En smula dagbok

Så, nu är bitterheten borta och jag är glad igen! Ibland är det bra med ett minne på fyra sekunder... :)
Tack coz för omtanken, men handskarna kan ligga kvar i byrån till bättre behövande. <3

Astrea har fortfarande feber trots ihärdigt panodilande och alvedonande, men det värsta är nog ändå hennes nästäppa. Kronstopp är vad det är. Renässans, Neseril, näsfrida.... inget verkar hjälpa! Stackarn har det verkligen besvärligt och värst är det ju när hon ska sova. Sover halvsittandes men inget, inget hjälper. Maktlösheten är jobbig att inte kunna hjälpa. Ändå är hon så glad... I går sov hon en halvtimme på hela dagen, inte bra med tanke på att hon somnade efter 22 kvällen innan och vaknade halv sju på morgonen. I dag berättade T att hon sovit över tre timmar på förmiddagen! Blev så glad!

BVC tyckte för övrigt att vi skulle köra på hårt med Neserilen, använd flitigt och ring igen om inte bättre på ett par dagar, var rådet.
Tänk, på apoteket vill de knappt sälja Neseril för småbarn till småbarn, och om man ändå lyckas övertala personalen att sälja så gör de det med skräckpropaganda med på köpet.

"Tänk på att det här förstör barnets känsliga små näsor även vid kortvarig användning!"

Så går man därifrån och känner sig som värsta barnmisshandlaren. Och BVC uppmanar att inte hålla igen... :S
Ja som läget är nu så lyder vi BVC's råd! Och T säger att hon redan blivit något bättre i snoken. :)

Nåja, hoppas hon är frisk till helgen så vi kan gå på bröllop!