Sweet child of mine <3

Lycka är ett tandlöst leende,

ögon som glittrar

av lycka att se mig.

En liten bebiskropp,

nyss kommen från badet

huden mjukaste mjuk

Mamma krama mig!

Sol ute, sol inne, sol i hjärta, sol i sinne...

Vi har varit ute näst intill hela dagen idag och njutit av solen!

Min lilla sjöjungfru. Eller krabba, som hon själv säger...

Såå gott att sova i vagnen ute. Kan man göra annat när det är så varmt, undrar Astrea.

Släktskap och betraktelser

Tommy och Meddis läste en djurbok och kom till en bild på en gorillaunge.

T: "Titta så söt, ser nästan ut som Astrea"

M:"Jaa"

M:" Och här är Astris mamma."

Hon pekade INTE på mig..... =D

Olyckskorpar - visst finns de!

I går när T närmade sig Fagersta började Volvon bete sig illa. Han tog sig med möda upp till verkstan och där dog bilen halvvägs in på deras parkering. Snacka om tur! Men där tog turen slut. Domen blev hård. Bilen behöver en ny motor. Ny motor! Jisses, jag kan väl köpa att man behöver byta kamrem och oljefilter, men MOTORN..... Nåja, tänkte jag, det ordnar sig! Och det gjorde det i dag när T hittade en bättre begagnad motor i Ludvika som gått mycket färre mil än vad vår gjort. Han tog Chevy och åkte och hämtade den idag. Någon timme senare stod han plats på en hästgård utanför Ludvika. Japp, Chevy hade också gott sönder! Han var på väg hem igen och hade motorn som han köpt för en smärre förmögenhet bak i bilen, och kom inte en meter till.
Så T fick åka het bärgningsbil hem och blev inte rikare för det. Så nu har vi INGEN bil helt plötsligt. Verkstadskillarna hade nog lättare att se det lustiga i det hela än vi...


Astrea har haft en jättejobbig kväll, och sedermera också vi föräldrar. Såå trött, så trött, men inte fått ro. Vi körde hela registret med knep man samlat på sig, men inget hjälpte. Men sen när jag la henne i vagnen för andra gången somnade hon innan vi ens han ut. För säkerhets skull gick vi runt och runt huset, jag, Tommy och Älsa. Hihi, Älsa gick så fint bredvid vagnen som hon brukar när vi är ute och promenerar. =) Och efter ett par varv så tvekade hon ett ögonblick och såg väldigt frågande på oss. Men hon verkade gilla vår "lek" och hängde glatt på enda tills vi gick in igen.
Peppar, peppar, så sover Astrea nu om än lite oroligt.
Hon blev ju vaccinerad igår, så hon känner sig nog lite dålig pga det. Sen har det ju varit tokvarmt idag, och det kan ju vara jobbigt när man inte är van.


En underbar vecka väntar oss - vädermässigt - och det är ju som ett behagligt plåster på såren tycker jag!

Mors!

Min mamma

När jag var liten hade jag en alldeles underbar mamma! Jag hade en trygg och harmonisk uppväxt med en ständigt närvarande, älskande mamma som pussade och kramade och aldrig var arg. Faktiskt, jag har inget minne av min mamma arg. Hon var självklar och kanske därför var jag pappas flicka, som jobbade mycket och därför inte var lika självklar som mamma.
Mamma var så bra på att hitta på saker med oss, mig och min lillebror. Hon hjälpte mig göra klippdockor, sy barbiekläder och ofta var vi till bibblan och lånade tonnvis med böcker som hon tålmodigt läste för oss om och om igen. En gång samlade hon tomma mjölkkartonger och byggde en stuga till oss. Mamma såg alltid till så vi var hela och någorlunda rena, och tog sig tid varje morgon att skapa fantasifulla kreationer i mitt hår när jag hade det långt. Hon berättade ofta hur fin, duktig och perfekt jag var.
Mamma var en mästerkock, och dessutom bakade hon ofta och var jätteduktig på det. Hon var konstnärlig och rolig, men också lite tankspridd och o-organiserad på vissa håll. Men oss, mig och min bror, hade hon stenkoll på. Vi saknade aldrig någonting.


Jag är så glad att min mamma gav mig en sån fin barndom, och hon har på ett sätt skapat mig hur jag är idag. Jag hoppas jag kommer kunna mäta mig med henne som mamma till mina barn, och att de kan blicka tillbaka när de blivit vuxna känna samma sak som jag.
I dag måste jag vemodigt påminna mig om att ingen är perfekt, och jag måste acceptera hennes val. För det är hennes liv och jag har mitt eget. Men det hon gett mig är jag evigt tacksam över och kommer aldrig glömma vem hon var. Min mamma.

