstnärs vis

Maria Da Vinci dricker vin och målar vidare..... Hon är nöjd hittills, ska bara finslipa lite detaljer så är den klar! Lägger såklart in bild här när den är klar! :)

Har en bra feeling angående mitt projekt! Känns riktigt bra.

Ljuvliga Medea 10 månader

Duktiga Anneli Nielsen tog dessa underbara bilder på Meddis när hon var 10 månader, lika gammal som Astrea är idag! Kul att se och jämföra likheter och olikheter.

Tyvärr har jag inga bilder på Astrea här i jobbdatorn, men jag ska lägga in när jag kommer hem så kan ni också få se hur våra gullegrisar såg/ser ut när de var lika gamla!

Fredagar.....

...på jobbet är egentligen inga egentliga jobbdagar. De känns bara roliga! Jag slutar tidigt, kl 13, och så har vi fredagslunch då vi beställer mat från en pizzeria, typ Picasso.
Jag ska nog äta en kycklingsallad tror jag.... med avacado :)

Ha en fin fredag!

God morgon!

Ny dag igen då och jag måste erkänna att den här morgonen känts lite lite annorlunda. Tommy berättade igår att det "spökar" här. Han låg i badet igår när Medea var på dagis och Astrea sov och plötsligt lät det i badrumsdörren som om den öppnades och stängdes.... Hmmm. Jag som i regel är starkt troende på spöken, tyckte nog ändå att det verkade som om det kunde finnas en logisk förklaring. Tommy stänger aldrig dörren helt när han badar, utan drar bara igen den. Så det är klart att när luften blir varm och fukigt i badrummet, och luften utanför är torr och inte lika varm, så blir det olika tryck i badrummet och i övriga lägenheten. Alltså vill ju badrumsluften ut ur badrummet, alltså expandera... *Ler* ...och får dörren att röra sig.

Men i morse var min sturskhet som bortblåst och jag tände alla lampor vart jag än gick för att vara på den säkra sidan....

När jag kom till köket så var det första jag såg min tavla som höll mig vaken till sent i går kväll/natt. Tänk att det skulle vara så roligt att måla och skapa! Det ska jag fortsätta med, I'm hooked!!

Nu ska jag dricka kaffe, ut med hunden och sen iväg till mitt älskade jobb.....

Vi ses!!!!

Tack

Dagen idag har gått i vänlighetens tecken. Jag har varit måltavla för så mycket snällhet under dagen och jag tvivlar starkt på att jag förtjänar alla varma gärningar och goda avsikter.

Det börjar på jobbet. Min kära kollega och syster Mari, som alltid har tid att lyssna på mig och mina funderingar som inte alltid är helt enkelspåriga om man säger så, satt tålmodigt även i morse och lyssnade och verkade uppriktigt intresserad. Hämta kaffe åt mig och till och med plockat undan efter mig från lunchen.... Haha, det låter som om jag är en riktig primadonna och hon är en riktig toffel! Men det är inte riktigt så. Verligen inte! :) Men det är bara så snällt och fint gjort av henne!

Övriga arbetskompisar som också alltid har ett par vänliga ord över och sällan håller inne på att visa uppskattning, sånt känns så himla skönt och tryggt! Hoppas ni förstår vad glad jag blir!

Sen min bästaste kosin... magsjuk och sliten efter det... Hon har åttagit sig det ärofyllda uppdraget att vara barnvakt åt våra barn på lördag då vi ska på bröllop i Eskilstuna. Och bara det, att erbjuda sig sitta barnvakt när man har så många järn i elden hela tiden.... det är storsint och otroligt snällt! Och nu när hon nyss haft magsjuka och så.... Och sen allt annat fint hon gör för mig hela tiden, skulle kunna ägna ett helt inlägg här till bara det! *Ler*

Barnmorskan min....Vilken ängel! Jag fick något av henne idag som betyder väldigt mycket för mig, och för henne också tror jag. Men det är hemligt ;) så det behåller jag för mig själv......... Hon har alltid visat sitt stöd och kommer alltid med väldigt fina ord och kommentarer... komplimanger. *Ler* Hon är en otrolig människa som jag vet hjälper och stöttar många på mer sätt än hon egentligen behöver.

Och min älskade Tommy... som är så bra på att visa att vad jag betyder för honom, hur mycket han älskar mig...I dag har jag känt såå mycket kärlek från honom, omtanke och "bry sig om".

Vilken oslagbar dag!

I dag ska jag till barnmorskan och bli preventiv... Inga mer barn... Känns som ett bra beslut men ändå vemodigt. Aldrig mer få bära ett ofött barn i nio långa månader, så fyllda av förväntningar, spänning och magi.. Aldrig mer få upp ett varmt, nyfött litet knyte på mitt bröst. Aldrig mer amma...känna de små försiktigt krafsande händerna på mitt bröst. Snyft, det känns som en stor förlust! Vad löjlig jag är! Jag har ju två underbara barn och vill verkligen inte ha fler. *Ler* Men ändå........

Underbara Medea <3

Barnen sover och jag tittar på "familjen annorlunda". Härliga kväll!

Kontorsråtta jag! :)

Här tillbringar jag ca åtta timmar om dagen för att få ihop brödfödan. Lite kalt i fönstret kanske, tycker ni inte det? Dags att pimpa upp kontoret lite!

Så, nu är bitterheten borta och jag är glad igen! Ibland är det bra med ett minne på fyra sekunder... :)
Tack coz för omtanken, men handskarna kan ligga kvar i byrån till bättre behövande. <3

Astrea har fortfarande feber trots ihärdigt panodilande och alvedonande, men det värsta är nog ändå hennes nästäppa. Kronstopp är vad det är. Renässans, Neseril, näsfrida.... inget verkar hjälpa! Stackarn har det verkligen besvärligt och värst är det ju när hon ska sova. Sover halvsittandes men inget, inget hjälper. Maktlösheten är jobbig att inte kunna hjälpa. Ändå är hon så glad... I går sov hon en halvtimme på hela dagen, inte bra med tanke på att hon somnade efter 22 kvällen innan och vaknade halv sju på morgonen. I dag berättade T att hon sovit över tre timmar på förmiddagen! Blev så glad!

BVC tyckte för övrigt att vi skulle köra på hårt med Neserilen, använd flitigt och ring igen om inte bättre på ett par dagar, var rådet.
Tänk, på apoteket vill de knappt sälja Neseril för småbarn till småbarn, och om man ändå lyckas övertala personalen att sälja så gör de det med skräckpropaganda med på köpet.

"Tänk på att det här förstör barnets känsliga små näsor även vid kortvarig användning!"

Så går man därifrån och känner sig som värsta barnmisshandlaren. Och BVC uppmanar att inte hålla igen... :S
Ja som läget är nu så lyder vi BVC's råd! Och T säger att hon redan blivit något bättre i snoken. :)

Nåja, hoppas hon är frisk till helgen så vi kan gå på bröllop!

*POFF*

Där sprack bubblan. Jag visste väl att det bara var en illusion, inte kan man väl vara glad en en halv dag i sträck...

Men men, livet är inget nöjesfält.

/bitterfittan

En bra dag idag! :)

Jag förstår inte hur man fungerar.... I dag är jag bara sååå glad, för ingenting! Borde egentligen varit trött, eftersom jag haft en jobbig helg med lite sömn, men jag är pigg och glad! Borde egentligen varit orolig för Astrea, eftersom det är min vanliga reaktion så fort nåt inte är som det brukar, men jag är helt lugn. Borde varit orolig för att Medea kommer att få magsjuka eftersom hennes kusin har det idag och de lekte i lördags.... Men inte ens det kan sabba min goda sprit *Ler*

Kram!

"Så skönt med en kväll man kan göra vad man vill"..... Joorå...

Vilken kväll... Den började ju bra, min pappa kom hit och tog med sig Medea till kusinen, han skulle vara barnvakt och Medea blev jätteglad. Jag blev också glad, då kunde jag ägna mig åt sjuklingen till 100 %. Vid halv sju kom de tillbaka och hade Isabell med sig och jag stekte lite korvar till dem och passade på att lägga Astrea medan de åt. Perfekt! Sen strax efter sju åkte Isabell och min pappa igen och jag lade en trött men nöjd Medea.... och precis innan hon somnat så vaknade självklart Astrea. Tassade in dit och såg att hon var alltför vaken för att kunna somna om själv, så det var bara att ta upp henne och gå in till Meddis som genast ville gå upp... Så vi gick upp. En halvtimme senare la vi oss allihop i min o Tommys säng och efter en saga somnade M men inte A. Smög ut med A, gav henne ett smörgåskex i köket och bar in Medea in till sig. Provade lägga A igen efter lite Robinsonglimtar men nä. Inte skulle det gå så lätt. Upp igen, mer panodil och nässpray, lite mer Robinson och så till sängs igen. Hon var ju så trött, men sååå svårt att komma till ro. Varm som en kamin var hon nu trots panodil hela dagen. Tillslut somnade hon och klockan 22 kunde jag gå ut med stackars Älsa som inte varit ute sen klockan 15.

