Hade lite tråkigt framför datorn..........=)

Testa själva på

www.taaz.com

Dagens bästa =)

Meddis med mig i badrummet efter duschen:

-Vilken fin stjärt du har mamma.

Sedan tittade hon på min humlebo

-Vad är det för nåt mamma?

-Men det är ju mammas humlebo, sa jag och fick bita mig i läppen för att inte gapskratta

-Vilken fin humlebo du har mamma.

<3

Mjuka små fötter

Mjuka små fötter som tassar på tå
Är det Du som kommer och hälsar på?
Ser Du till Dina systrar, vill Du ge mamma tröst?
Jag kan känna Din närhet, men jag hör ingen röst...
Jag hoppas Du vet, mamma är lycklig igen
Trots att jag saknar Dig ständigt min vän
Fyra mjuka små fötter vilar här så fina
Det skulle varit sex, här skulle vila även Dina

~mamma~

Helomvändning =)

Nåt har hänt, och det började när vi flyttade hit. Astrea somnar kl 19 och sover hela nätter till kl 6. Visst, hon vaknar ett par gånger och vill snutta lite mammas tutte, men det märker jag knappt av eftersom hon fortfarande sover i vår säng. Det är helt underbart att få hela kvällarna fria! Tidigare har jag fått sitta i soffan och småammat från kl 19-22, alltså mer eller mindre tills jag ändå gått och lagt mig. Hur kul är det? Ååå detta är perfekt! Tänk så mycket man hinner med att göra på en kväll. Jag är så glad! Bäst att passa på och njuta så länge det varar, och det är ju sällan nåt varar en längre tid när det gäller barn.... =)

I morgon ska vi ta ett ryck och flytta det sista från huset.

Kram!

Benjamin, min vackra ängel

Mitt hjärta kramar ditt.....
Jag känner det så starkt nu. Just nu.
Din ande sover i min själ,
fyller mig med känslor i varje rofyllt andetag.
Outtalbara. Orörbara. Kännbara.

Mitt hjärta kramar ditt
Genomströmmas av kärlek

Lyckliga husägare finns det många, men jag är en lycklig lägenhetsägare! Oj vad jag trivs! Går runt här och myser även fast vi är långt ifrån klara med inflyttningen. Gardiner ska upp, tavlor ska upp, vissa grejer ska upp på vinden och så vidare. Men mysigt och hemtrevligt är det. Det känns faktiskt som om att bo i ett hus, fast betydligt lättare och mindre ångestframkallande. Det finns gott om plats för oss och här finns mycket utrymme för bus och lek för både barn och hund. Tyvärr har vi ju ett hus också... ett som nog klassas som svårt ångestframkallande om man tittar på skalan. Lyckligtvis så är jag gott rustad mot sådana otrevligheter och sålänge jag slipper bo mitt upp i det så känns det inte så betungande.
Vi räknar kallt med att ha sålt huset till vintern.

Astrea har blivit så duktig på att äta puré. =) Alltså, vi är fortfarande i smakportionsstadiet, mer vill hon inte ha. Men vi har ingen brådska, det är hon som bestämmer. Potatis och majspurén är den hon äter, gröten är hon inte lika förtjust i, men det går om hon är tillräckligt hungrig. Sedan ammar jag till "efterrätt". Måste ta tag i det där med ersättningen/vällingen. Har inte provat på länge nu, men jag har ju sagt att jag ska sluta amma vid 6 månaders ålder, så jag får ta tag i det igen och se om det faller gullegrisen bättre i smaken nu. Inte för att jag tror att det kommer bli så lätt.

Medea är något utav det mest tålamodsprövande jag någonsin varit utsatt för! Hon gör aldrig som jag säger längre, och jag menar 99,9% av gångerna. Som idag när vi kom hem från dagis så vägrade hon ta av sig skorna. VÄGRADE. Hon blev så arg att hon glömde bort att andas så hon helt enkelt föll ihop av syrebristen. Sen fortsatte hon skrika liggandes på golvet som besatt. Vad gör man? Det slutade med att jag tog av henne skorna mot hennes vilja, eftersom lillasyster också nu blivit ledsen och inte ville ligga på golvet medans jag gång på gång bar tillbaka en sparkandes och skrikandes Medea till hallen. "Ok, ha skorna på men då lämnar du inte hallen."