Åsså den lilla.... =)

Trevlig midsommar!!

Vem behöver solsken när man har en sån här sötnos hemma som värmer ens hjärta i tid och otid?

Vi gjorde ett tappert försök att fira midsommar ståndsmässigt på hembygdsgården i år, för Medeas skull. Men det hade vi inget för, hon tyckte inte alls det var roligt där. =)

Jag hade till och med köpt fina (snordyra) kransar till barnen dagen till ära men tror ni Medea ville ha nån dum krans på huvudet? Nä. Men tillslut gick hon med på det om hon fick ha kepsen under..... Lite knasigt men hon var så söt så.

Astrea sov sig igenom det mesta av midsommarfirandet, så hon kom undan kransspektaklet. Men jag tänker inte ge upp, jag ska ha kort på bägge två MED kransar på huvudena innan dagen är slut!

När de äntligen rest den där stången, som iallafall enligt min mening inte ser ut som en midsommarstång, gav vi upp och blöta blev vi innan vi kommit till bilen igen.

Nästa år vill jag ha en riktigt blöt (i annan bemärkelse än regnig) midsommarafton! Nåja, drömma kan man ju alltid.... =)

Nu har vi bokat kock! Ååå jag är så glad för det blev mitt förstahandsval!
Jonas Fredsvik på Oti gård. Hans mat smakar så himelskt gott, och snyggt och prydligt ser det alltid ut på tallriken. Jag hoppar av glädje! =D
Vi ska har möte med honom i augusti för att diskutera menyn. Längtar!

Pömsiga persikor

Egentligen är jag ju korkad som inte går och lägger mig nu. Klockan är över elva och vetskapen om en inbjudande säng cirkulerar i min lilla ärthjärna... Och jag har väl inget vettigt att skriva om egentligen. Kanske svara på Piossis fråga om husförsäljningen när jag ändå loggat in här. (Eller det har jag ju egentligen inte gjort, jag loggas automatisk in här när jag sätter på datorn.)
Nja, Piossi, det är väl ingen svidande åtgång direkt på vårt hus. Även om efterfrågan i och för sig inte är obefintlig om man tittar på antalet spekulanter som kommit förbi. Men ingen som varit tillräckligt intresserad. Men vi har bytt mäklare nyligen och det känns som ett lyft! Bara en sån sak som att bilderna på hemnet nu är riktigt bra. Gillade aldrig de gamla.
Vi får se vad hon har för nyheter nu i veckan, det har varit två spekulanter här sen mäklarskiftet. Inte för att vi har några förhoppningar direkt. Det har vi slutat med! =)

Haha! En klockren Medeakommentar kan jag bjuda på ikväll!
Medea inför hennes stundande bad ikväll:
"Meddis bada med skum och bubblor, pappa kissa och bajsa."

Gonatt!

Rage

I dag hände det som jag bara hört andra berätta om, men aldrig sett i verkligheten. Inte hos andra barn och knappast mitt egna. Och jag tror faktiskt jag blev lite chockad, för istället för att tycka det hela var otroligt hemskt och pinsamt, så tog jag det hela med ett leende och ett ryck på axlarna. På ett sätt som om detta ingick i min vardag. Har dock en känsla av att min vardag mer och mer kommer likna denna. =)

Jag ska berätta...
Hämtade Meddis idag på dagis, hade såklart Astrea med mig eftersom T jobbar. Tänkte i min naivitet att nog kan jag stanna på ICA och handla lite snabbt, lite gott mellis till Meddis, tänkt och gjort. Borde anat oråd redan i hallen på dagis med tanke på Medeas uppträdande, men äsch, hon har väl aldrig gillat att få kläder på sig. Så vi marcherade glada i hågen in på ICA och Meddis fick en egen liten vagn. Allt var frid och fröjd, Meddis hade vagnen full med varor, som vi faktiskt skulle ha, och även om hon inte höll sig fot vid min sida så inom rimligt avstånd iallafall. Efter att vi passerat mjölkdisken skulle hon plötsligt inte gå längre. "Vill inte!" Jag gick vidare mot kassorna och Meddis hade smygit fram till barnmaten. Men där var det stopp. Haha, ni skulle ha sett hennes ansiktsuttryck! Så efter ton av tålamodigt utväntande vid kassan, så gick jag fram till henne och hämtade vagnen. Medea blev ursinnig och skrek och vrålade och tårarna sprutade. Hon ville ingenting, och inte det heller, utan var helt enkelt helt rabiat. Jag lade upp varorna på bandet och lät henne gapa. Kassörskan log och jag sa "Oj, det här är ju sånt man bara läser om" "Ja" svarade hon, "det kan man inte tro när det är så där små" sa hon och menade Astrea som helt oberörd sov i sin bilstol. Hela dramat slutade med att jag fick gå in i affären och hämta Medea vid charken och bära henne ut, skrikandes och sparkandes....