Ibland blir det sådana här mariga kvällar. Som tur är så är de inte så tätt återkommande efter varandra. Det är bara att gilla läget, snart är de stora och man ser vemodigt tillbaka till den här småbarnstiden. Så ljuvlig, så jobbig. Ibland.

Puss o kram o gonatt

P.S Fick ett sms av T där det stod att han brutit näsan. Jaja, sålänge man får sms så är det ju ett gott tecken. Mobiler funkar inte i vatten, så då är han inte över bord iallafall. För närvarande. Åååå, måtte den där båtresan snart vara avklarad! D.S

Hej!!

Lördag, gräsänka, sjukt barn... Ingen höjdarhelg precis, iallafall inte för stackars Astrea som har feber :( Ska inte sitta här nu när jag behövs på annat håll ;) men ville bara kika in och säga hej!

Hårrible view ;)

Mörkt ute, ljust inne. Spegelbilden i fönstret avslöjar att jag borde klippa mig! Ser rent ut sagt för jävlig ut i håret!

Tröttheten...

...finns där. Men jag ska försöka förtränga den och låtsas som om jag sovit en skön åttatimmarssömn inatt. Jag var till Bastmora på kortkväll i går, och de där beryktade kortkvällarna med galna kortgänget brukar inte sällan vara över midnatt. Det är snarare regel än undantag. Men ack och ve så roligt vi har! Magmusklerna får sig ett rejält träningspass av allt garv och det kan behövas med tanke på alla godsaker man stoppar i sig under en sån kväll... Jofi, jag bröt pakten.... *skäms* Men nya tag idag!

Gick jag till jobbet idag? Njaäää, det kanske jag inte gjorde, men viljan fanns där och det är ju ett steg i rätt riktning. Grejen var att min väckare ringde halv sex som vanligt, och jag hade gått upp på en gång om inte Astrea vaknade och ville ha sin mamma kvar i sängen. Så Tommy ställde om väckningstiden 20 minuter, eftersom jag ännu inte lärt mig det på nya mobilen. Astrea kännde på sig att jag bara skulle ligga kvar ett tag, för hon somnade inte. Så för att inte göra den här historien längre och mer invecklad än vad den redan blivit.... så hann jag helt enkelt inte GÅ till jobbet på grund av vardagliga omständigheter.

Nu ska jag fylla på kaffe i muggen, kommer gå åt idag efter bara 4 timmars sömn, och börja jobba lite här också... *Ler*

Ha en fin dag kompisar! KRAM

Inte varje morgon jag blir starstruck av naturen när jag kliver ur bilen utanför jobbet..

Underbara dag, här är jag!!!

Och jag har fått världens inspiration av min arbetskompis Kjelle som går till jobbet varje morgon, från och med i morgon ska jag också börja GÅ till jobbet!

Så det så!

Ta för er av dagen, här är den!!

Hooo-hooooo.....

Var ute med Pälsmössan precis, sista kissrundan, och det var så vackert ute! Inte för kallt och inte en själ ute! Gick genom stan och jag sveptes in i en mystisk overklighetskänsla, ungefär som om man var ute och gick i en dröm. Inte en människa, ingen bil, inte ett ljud... Bara knarrandet i snön efter mina steg och prasslandet efter Älsas. Härligt! Nu blev jag full av energi! Lagom till sovdags...

Natti natti!

Aj aj aj vad har hänt??? Mitt nyttiga, sunda leverne har totalt raserat! Jag äter kakor på jobbet och småäter godis hemma, nu är det dax och skärpa till sig! Jag som trodde det skulle vara enklare att hålla sunda vanor när man jobbar, jo tjena....

Pappa var här idag och åt vofflor med oss, bäst att passa på att stjäla lite tid med honom nu innan han åker till Florida och är borta två och en halv månad. Medea lär väl fundera över varför han helt plötsligt är borta så länge. Hon frågade efter Ann idag, och jag sa att hon var i Flordia och väntade på morfar.

Annars är det rätt tomt i huvudet i kväll. Har inte så mycket att komma med om jag säger så. Tur man inte får betalt för att leverera blogginlägg!

Ha en skön kväll mina vänner!

Måste bara.........

"Titta här pappa, elefanten Bimbo!"
Medea om Dumbo. Hihi....

Natti natti

Eftermiddag

Ääntligen hemma från jobbet och får krama mina små gullegrisar! Astrea vinkar numera i fönstret när jag kliver ur bilen och det är så roligt att komma hem och känna sig efterlängtad. Medea springer runt med sin ficklampa och T lagar fiskgratäng. En vardagseftermiddag hemma... =)
I kväll ska jag borsta Astreas två tänder för första gången! Om inte annat så kommer Medea tycka det är roligt...

Kram

Känner mig arg och ledsen över allt Benjamin fick utstå och genomlida. :(
Så orättvist!!!!!
Varför kan jag inte bara släppa taget?
*snyft*

Min bror Pär

Han betyder så otroligt mycket för mig, min bror Pär. Han är alltid där. Han är sjukt rolig och otroligt snäll och en alldeles perfekt lillebror! Kunde inte fått bättre! Jag är otroligt stolt över honom, han är en märklig filur, nästan som en sagofigur! En makalös människa är min bror, kort sagt den bästaste i hela världen!

Tack för att du finns!

Whishful thinking

Jag känner en som önskade sig nya fälgar till sin hästtransport i 40-årspresent. Det är coolt! När jag fyller 40, om fyra år, har jag ingen aaaning om vad jag ska önska mig. Måste skaffa mig ett intresse, eller iallafall några mål i livet. T ex... låt säga att jag har ett mål att ge ut en bok. Bara som exempel. Då har jag helt plötsligt en jättebra grej att önska mig! En Mac Book Air... Kanske inte lika coolt som att önska sig fälgar, men en bra och användbar grej att ha överst på önskelistan.

I dag har jag ett ord överst på min önskelista. Sinnesro.

En liten ärta, en liten ärta, en liten ärta, en liten ärta och en stor stor böna...

Små fötter är väl nåt utav det underbaraste som finns!! Mjuka och gosiga finns de där bara för att man ska kunna ta dem i handen och smeka, pussa och gosa med dem! Ja för barn som inte kan gå än så är det bara därför de finns! Medeas fötter får jag vara glad om jag får låna ibland, hon sitter sällan still nu för tiden. Ska vara framför "Små einsteins" eller "Musses Klubbhus" då man får passa på.

Sköna söndag......

Tack kära faster Susanne för de fina kläderna till Astris o Meddis och den underbara tårtan! <3

Tårdrypande

Har just tittat på en riktigt bra film - My sisters keeper. Jätte gripande och sorglig var den, men jag fällde inte en tår. Måste va nåt fel på mig...
Tommy däremot satt och snyftade halva filmen. *Ler*

Den handlade om vad cancer gör med en familj. Kate får diagnosen när hon är typ fyra år och behöver en lämplig donator av benmärg och blod mm för att överleva. Paret bestämmer sig för att skapa en donator och får en dotter till, Anna. När Anna är 11 år vill hon inte längre och söker hjälp hos en advokat för rätten att själv bestämma över hennes kropp.

Jag har nog blivit ganska kall och härdad genom åren. Det enda jag egentligen gråter för är när barn far illa (i verkligheten alltså) och på tanken att mina egna barn ska fara illa. Och tanken på vad som KAN hända mina barn.
I o för sig grinade jag häromkvällen lite grann i sängen bredvid Astrea för att hon var sååå hysterisk när hon skulle sova. Anklagade mig själv för att ha varit så korkad som slutat amma just nu när hon verkade behöva det som bäst.... *Ler*
Och för att jag inte hade stått på mig att vara mammaledig längre än halva tiden, eftersom hon ju reagerar på NÅT som hon håller på. Och skriker och skriker.
Gråtit i smyg för att jag haft så dåligt samvete för Medea när jag inte räckt till ordentligt pga Astrea.
Jo, så liiite blödig är jag ju, iallafall när det gäller mina barn.

Annars finns det väl inte så mycket att grina över. Och gråta till filmer, det sköter Tommy så bra själv! :)

Kram på er!

En Meddiskommentar:

"Jag är inte vilken flicka som helst, jag är en prinsessflicka!"

Denna bild är väl härlig som avslutning på en tung dag. Blir bara såååå glad av den!

Natti natti Kompisar!

Meningslöst

Pang!!! Så förändras en hel familjs liv på bara en bråkdel av en sekund. Förkrossade, chockade och lamslagna av sorg lämnas de kvar.. ensamnast i världen. Utan sin pappa utan sin man. Bara sådär utan förvarning. Jag saknar ord, men tankar har jag i överflöd. Jag riktar varenda en till den stackars sargade, blödande familjen.......

Julafton 2009

Alla våra barn under vår silvergran!

17 minusgrader utomhus....

... och ett bra sätt att hålla värmen är att skotta snö. Och snö finns det vid huset så det räcker även fast det inte snöat på några dagar nu.
Vi har haft visning på huset idag, och förhoppningsvis så slapp människorna bli alltför våta om strumporna. Och förhoppningsvis körde de inte fast i snön, för som jag sa så finns där tillräckligt med snö för att ha och göra flera dagar till - otränad som man är.

Börjar bli förkyld, ont i halsen och snuvig, precis som mina småtroll.

Hittade förresten en kartong i huset som det stod Benjamin på, och jag tog en liten paus i allt skottande och satte mig ner med ett gammalt kollegieblock där jag skrivit från sjukhustiden. Hittade en dikt jag vill dela med mig av till er.


Försiktigt lyfter jag dig ur sängen.
Det är tidigt i gryningen och det är alldeles tyst omkring oss.
Det är bara dina apparater som hörs.
Jag sätter mig tillrätta i fotöljen. Jag kramar dig hela tiden. Pratar med dig.
Såja det är ingen fara, mamma är här. Jag älskar dig såå mycket.
Sakta vyssar jag dig till sömns.

Dagen som jag fruktat så länge har kommit.
Dagen när du föralltid kommer att tas ifrån mig.
Det sista du hör innan du somnar, är hur mycket jag älskar dig.
Att jag ska tänka på dig varje dag.
Någon böjer sig fram och lyssnar på ditt hjärta.
Det har slutat slå.
Jag håller dig hårdare intill mig, vill aldrig släppa dig lille vän.
Benjamin... Benjamin min lille snokunge, mamma älskar dig så.
Älskade lilla vän, du kommer alltid fattas mig.



KRAM <3

Ledig måndag

Astrea sover, Tommy står vid spisen, Medea är i sitt rum och lyssnar på musik.... Vi har varit och fikat hos min arbetskompis Lena idag på förmiddagen. Äntligen blev det av, och äntligen fick jag se deras fina hus i verkligheten! Ja, huset var jättefint och utsikten över sjön var häpnansväckande vacker med all snö och klarblå himmel. Medea gillade Lenas hus hon med, med alla ytor att springa på och den lilla trappan ner till vardagsrummet.
Jag blev förtjust i ett par fårskinnsklädda ljusstakar som stod på matbordet, och det visade sig vara dottern Rebecca som gjort dem.

Nu ska jag passa på att kratta gångarna här hemma innan Astrea vaknar, T ska hämta Casper och Jennie i Eskilstuna.

Kram!

En jobbig kväll

Sitter och lyssnar på Astreas hjärtskärande gråt. Nej, det är mer skrik det är frågan om. Har hållit på och försökt få henne sova nu sen kl 19, förutom en paus då hon fick komma upp mellan 8.15 och 9.30. Inte för att hon var ledsen utan för att hon var helvaken och låg och pratade i sängen i sin ensamhet. Tänkte att om hon får komma upp en stund och sitta med oss framför tv:n så skulle hon säkert somna snart.

Sen lade jag mig igen tillsammans med henne. Men även om hon var supertrött så kommer hon inte till ro. Ångrar att jag tog upp henne första gången, säkert har hon blivit övertrött nu.. tänk om jag haft lite tålamod till!

Stod ut med hennes smågråt och nyp i läppen, fingrar hårt inkörda i näsborrarna, och rivande smånaglar runt munnen - tills för 10 minuter sedan. Bullade upp med kuddar runt henne och gick ut för att hämta avlösning av Tommy.

Nu ångrar jag mig. Svårt sitta och höra henne och förmodligen går jag snart in och avlöser Tommy. Nu har jag fått lite nytt tålamod och irritationen har lagt sig.

Hur orkar man? ;-)

Förkylt

Nya året börjar med förkylda barn. Jädrans Busborgen!! Blir alltid förkylda efter att vi varit där! Ja ja, sålänge det inte är influensan så är det bra, vi är inte vaccinerade. Efter mycket vägande hit och dit så kom vi fram till beslutet att inte vaccinera barnen, T och jag är inte heller vaccinerade och jag tror och hoppas vi valt rätt för oss.

Idag blir det bara en lugn och skön hemmadag för barnen, medans jag tänkte bege mig ut till huset för att utöva lite skönt kroppsarbete! Skotta snö. Sen kan det sluta snöa! =)

Varma kramar!

a n n o 2 0 1 0

Först en tillbakablick på fjolårets största händelse och bedrift - Astreas födelse!

Nu lever vi i framtiden! Har ni tänkt på det? De äldsta sci fi-filmerna skildrade ju vår tid som en bisarr värld styrd av datorer och rotobar.
Jag tycker det är mest som vanligt - än så länge. Vem vet, det kanske inte dröjer alltför länge innan vi åker omkring i flygande bilar. Eller kör runt våra barn i svävande barnvagnar.... Vore ju perfekt så här års! Smygläste Tommys prylbibel från Teknikmagasinet eller vad det nu heter, och där har de redan hittat på en i mina ögon sci fi-manick som talar om varför bäbisen gråter! Har den ont i magen, är den trött eller om den är hungrig. Vilken grej!!
Jag är mätt iallafall efter en pizzalunch, lika bra att så fort som möjligt göra så fel som möjligt, då kan det bara bli bättre! =)

KRAM PÅ ER MINA VÄNNER - I'M BACK ^^

Jullängtan

Jultidningarna kommer en efter en med sina vackra, inspirerande bilder och mumsiga recept... Och jag blir lika ivrig varje gång, "det måste jag göra och det och det och DET!" Tillslut blir det så mycket så jag glömt det första jag tänkte på. Lika bra och inse att man varken kan eller hinner göra allt som verkar så bra. Baka vörtbröd ska jag iallafall göra själv! Och knäck såklart. Och pepparkakor med Medea. Och lussekatter - självklart! Eget julgodis måste jag göra i år, kanske kan göra några av sorterna till bröllopet också? Finns massa munvattensdrypande recept i Amelia Jul, och i en reklamtidning hittade jag något som kallas marängfudge. Måste jag prova göra. Julstädning, måste tvätta fönstrerna innan det blir för kallt, för de är alldeles skitiga efter att de varit här och satt upp nya balkonger. Julgardiner i köket får räcka. Jag lääängtar...... Finns det nåt bättre än julen när man har barn? Nää jag tror inte det!

Ingen rädder för vargen här....?

Medea är en ganska rädd tjej, inte bara försiktig utan rädd. Kan inte förstå varför... När hon var mindre var hon livrädd för dammsugaren, gräsklippare, elvispen, hundar... och när hon kommer över gamla rädslor så dyker det upp nya. Som nu, är hon rädd för mörker och rävar. Vi kan inte ens släcka taklampan i köket för att ha mysmiddag med levande ljus, fast fönsterlamporna är tända. MEN hon kan ta sig från sitt rum (som har nattlampa) ut i korridoren, genom mörka hallen och in i vårt mörka sovrum när hon vaknar på morgonen. Så jag undrar... fast å andra sidan, det här med mörkrädsla är ju nytt för henne. I går märkte jag av det för första gången. Jag tror att det hänger ihop med rävarna. Det var då allt började.
Den gången när jag berättade för Medea att räven för länge sen hade ätit upp alla Låjjses hönor. Kanske inte den mest psyokologiska sagan direkt..... Men det kom bara på tal, och så började hon fråga om det och jag fick berätta om och om igen hela historien om räven. Hon verkade jättefacinerad, inte alls rädd. Men sen i hennes huvud så har hon bearbetat och funderat och kommit fram till att rävar inte alls är snälla.
Mina nu för tiden väldigt söta och snuttiga rävhistorier verkar inte alls fastna på samma sätt. Ja ja, det går väl över. Fattar inte att jag kan vara så obetänksam!