I bilen hörde jag knappt mina egna tankar, men jag tror jag tänkte nåt i stil med : "Vad var det som hände egentligen??"

Filmtajm!

High hopes!

Studs i benen!

Medea & Isabell

I dag var då Stockholmarna här och kikade på huset. Vår mäklare berättade att de kommenterat storleken på huset. "Guuud så stort!" och "MEN vad många rum!!" Haha, hon undrade om de verkligen läst annonsen... För 350 kvadrat ÄR ju ganska stort. Och 10 rum är ju 10 rum och inte färre. Jisses! De skulle hem och smälta intrycken, vi vet egentligen inte mer än så.

Sen på eftermiddagen var vi hem till Pär och Linda. Det är roligt nu för Isabell och Medea leker verkligen och verkar gilla varandras sällskap. När vi kom höll Isabell på och leka med lego, ett stall som hon sa att det var. Och barn är ju fräna så, de bara fattar alla lekregler på en gång. Meddis satte sig ner bredvid Isabell och leken var i full gång.

Jag undrade när den skulle komma. Meddis har knappt pratat om annat än hoppa studsmatta sen vi var där sist. Och visst kom den, frågan jag inte behövde vänta många minuter att få höra hennes änglalika lilla röst uttala: "Ska vi hoppa studsmatta?"

I dag har jag inte haft mycket tid med bara Medea. Och jag märker att hon inte gillar det och blir arg och provocerande mot mig. Får så dåligt samvete. Astrea har visat sig vara en mycket bestämd tjej, som tydligt talar om hur hon vill ha det. Och i dag så har hon inte velat gjort så mycket annat än att sitta i famnen. Då blir tyvärr Medea "förloraren" och får var den stora, duktiga storasystern även om hon också behöver få vara liten och krävande. Usch det är en svår balansgång tycker jag, och jag gillar inte alls att behöva neka Medea att få komma upp i min famn när hon vill det.

Jaha, i morgon är det Svenska nationaldagen, med allt vad det innebär. Då ska man ut och demonstrera med plakat och mistlur, barrikera och kedja fast, stoppa det som inte stoppas kan... Eller vad gör man egentligen på nationaldagen? Hissar flaggan och sjunger nationalsången! Men om man inte har en flaggstång längre då? Har svårt att tänka mig att T skulle gå med på att måla ett stort gult kors över hela vår blåa bil... annars hade det ju varit en kul grej att göra och sen köra runt på stan och tuta och skråla för fulla halsar. För man är väl patriot!


Vi ska ha visning på huset. Åt ett par stockholmare som inte kommer vilja bo här ändå. För nära vägen, kommer de att säga. Så säger alla som varit och tittat på huset som inte kommer härifrån.

Jag håller på och bakar nu. Tekakor! Mums! Tommy var väl så lagom upphetsad. Han är som jag med husvisningar, har inga större förhoppningar! Hehe, fast jag tycker han saknar grund för sin misstrohet när det gäller mig och bakning. Har ju lyckats få till det riktigt bra vissa gånger. Andra inte.... =) Men han behöver väl inte vara så TYDLIG?

Kram!

Tommy jobbar kväll, det betyder att det kan bli spännande här hemma runt kl 19. Då är det läggdax för Medea. Det har gått jättebra alla kvällar hittills, och i kväll gick det också om än ganska trögt. Medea var inte alls sugen på att sova, hon gjorde allt för att hålla sig vaken. Klia sig, klia kuddarna, ta av täcket, dra på täcket, sparka i täcket, sjunga.... och när hon tillslut kommit till ro vaknade Astrea, som låg mellan oss. Skrikandes antagligen magknip. Meddis klarvaken. Vyssa om Astrea, och sedan försöka lura Meddis att åter igen komma till ro. Precis när det händer, så vaknar Astrea med ett skrik igen. Samma procedur upprepar sig tre gånger och hela läggningen tar 1 timme och 45 minuter, mot normala halvtimmen. Men nu sover sessorna sött bägge två, och jag har ett hus att städa. Egentligen. Räcker väl om man plockar till lite. Kanske tar toaletten här nere också... och disken. Sen får det vara bra!

Men först ska jag återgå till mina stolsöverdrag, och dukningar.... Eller inte. Astrea vaknade nu.