Jag längtar till Florida.... Har inte gjort det på lääänge, för jag tycker flygresan dit är så jobbig. Har blivit harig på gamla dagar, sen 11 septemberkatastrofen. Alltså inte det isig, utan mer som en följd. En gång när vi skulle flyga från Frankfurt till Arlanda, så var hela vårt plan fyllt med turbaner. Och självklar är inte alla med turban talliban, men huvudet kopplar så automatiskt i ett flygplan. Det här var våren 03, och mina goa kompisar från Björbo var med. Turbanerna var en faktor, men det läskigaste av allt var flygvärdinnan med det nervösa ansiktet. Hon såg riktigt rädd ut, och det är aldrig ett bra tecken i ett flygplan! Jag blev livrädd, och trodde verkligen detta skulle bli min sista resa. För skulle jag klara mig helskinnad till Arlanda, så skulle jag aldrig utsätta mig själv för detta igen! Sverige fick duga för mig, det finns paradisliknande platser här hemma också. =)Uppenbarligen klarade vi oss allihopa, och uppenbarligen har jag flygit massor med gånger efter den resan, men varje gång frågar jag mig själv hur jag kunde vara så dum så jag frivilligt sätter mig i ett flygplan igen!

LCHF

Nu har jag kommit igång på riktigt med LCHF dieten, och hittills känns det jättebra och ganska så enkelt. Bara att skippa bröd, pasta, ris och frossa i protein, fett och grönsaker. Har hittat en blogg - http://lchf-kost.blogspot.com/ - med massor av mumsiga recept som faktiskt får det att vattnas i munnen. Det svåra är ju att det bara är jag i familjen som vill följa detta, så det blir lite kruxigt ibland. Men jag ska erkänna att jag fuskar ibland och kör inte dieten slaviskt, sånt pallar jag inte med. Man måste ju leva också....

Nu ska jag dricka lite kaffe med min älskling. Må så gott därute!

Kram!

Sluta amma är nog bland det svåraste som finns! Jag har ju trappat ner för hon äter ju barnmat hyfsat bra nu. Men vill ju ändå amma helst efter varje måltid. Och det är ju så svårt att låta bli. Hon visar med hela registret hur mycket och gärna hon vill ha tutten, viftar med armarna och nickar med huvudet i en våldsam takt samtidigt som hon smackar med munnen och låter ungefär som "hä hä hä hä hä hä!" Blicken är ivrig och förväntansfull, hur kan man neka henne? Ibland lyckas jag ju avleda henne med hjälp av Medea, katten, bad eller att gå ut. Men kvällstid är det kört! Hon vill amma i sängen innan hon somnar till varje pris. Och nu funkar det ju, men det är bara 1,5 månad kvar tills bröllopet och den natten finns jag inte där och kan amma henne till sömns. Så jag måste vänja henne av med det så det går så bra som möjligt den kvällen/natten. Huuga. :(

Dagens ros går till den snälla bibliotekarien som rev sönder min räkning på 1100 kr, som jag fick för att jag inte lämnat in böckerna i tid. Lånade dem i augusti... och lämnade alltså in dem i dag med svansen mellan benen.

Medea var hos doktorn idag på bvc för sina utslag på sidan av överkroppen. Hon hade längtat hela dagen, och frågade om och om igen när vi skulle till doktorn. Detta var hennes första doktorbesök sen hon bröt armen vid 15 månaders ålder, men hon har ju läst "Emma går till doktorn" i några månader nu (biblioteksbok ;-))så själv tycke hon att hon var väl förberedd. Men när vi väl kom dit så blev hon lite ängslig och orolig medans vi satt i väntrummet och läste, hon frågade hela tiden var farbrorn var. Farbrorn (doktorn) satt lite längre bort och vi fick först komma in till vår bvc-sköterska Kristina. Medea frågade Kristina om hon var doktorn, och när hon inte var det så blev hon jättebesviken. :) Hon ville ju träffa doktorn! Och det fick hon göra, och vi fick kortisonsalva utskiven som skulle ta kål på alla prickar. Meddis var jätteduktig!! Tycker det var skönt med ett snällt läkarbesök så här "första" gången, då har hon ju inte en hemsk upplevelse med sig när det är dags för nästa besök. För det blir det ju garanterat, förr eller senare.

Undrar hur det blir med vaccinet för barn under 3 år...? Det är ännu inte tillåtet här, men om och när det blir det så ska vi låta vaccinera Medea. Även om jag tror hon hade en släng influensa häromsistens, men vi är ju inte säkra.

Kram!

Kort och konsist

Skrivkramp. Dessutom är min dator inte som den ska.. Nåt tok har hänt, skyller på T. Mannen med virusfingrar.

Farsdag idag. Vadå, det är väl farsdag alla dagar utom morsdag.
Könner mig lite irriterad idag. Kanske sömnbristen.

Slutsats:
Borde gå och lägga mig tidigare om kvällarna!

A-Team

Titta! En BÄBIS som är ute och går med en HUND!!! Ett gäng dagisbarn som vi mötte när vi var ute i morse. Haha!

Yey... en sån duktig tjej! =)

Astrea har inatt sovit i sin egen säng!!!

Nu är bröllopsbloggen igång!

Jofi var här igår och hjälpte mig tillveka inbjudningskorten, och ärligt talat vet jag inte hur de hade sett ut utan hennes hjälp! Tack Kosin!!!!
Medea gjorde egna inbjudningskort i morse... Se bilden! Fina va?

Kram!

Sköna söndag!

Mina sleeping beauties vilar kudden och kvällen är min! Hurra! =D Nu har jag tid att börja klippa till inbjudningskorten, som jag längtat idag! Jofi kommer på tisdag och hjälper till att tillverka dem. Fast kl åtta börjar ju ensam mamma, det måste jag ju se... Det är ju om 10 minuter. Så korten får vänta! Ska ju vara uppe länge i kväll, T kommer hem från jobbet vid halv elva, elva-tiden.
Appropå bröllop, vi har hittat sån perfekt utgångsmusik! Kanske inte så traditionell direkt, men den är VI.

Astrea fick kaffe över sig idag! Usch vad rädd jag blev, hon satt i matstolen och jag tror det var jag som råkade välta ut hela min mugg med kaffe och mjölk så det rann kaffe ner på hennes ben. Hon blev ledsen en kort stund, men det var nog mest för min reaktion var så hastig när jag slet upp henne ur stolen och av med strumpbyxorna. På en gång blev hon glad och hon verkade inte ha ont, men huden på ena benet var rosa precis där kaffet kommit.... :( En timme senare var rodnaden borta och jag förstår att vi haft tur att kaffet inte var hett!

Nu ska jag bänka mig framför tv:n och fnissa för mig själv åt mammor som ju inte längre är ensamna.
Kram!

Romantik o dramatik.............

I dag har jag fått min korsett! Den var jättesöt, lite gammeldags romantisk i ivory siden och fint mönstrad med körsbärsblommor, i samma färg såklart för att inte lysa igenom. Inte så mycket rock'n'roll, men jag är ju minst lika mycket gammeldags romantisk som jag är rock'n'roll. Läängtar tills jag ska bära den! =)
Frågan är hur man får på sig en korsett utan hjälp? Hihi, får nog anlita min kära tärna som påkläderska, för jag tror det är omöjligt!

Appropå romantik... T undrade hur jag kunde älska höstrusk så mycket som jag gör. Och jag förklarade hur mysigt det är att komma in efter att ha varit ute och blivit kall och blöt, helst till ett rent, städat hem med massa mysiga tända ljus.
- Ja, det lär ju inte inträffa i vårt hem iallafall! (Han syftar nog på städningen, och att om jag vill ha tända ljus så får jag tända dem själv =)) Han är inte så romantisk min blivande man, men jag får stå för den biten så får han stå för matlagningen. Och det är ju romantiskt i sig, eller hur?

I dag tuggade Astrea i sig en alltför stor del våtservett, lika snabbt som jag hjälpte Medea när hon gick på toa. Men det gick bra, hon hade svalt den innan jag ens märkte att den var borta. Ska bli spännande att se hur den ser ut när den kommer ut andra vägen. Fast lite orolig är jag ju, att den ska fastna någonstans.... =(

Hon sitter helt själv nu utan stöd!!! - Fanfar - tutututututuuuut!!!
Tänka sig att vi har fått ännu ett barn som kan sitta helt själv! =D

Shit vad mycket vackra människor det finns!! Och är de inte vackra så är de supercoola och har liksom världen under sina fötter.
Jag var inne på en bekants blogg idag, och hon tillhör just den supercoola skaran. Jag önskar att jag också hade en gnutta coolhet i mina gener. Samtidigt verkar det så himla jobbigt, jag menar, jag var där inne kanske 10-15 minuter och läste, och blev helt stressad! Jag satt nästan och drog in magen och gjorde "snyggminer"framför datorn..... och det värsta av allt är att jag inte kunde skriva nåt till henne av rädsla för att verka så där ocool! Gud så dumt! I och för sig så hade jag inget jag ville säga henne heller, vi lever inte ens i samma värld. Men hon är cool. Och hon är schysst. Ska ändå ta och kontakta henne nån dag, för en sak har vi ändå gemensamt..... ;-)

Kram!

~ G U L L E G R I S A R ~

Bogdan Starlight...

... var en travare som jag passade när jag jobbade åt stall Lövgren utanför Skurup i Skåne. Han var en av mina åtta skyddslingar där, och jag glömmer honom aldrig. Han var en hingst på tre år och riktigt snäll och trevlig på alla sätt. Han var riktigt vacker för att vara travare, brun som de flesta med svart man och svans, litet vitt i pannan har jag för mig han hade.

Anledningen till att jag alrig kommer glömma just Bogdan kunde ju ha varit något mer romantisk än verkligheten. Min chef Joakim gillade att hans hästar blev ridtränade vid sidan av körningen. Min erfarenhet säger att det är det ytterst få travare som är trevliga att rida på, så jag delade väl inte hans entusiasm. Men med min bakgrund som både dressyrryttare och träningsjockey i galoppsporten var det ju svårt att komma med några hållbara invändningar, så det var jag som fick hålla i ridträningen.

- Inridna?? Nej, de är ju vana med gjord, och är styrbara, menade Jocke. Och visst var det så. Jag fick nytta av kunskaperna och träningen både från galoppen och dressyren faktiskt, där en stor del av jobbet ju var att rida in unghästar. Men där hade man ju hjälp av minst en person. Med travarna däremot fick man knappt hjälp att hålla i hästen medans man satt upp. Men det gick ju bra, jag tog efter galoppen och satt ofta upp i stallgången.

Bogdan hade jag ridit ett par gånger utan större problem än att han var otroligt rädd om sig och rädd för mina ben om de låg emot hans sidor. Denna gång var jag ensam i stallet, de andra satt inne i huset har jag för mig och fikade. Bogdan var färdig på stallgången och jag knäppte upp grimman och satte foten i stigbygeln. I samma sekund som jag hoppade upp blev han rädd för något bakom sig och störtade mot utgången, jag hade ännu inte hunnit svinga över benet när han blev rädd, men på något sätt lyckades jag sitta upp i samma ögonblick som dörrposten skalade av mig från hästen och skenade iväg......... Suck! Ett brutet nyckelben, axeln ur led och sönderskrapad i ansiktet av gruset. Blödde nog rätt bra för när vi kom in på akuten trodde de att jag varit med om en trafikolycka och alla fick bråttom... =)

Sex veckors sjukskrivning är inget lyckat slut på dagen i en branch där man knappt kan få en helg ledigt.

Men jösses vad jag kan sakna den!

God morgon!

T är i Tyskland och handlar öl och vin till festen. Stackarn, har kört hela natten och är nu på väg hem igen. Är nog helt slut i kväll när han kommer hem.
Så vi får roa oss bäst vi kan, och vi har nyss kommit in från regnet. Vi har varit och matat våra goa ankor, som nu har blivit 7 stycken! Astrea somnade i vagnen och sover nu i vår säng halvt avklädd overallen.

Ha en go helg!

Ovärdelig

Den här bilden är nog en av tre saker jag aldrig vill bli av med.

Saker, inte människor såklart. Den framkallar en himla massa känslor, både tunga och vackra. Jag kan ännu känna hur jag kände exakt i detta ögonblick då bilden togs, det var Jofi som var med mig och hade kameran med sig den här dagen.

Jag gick igenom en hel skrubb med flyttkartonger i jakten på mina ljus. Hittade dem! =) Och även en lunta journaler från både Västerås och Uppsala, och denna bilden. Läste anteckningarna från den 10 augusti, dagen innan Benjamin dog. Usch. Skulle nog inte gjort det. Bara jobbigt till vad för nytta?

Tänk att jag överlevde.

Trodde faktiskt jag skulle dö.

Men jag levde varje liten sekund, som jag inte trodde var möjlig att överleva.

Och Benjamin, han lever varje liten sekund inuti mig.

...

Den fjärde ankan, hannen har nu kommit tillbaka, och tagit med sig en till hona! Vad kul! De brukar vara i den lilla dammen, men där är det så svårt att stå och mata dem för Medea utan att ramla i. Så vi brukar ropa på dem och då springer de två honorna som varit med hela tiden mot oss och hoppar i stora dammen, där de vet att vi brukar mata dem.

T jobbar ikväll och barnen gick väl sådär att lägga. Det har ju gått så bra nu de senaste gångerna med alla barn i våran säng, men idag hade Medea svårt att ligga still. Men tillslut så somnade de nästan samtidigt.

I dag har jag köpt min första korsett! Jo, det är sant. Jag har aldrig ägt någon, och jag är väl inte direkt hon som lyxar till sig under kläderna, förmodligen till T:s besvikelse. Men ååå vad många fina det finns! Jag tror inte det var den sista jag köpte! ;-)

Undrar om jag ska byta blogg.... Blogg.se verkar bra. Vi får se. Hoppas ni som läser hänger med isåfall! *skrattar* Det är så roligt att läsa era kommentarer.

Kramar

En ny upptäckt!

Ebay! Jösses, vad mycket roligt man kan hitta där. Har "fönstershoppat" bröllopsskorna för mindre än halva priset mot vad de kostar i Sverige - helt nya Dr Martens! Jag har ju snålat in rejält på klädkontot så där har jag ju lite att hämta, så jag kommer nog faktiskt köpa dem.... Å dem kan jag dessutom ha flera, flera gånger, inte bara att gifta sig i som man annars bara gör i traditionella bröllopsskor.

Nån som har en underkjol med tre ringar och två lager tyll att sälja mig? =)

Min älskade Meddisängel <3

Nu känner ankorna igen oss på långt håll och kommer simmandes emot oss när vi kommer! Haha, de är ju så söta... Men två av dem hade bytit pöl, hannen och ena honan. Tills vi kom i dag, då hade den tredje honan (Långben enligt Medea) kommit tillbaka! Jo, Meddis har döpt dem, Kalle, Långben, Kajsa och Musse heter dem.

Älsa känner också igen ankorna på långt håll..... =D

Annars har jag mest bröllopsfunderingar i huvudet just nu. T säger att jag BARA pratar om bröllopet, men det gör jag ju inte. Just nu är jag inne i en period där det poppar upp en massa idéer så då måste jag ju ventilera dem med någon, och den någon är ju ingen annan än T.

Som t ex min senaste idé jag fick när jag lade Astrea i dag, för att göra lite fina placeringskort så kan man ju ta ståltråd och böja till...... så namnet blir skrivet i stål... typ. Ska göra en räd ute på skrotgården en dag, där kan man hitta otroligt vackra saker faktiskt.
Sen ska jag placera namnet i det svarta tyllet som jag ska knyta om servetten med.

Eller nåt sånt. Oj, detta är sååå roligt! =D

Nä nu måste jag gå och knoppa. Såg faktiskt Star Trek nyss och tänk vad 2 timmar kan försvinna snabbt. Jag som hatar sci-fi.... =)


Natti natti

Vilken natt... Medea vaknade strax innan ett och var ledsen för hon hade drömt om "gamla elefanter" som tydligen var riktigt läskiga. Astrea var halvvaken och jag hade inget annat val än att bära in Medea till oss. Astrea var nu helvaken och var så till halv tre.... Kl fem vaknade Medea och ville gå upp. Jösses! Vi gick upp allihopa kl sex. Jag kan hålla mig vaken idag med hjälp av kaffe, men jag undrar hur stackars Medea ska orka. Astrea sover ju ändå på dagen så hon klarar sig ju.

Ha det bra där ute!

La familia

I dag har jag varit så full av energi! Har känt mig sådär löjligt lycklig, över den vackra årstiden med sina otroliga färger och klara luft, över att jag har min underbara familj, och över min kära pappa som jag bjöd på fika på Vallonen idag. Haha, det är nog första gången jag fått bjuda honom på fika! Och när jag inte trodde jag kunde bli lyckligare så såg jag ankorna i Vilhelminaparken! En hanne och tre honor, jag tror det var fyra syskon som höll ihop... Och nu kan man ju inte undgå den slående likheten i min familjekonstellation! =) Pär, Ullis, Mari och så jag =D
Iallafall så var det under kvällspromenaden, det hade redan mörkna men Medea och jag blev eld och lågor över denna fina syskonskara. Jag älgade iväg med vagn och hund till ICA och köpte en bulle så Medea skulle få mata dem, och hon berättade ivrigt för kassörskan att vi skulle mata ankorna. Vi ville ju att de skulle känna sig välkomna till den lilla dammen i parken så de skulle stanna. Jag har faktiskt alltid önskat mig ett ställe där man kan gå och mata ankor, det är ju sååå mysigt nu när man har barn! Och nu har min bön blivit hörd... =)
Medea var halvvägs i dammen några gånger i sin iver att få iväg bullsmulorna så långt hon kunde. Älsa visste inte riktigt vad hon skulle koncentrera sig på, ankorna eller bullsmulorna, och när hon fick klart för sig att jag inte tänkte låta henne bada så styrde hon in på bullsmulorna.
När bullen var slut och ankorna höga på socker så gick vi hemåt.
"Mamma, har du sagt hejdå till ankorna?"

Ett litet smakprov...

...inför vad som komma skall...
*ler*

I väntans tider

Snart kommer T hem. Han har varit med sin bestman och införskaffat sig bröllopskläder. Och jag lovar er, han kommer bli såååå fiiin! =D Ja, båda två kommer bli jättefina! Är så nöjd! Jag själv kommer nästan ligga i lä klädmässigt iallafall, fast det är ju inte mer än rätt! Fram för en mer framträdande roll för brudgummarna!!
Ååååå vad jag läängtar................... Älskar dig, om du läser detta snutte

Oj vad trött jag är. Skulle nog behöva sova en hel helg känns det som. Men det kan jag glömma för denna helgen jobbar Tommy från fredag till söndag och man ser inte röken av honom på hela tiden. Astrea sover och vaknar nu närsomhelst. Snart ska vi knata upp till dagis och hämta Meddisen. Nu vaknar hon =)

Kram!

God morgon

En ny morgon, en ny dag fullspäckad med nya möjligheter. Nya uymaningar. Nya bajsblöjor som ska bytas, rumpor som ska tvättas och pussas på. Hundpromenader, ytterkläder som skall krängas på, vantar som ska värma små mjuka händer. Duster med Meddis, skäll, gnäll, vrål... Härliga konversationer med vår kloka, vältaliga tjej. Skratt och förundran blandat med djup frustration. Nya måltider, utspilld mjölk, tvätta och torka kladdiga runda kinder och små händer. "Kan själv!" Nytt tålamod.
Nya lekar, sagor och mästerliga konstverk i fingerfärg. Ny fingerfärgsanering...
En ny underbar dag har tagit sin början. =)

CENSUR

Tog bort inlägget jag skrev här sent i går kväll av hänsyn till rörande person som känner sig utpekad.

FÖRLÅT. Var inte min mening att hänga ut dig.

Mina älsklingar <3

Leker på mattan

På väg till jobbet, såå fin i mammas stövlar


Nära

Inte alltid glad...

I drömmarnas värld

Förvånad =)

Meddis målade inte bara på pappret som synes.... =D

Tommys dator är på lagning, och eftersom jag är en sån snäll och god sambo så låter jag han använda min under tiden. När han är borta så passar jag på att sätta mig här en stund för att titta till min kära blogg.
Jag känner inte igen utseendet på skärmen längre, det är "någon" som varit här och stökat till. Hundra flikar och fönster är öppna, hittar knappt mina tre egna som alltid är öppna...
Klarar jag dessa tre veckor utan virus är det bara att tacka en högre makt!

Medea och Astrea är förkylda, men Medea är mycket bättre nu. Lite lite snorig bara, men i natt hostade hon. Astrea är jättesnorig och lite hostig, så synd om henne som knappt kan andas genom näsan trots nässpray och nässug.
Hon kan sitta nästan helt själv nu =) och har tagit sig upp i krypställning ett par gånger. Tyvärr som jag skrivit innan så tillbringar hon för lite tid på golvet för att lära sig krypa tidigt. Men det går ganska bra att ha henne där om Medea är med och underhåller henne.

Maten går mycket bättre nu. Antagligen för att hon börjar bli hungrig och min mat inte räcker till längre. Hon ammar fortfarande men blir inte mätt, så det blir en ganska naturlig övergång.

Ha det bäst!

Vetskapen om att jag har en brudklänning hängandes i Caspers rum gör mig så glad! Nu ska jag gå dit och titta till den lite.

Visste ni att en brudklänning nästan står själv? Det är bara att hoppa i den, hålla andan tills man blir blå och hoppas på att den går att knäppa hela vägen upp där bak. Sen skrider man fram till stora spegeln och....... bröllopsklockorna byts brutalt ut mot nåt som mer låter som "vår julskinka har rymt" Leendet fryser fast av chocken att falla handlöst ner i verkligheten.
Typ så romantiskt var det.
Med alla klänningar utom två. Och efter en smal lunch a Jofistyle så blev valet enkelt efter att ha provat bägge igen.
Kan inte lägga in bild på den här eftersom min man to be allt som oftast tittar in här, och det är liksom lite smått hemligt....

Annars så kan jag tillägga att jag nu för tiden går förbi a-lagarna i Vilhelminaparken utan några större besvär alls. De är faktiskt riktigt trevliga! De älskar våran hund, och Älsa gillar ju de som gillar henne... Så det är alltid sånt himla klappande och gosande när man går förbi dem.

Oj! Nu är det bäst jag skyndar mig till köket, för T kommer hem snart och jag vill ju gärna att han ska tro att jag iallafall börjat röja undan disken....

Hejsvejs!

Läste nu en annan kär blogg, och det är avgjort.
Klart vi ska rida!!

Tack Coz

Tappat sugen

Ska man kasta in handduken eller följa sitt hjärta och förverkliga drömmen som finns inom räckhåll?
Ärligt talat så har jag börjat tvivla, de mörka molnen som tornat upp i horisonten är nu oroväckande nära. Insatsen har höjts.
Kan vi rida ut stormen och komma ut säkert på andra sidan eller är det bättre att söka skydd och avvakta bättre väder?

Katt-as

Okej, jag erkänner. Det har väl hänt att jag NÅGON gång kallat dem katt-as. Katterna alltså.
En dag sa Tommy att hans strumpor luktade as, och Medea repeterade och lade till "katt-as".

Idag när jag hämtade henne på dagis var Älsa med oss, och hon ägnade en soptunna och området runt den mycket stort intresse. Samma soptunna som jag slängt en bajspåse i när jag lämnade Medea i morse. Jag sa att värst vad det luktar gott där tycker Älsa. Meddis hängde på:
-Nää, luktar aaas. Katt-as! Älsas bajs där i. Tror du björnarna bajsar där också mamma?

Kan man bli annat än glad? =)

Vem får guldbiljetten?

Tänker lite angående bröllopet.... Det här med prästen är ju ganska viktigt, jag menar att man får en präst med rätt feeling eller vad jag ska säga. Tyvärr känner jag inga av våra präster här i stan, vet ingenting om hur de är som personer och så vidare. Förutom en som jag har för mig är riktigt go och mysig - Li Lundberg. Hon såg iallafall varm och snäll ut på bilden.

Tänker vidare....

Tänk vad bra det skulle vara om man kunde träffa alla prästerna och intervjuva dem lite, som en prästaudition?

;-)

Måsten är inte ALLTID tråkiga

Snart ska jag göra något riktigt roligt! Jag ska skaffa material till inbjudningskorten! Jag har tänkt mig använda mig av vit tapet med sammetsmönster som ytterlager eller pärm, svart underlagspapper till insidan av kortet, och ljusgrått papper där själva inbjudan står skriven. Kanske. Över det har jag tänkt mig sätta ett blodrött finare papper där jag ska embossa (prägla in) vårt monogram TM. Tapeten ska vikas ihop så kanterna överlappar varandra på framsidan och ett blodrött band ska knytas runt om och förseglas med svart vax. Låter inte det fint? Tror också man kan hitta genomskinliga kuvert på panduro...
Jag ska sätta in bilder här sen när den första blir klar!

Nu kommer snart yrvädret in genom dörren, Medea har varit på dagis idag första gången på två veckor då hon varit sjuk. Gissa om hon längtade dit idag! Tommy är ledig idag och är och hämtar henne nu. Nu hör jag henne i trappan! Ska gå och möta henne.

Kram

Ett litet tillägg

Jag är så leds på att höra hur jag egentligen borde fostra mina barn. Okej om det händer då och då, det tar jag bara som goda råd. Men att få höra det två dagar i rad, då börjar jag reagera. Jag undrar hur det kan vara så galet, man påstår att mitt sätt skapar otrygga barn som är helt okapabla att klara sig själva i livet. Jag påstår att mitt sätt skapar trygga barn som är fullutrustade med verktyg att klara sig utmärkt själva i livet - när den tiden kommer.
Ett exempel, jag vill inte lämna bort barnen när de är små och helt beroende av sina föräldrar, näringsmässigt och känslomässigt. Jag anser att små barn ska få vara i en sån van och ostörd miljö som möjligt och inte utsättas för stress om så inte är helt nödvändigt. Små barn vill och har rätt att vara med sina föräldrar dygnet runt. Men jag kritiserar inte andra föräldrar som glatt lämnar bort sina bebisar, de känner sina barn och handlar utifrån det fakto att deras barn inte tar till skada.

Jag fick idag en märklig reaktion hos en annan tvåbarnsmamma, när jag berättade att jag inte ville lämna bort min idag 6-månaders flicka än och att jag var tveksam till hur det skulle lösa sig på bröllopsnatta då hon är 9 månader.
"Du måste släppa taget Maria" Exakt de orden hörde jag även igår av en annan. "Om du inte släpper nu så kommer hon fly från dig en dag"

Kort sagt så ogillas det att jag tänker på mina barn i första hand. Alltid. De går alltid före allt annat som jag kan påverka. Konstigt?

Att jag inte tvingar barnen att lära sig somna själva. Den tiden kommer. Medea är expert på att visa när hon är redo för saker och ting. Och vad beträffar Astrea så är jag mäkta förvånad och chockad att jag då och då måste försvara att jag låter henne somna in liggandes bredvid mig hållandes min hand.
"Du måste lära dem att det inte är farligt att somna själv"

Att jag "skämmer" bort barnen (bebisen också) med närhet och ömhet.
"Det skapar barn som är otrygga utan sina föräldrar och hur ska det bli den dagen de måste klara sig själva??"
Närhet skapar inget annat än trygga barn som när det är dax vågar ta sig an okänd mark utan större problem än de barn med ett begränsat förråd av närhet.

Att jag inte vill lämna bort mina barn hursomhelst, när de är för små för det.
"Du måste släppa taget!"
Jag var lika ovillig att lämna bort Meddis när hon var liten bebis, hon var 1,5 år när vi lämnade bort henne över natten första gången. Sedan har det hänt en gång till och det var när Astrea föddes. Idag har jag "släppt på taget" och kan lämna bort henne till nära och kära där hon känner sig trygg om så skulle behövas utan problem.
Astrea är ännu alldeles för liten för att jag ska kunna det, men hon växer ju hon med.
Det gäller att släppa på taget i takt med att barnen växer, framförallt mentalt.
Tro mig, jag låter barnen växa - under mina vingars beskydd. =)

Så tycker jag.

Nu äntligen börjar vi piggna på oss här hemma, ja förutom Tommy då som varit mer eller mindre pigg hela tiden som tur är. Han jobbar denna helgen från fredag till söndag och det har gått jättebra med barnen måste jag säga. Astrea har ju kommit in i sin utvecklingsperiod med storm och visar tydligt vad det innebär.... Men det är lite skönt att se att hon har humör för hon har ju alltid varit så snäll och med på det mesta.

Undrar hur det skulle se ut med en svart bröllopstårta? Kanske lite väl svart...? Med röda rosor som garnityr runt om varje våningsplan. Hmmmm.

Jag är hungrig nu. Barnen sover, har precis somnat faktiskt, men inte så ialla ändå. Medea somnade halv nio och Astrea tio i nio vilket inte är så illa pinkat för att vara mig. Vi låg alla i stora sängen och en något otålig Astrea sög som besatt ur tomma bröst innan hon gick över till nappen, vilken inte alls var vad hon tänkt sig. Medea lade sig tillslut längs med huvudgaveln på sängen och hade sitt huvud tätt ihop med mitt så hon kunde nå att pilla på mitt öra. Suck! Vilket gäng va? =) Lite Beppes gonattstund över det hela. Så när Meddis somnat in, fort ut med Astrea innan hon ilsknar till ordentligt och väcker storasyster. In med Astrea till vardagsrumsgolvet och ger henne en absolut förbjuden leksak - fjärrkontrollen. Då kanske hon är nöjd i en minut medans jag hinner lyfta över Meddis till sin säng..... En stilla bön blev hörd att hon inte dränker in den helt i dregel, vilket jag inte tror den riktigt är byggd för att tåla. Hehe.

Ojojoj! =o

Vår lilla Astrea har sedan någon vecka börjat sova oroligt, speciellt om kvällarna tills vi lägger oss. Hon vaknar stup i kvarten och som tur är så somnar hon om jättelätt bara hon får nappen. Efter att ha googlat på utvecklingssprång så hittade jag en jättebra sida - barnsidan.se - där det stod mycket roligt och nyttigt om varje språng barnen tar. Och det visade sig att hon är mitt i språng nr fem som inträffar vid 26 veckors ålder.
Ahhh... jag visste väl det! Känns så skönt att få det svart på vitt, att kunna läsa "manualen" och det stämmer in på sitt lilla barn. Läser vidar och nickar instämmande punkt efter punkt.... Sen kommer jag till avsnittet där det står vad detta språng leder till för nya färdigheter hos Astrea och blir vitar i ansiktet ju längre jag läser:

Barnet kommer krypa bättre och gärna in och under saker.
Sätter sig upp själv
Står utan stöd
Går med stöd
Vinkar
Matar mamma, pappa och hunden.........mm, mm, mm

Jag är helt chockad! Min unge kan inget av det där efter fyra veckor som de säger. Det enda sättet att lära sig krypa är att man tillbringar tid på golvet. Det gör Astrea. Skrikandes. Så klart man tar upp henne. Även om jag sitter bredvid henne på golvet så varar inte hennes tålamod längre än ett par minuter. Och vad jag vet så har ingen lärt sig något så avancerat som att krypa på bara två minuter, även om det sker flera gånger om dagen.....

Suck, som om man inte redan oroar sig tillräckligt för allt.

p.s. Ja ja, jag VET att alla barn är olika och att man inte ska haka upp sig på åldrar. Medea var ju inte den tidiga individen när det gäller rörelser och grovmotorik. Tvärt om har hon varit väldigt sen. Men finmotoriskt har hon varit tidig, och verbalt begåvad är hon ju och ganska så begåvad i allmänhet skulle jag tro. Fast ändå kan jag inte låta bli att klura på detta nu.

Nu ska jag ta hand om disken!

En slemmig vardag =(

Jäkla förkylning!! Har aldrig varit med om värre. Nu har jag fått ögoninflammation också, som om det inte redan räckte med obehagligheter som tjockt outömligt snor, elak hosta, ont i stackars halsen och helt orkeslös. Febern har lagt sig iallafall och det är ju skönt för att ta på något positivt. Men det är svår att tänka glada tankar när ens öga svider, slemmar och svullnar och man baddar det ikapp med att man snyter täpta näsan. Nu på kvällen. På dagen har vi ju två par andra små stackars ögon som måste baddas rena från slem och näsor som skall hinnas torkas innan allt snor hamnar utsmetat över mjuka små kinder - och på varandras kinder.... Huuuga, måtte detta snart ta till ända!! Och måtte T klara sig undan detta.

Natti natti

Jag och Meddis är fortfarande riktigt förkylda, och Astrea är snorig och ögonen variga precis som hos Medea. Men Astrea har ingen feber och det är ju skönt.

Tommy springer runt här med sina sladdar hit och dit, han säger att det inte alls är roligt att koppla in högtalarsystemet men han ser då inte ut att ha tråkigt! =) Alltså, vi har sladdar. Många sladdar, i flera flyttartonger ligger stora ormbon av sladdar. Och jag kan inte förstå hur var och en kan vara så viktig. Jag vet ibland någon liten ynka sladd som legat och skräpat, och när jag tillslut tröttnat på att se den ligga och skräpa, bestämt mig för att slänga den. Vi har ju så många! Och när jag säger det till T så tittar han på mig som om jag frågat om jag skulle slänga bilnyckeln...

Åå jag såg en annons på Domus idag om Morganhästens dag nästa helg! Jag skulle så gärna vilja gå med barnen. Typiskt att T jobbar den helgen och lämnar mig hemma utan bil.... Inte för att jag är en sucker på Morganhästar direkt, men det är ju lite fräna! =) Nu ska vi äta middag som min älskade hälft har lagat så omtänksamt. <3

Kram

Dagens Medeakommentar: "Stick o brinn!" Det var Älsa som fick sig en känga.
Hon är förresten mycket piggare nu, typ 100%. Glad och busig som en kalv på grönbete, med undantag av små avbrott då hon varit ilsk som vanligt. Hon har lekt snällt med lillasyster, skjutsat runt henne i gåstolen, tagit ifrån henne leksaker för att ge henne andra.... matat henne och badat med henne. Hon älskar sin lillasyster och Astrea älskar sin storasyster. Aldrig ler hon mot någon som mot Medea!

Jag vaknade i morse och undrade om jag dött. Kände mig så sjuk, och jag undrade hur jag skulle ta mig från sovrummet till soffan i vardagsrummet med Astrea. Hon kändes tre gånger så tung, och jag trodde jag skulle svimma innan jag ens kommit halvvägs. Jag satte mig i soffan och kunde knappt hålla Astrea i knät. Senare när jag kollade tempen så visade den på 39,2.
Nu på kvällen mår jag MYCKET bättre, hoppas det var en kortis bara.

Må så gott!

Medea har mest troligt svininfluensan, fick vi klart för oss efter att ha pratat med sjukrådgivningen i dag. Hon har varit jättehängig och halvsovandes hela dagen och feber, men sen på kvällen så piggnade hon till ordentligt efter alvedon och att hon fått i sig lite ätbart. Astrea är snorig och har varit varm här i kväll också... Och jag är dålig. *Poff* sa det bara! Tur T är kry än så länge och att han inte jobbar förrän på tisdag.

Check out my new wheels!

Sjukstugan

Klockan är 19:10, och båda flickorna ligger och sover. Det händer aldrig. Förrutom idag. Medea är jätteförkyld, snorig, hostig och börjar bli varm. Hängig och trött och toleransnivån är extremt låg. Stackars kraken... Hon somnade i vagnen på väg hem från apoteket vid 18-tiden, och fick vänta där medans jag bar in en vaken Astrea och satte henne i hennes nya favoritleksak - gåstolen. Sen skynda ut och hämta sovande Medea och klä av henne och lägga henne i sängen. Hon sov vidare och jag lade mig med Astrea i min säng och ammade henne till sömns. Knappt var jag ute i köket igen, när Medea vaknade ledsen och eländig. Nässpray och hålla om tills hon somnade om och jag tassade ut. En minut senare vaknade Astrea. Peta i nappen, och hon sov vidare. Väntar bara på att hon ska bli dålig, hon vaccinerades idag 5,5månadersvaccin mot b la diffteri, polio,stelkramp, kikhosta och hib, som bla ger ett visst skydd mot öroninflammationer.

Nu är kl 20, och Medea har vaknat flera gånger. Astrea vaknade och var helt otröstlig men somnade om tillslut vid mitt bröst. Hann inte få i henne alvedon innan hon somnade om igen. Typiskt! Vill ju inte väcka henne..... Har en supp beredd i fall hon vaknar ledsen igen.

Nu äter jag kycklingrester och ska bänka mig framför tv:n och idol. Har jag tur så sover dem nu ett tag.

Kram!

Mina änglalika ganska olika =)

I dag har vi faktiskt inte gjort nåt speciellt alls, bara varit hemma i princip, och ibland är det skönt med sådana dagar. Och jag tror Medea också uppskattar sådana dagar, då hon kan gå och skrota i pyamasen om hon så vill hela dagen.

Hon börjar bli förkyld igen, snoret rann idag och hon nös.

Astrea har kommit på hur roligt det är att rulla av och an i sängen när jag försöker lägga henne. Vips är hon på mage och i nästa sekund har hon rullat över på andra sidan - helnöjd. Haha, hon till och med försöker rulla över mig, och blir arg när hon inte lyckas! Hon är jätteduktig på att sitta nu, jag brukar ha amningskudden som stöd omkring henne, och den behövs än så länge för rätt var det är så tippar hon åt sidan. Ofta är det för att Medea "hänger" över henne, stackars krake.

Meddis är så tråkig när det gäller leksaker. Allt är hennes. När Astrea leker med nåt som hon inte tittat åt på evigheter så ska hon ändå ha det precis då. Hon blir jättearg när jag förklarar att man inte kan göra så, ta saker från andra. Men jag vet ju att hon vet att man inte gör så....

Tvättstugedrama 1

Jaha, då har man fått sin första lapp uppsatt i tvättstugan av tvättstugepolisen här i huset. Jag som är SÅ noga med att städa efter mig, för jag vet hur tröttsamma sådanahär tvättstugedramater är..... Men uppenbarligen inte tillräckligt noga eftersom dagens lapp tydligt pekade på oss. Den löd: Städa i tvättsugan och torkrum efter hår från djur.
Vi är de enda i detta hus som har djur. Iallafall hund. Tur att vi snart får våran egen tvättmaskin och torktumlare i våran egen tvättstuga i vår egen lägenhet. =) Då kan de fortsätta ha sin "anonyma" lappkorrespondens utan oss. Tommy funderar på att skriva en lapp nedanför med texten:
Bättre att förbjuda djur i tvättstugan //.
Hehe.....

Vi var på fest i kväll. Lindas 30-årsfest, och såklart hade vi barnen med oss och stannade bara 2,5 timmar, men det var riktigt roligt. Medea lekte med Isabell och Atrea visade sig vara ett proffs på socialt umgänge och mingleri. Hon strålade och var så glad hela tiden, trots mycket okända ansikten och gulligull och nyp i mjuka benen från här och där. Tänk vad mycket man ska stå ut med som bebis.
Linda hade lagat all mat själv och Pär grillade kött, maten var supergod och hela kvällen var helt igenom kanon.

Ha det så bra!

Undrar var gränserna går där man är flicka - tjej - kvinna - tant - gumma.....
Tycker jag har levt i en evighet nu. Är jag tant nu då?

Natti natti

Största utmaningen med två små barn är att klara dagen utan psykbryt. Jag klarade dagen utan kollaps med hårfin marginal. Fick några mindre utbrott och skällde och gnällde på stackars Medea, på ett sätt som jag aldrig i min vildaste fantasi hade kunnat föreställt mig för ett år sedan. Jag skäms och är ledsen att jag inte finner bättre lösningar på problemen i vår vardag. Ska inte gå närmare in på det, orkar inte ens tänka på hur det har varit idag. Till och med Älsa fick skäll idag.
Känner mig riktigt låg och trött och lååångt ifrån en tillräckligt bra mamma åt mina barn idag.

Men den slutade ändå bra, Ullis och Stefan kom förbi på kvällen och kollade in vårt nya hak. Trevligt, trevligt.... =)

Ajajaj! =(

Shit! Mjölkstockning i ena tutten. Ont gör det och jag hoppas verkligen det går över snart. Knöligt, hårt och ömt... Uschia mej! Hur kunde det bli så här tokigt nu? Värmer och pumpar och ammar så ofta hon bara vill och nästan trugar i henne dessemellan. Hon som redan är rund som en minigris! =) Men de där handpumparna som man köper på apoteket som man drar in och ut, de är ju inte helt bra... Ont gör det också när man pumpar med dem.

Mamma var här idag och lämnade över en hink jättefina kantareller. De ska rensas och förvällas och sen avnjutas på lite olika sätt.

Ny tjej =)

I did it! Jag klippte klippte av mig håret! Det är ju bara hår... Och det var ju inte ett tjockt, glänsande hårsvall jag klippte av direkt. Men ändå... Jag trivs jättebra i min nya frisyr, nu ska jag bara blonda till det lite om ett par veckor så blir det perfekt. Det blev page med lång lugg och kort i nacken. Känns långt fast ändå inte.

Medea somnade kvart i tio sittandes i soffan, och Astrea somnade strax efter 10. Jag är inge bra på att natta mina barn ensam. Blir bara tok. Jag måste ju lägga Astrea först, och då kan inte Medea vara med i samma rum eftersom hon hela tiden härjar runt i sängen. Så jag försöker få henne att hålla sig sysselsatt med nåt i sitt rum under tiden jag söver A. Med ganska dåligt resultat. Det var nära! A hade precis slumrat in när M vrålade att hon var kissnödig. "Mamma! Mamma! MAMMA!!!" Då vaknade A och var klarvaken. Sen ville inte Medea hålla sig i sitt rum ensam längre, och jag kan faktiskt förstå henne. Hon var ju tålmodig första svängen tills hon ville kissa. Jag försökte med alla tre i sängen. Lite lätt frustrerad över mina misslyckade försök att få dem att somna. Alla var dyngtrötta, Medea jämrade sig och sa: "Jag vill också sova ju" när jag försökte förklara för henne att jag måste natta Astrea först innan hon och jag kunde lägga oss i hennes säng och kvällsmysa. Medea somnar inte själv. Hon vill ligga bredvid en och läsa saga först och sen somna innan man går upp. Astrea somnar heller inte själv.
Tillslut gav jag upp och vi satt oss i soffan och tittade på Efterlyst... och plötsligt sov Medea. Problemet löst! Om än totalt misslyckat. Stackarn kommer vara skittrött i morgon.

Undrar om det är nåt fel på Älsa..... Hon har börjat gå så långsamt. Hon är inte halt eller stel eller så, men hon går långsamt som en gammal hund. Usch. Ska faktiskt ta och ringa vet. i morgon och ta med henne på en koll. Hon ska iallafall vaccineras ju.

Gullegrisar i badet

Det är nåt skumt här..... säger Astris