Jag har ingen aning om hur man tacklar dessa vredesutbrott, och när hon alltid, alltid säger nä eller jag vill inte om allt möjligt. SUCK!
Jag vill ha tillbaka min änglalika, glada, snälla lilla flicka! =) =)

Nyinflyttade

Nu har vi flyttat! Jag trivs redan och T också. Medea frågade i går när vi skulle åka hem.... Hon är inte lika stormförtjust. Men idag har hon inte sagt ett ord om "vårat hus" med bedjande och undrande ögon, så det är nog helt ok för henne nu. Hon har fått det största rummet borträknat vardagsrummet och köket, så hon ska få plats med alla sina leksaker. Hon har MYCKET saker har vi kommit på. Vilken tur att det fanns ett sånt fint rum till henne här! =)

Måste gå.......

Just ja.... Såg lite av dokumentären häromdan om Nadya och hennes alla 14 barn. Jag undrar bara, hur är det möjligt att hon har mer egentid än jag, som bara har TVÅ???? Det går inte ihop. Hon kunde prata i telefon ostört utan en unge på armen, hon tittade på hus, tatuerade sig..... herregud, jag är glad om jag får gå på toa själv! =)

En alldeles egen Lala!

Husesyn

En lång gång

(vilken söt skogsmullefigur mitt i bild va?)

Medeas blivande rum

Master bedroom

Matplats i köket

Kökets långsida

Ja, och så finns där ett rum till Casper som sen ska tas över av Astrea, och ett kontor. Jättebra tvättstuga finns i lägenheten också. Och ett vardagsrum som är helt ok och två fina helkaklade badrum, ett med stor duschkabin och ett med både badkar och duschkabin.

Annars så har lägenheten två mindre balkonger som ska ersättas av nya närsomhelst.

Alltsomallt är det 147 kvadrat, och där ryms vi hela högen hoppas jag!

Tjohoo!

Nu ska vi iväg och skriva på papper på nya lyan! =)

Ett litet tillägg....

Det mysigaste jag vet är när det regnar och himlen är sådär mystiskt mörk mitt på dagen. Till o med på jobbet sitter jag och myser av välbehag sådana här dagar! Okej, tveksamt om jag tyckte det var så mysigt med busväder när jag jobbade inom travet och galoppen. Det var bara ut och köra/rida oavsett väderlek, men så fort man kom in i stallet igen och kunde lyssna på hur ovädret rasade utanför så blev det sådär trevligt och härligt igen. När alla hästar var färdigtränade för dagen och stod inne och tuggade hö, och man jobbade för att få de torra och välputsade igen.... Ååå vad jag kan sakna hästeriet ibland! Just det där att ha en handfull underbara hästar som står under mitt beskydd, för det är just det vad det handlar om när man jobbar som hästskötare. Man vårdar och värnar, älskar och sliter, skrattar och gråter, hatar och älskar.....

Nuförtiden slipper jag gå ut på några längre turer när det regnar. Har nog blivit bekväm av mig. Men det är lika mysigt när det regnar nu som då.

Det ska visst regna hela dagen idag. Tråkigt, och besvärligt om man har en bebis som inte gillar åka vagn när hon är vaken - vilket hon för det mesta är. När det inte regnar är det inga problem att bära henne i baby björnen, samtidigt som man skjuter vagnen med ena handen och har Älsa i andra. Men att dessutom hålla ett paraply som skydd för Astrea är ju omöjligt. Så det får bli vagnen när det regnar. Eller så kan man ju lämna Älsa hemma... men det blir knappast lättare då. Tursamt nog jobbar T inte allt för ofta, och Medea är ju bara tre dagar på dagis i veckan. Och det är faktiskt första gången det regnar ordentligt i dag och jag är tvungen att gå ut med dem. Och det gick ju bra. Så bra att hon somnade, så jag gick en extra runda med Älsa i regnet.

Medea, Astrea och jag somnade huller om buller i sängen strax efter 21 igår. Med andra ord gick inte läggningen som planerat. Medea sov till 8 i morse och det var ju bra. Annars hade denna dagen blivit katastrofal. Vi tog sovmorgon från dagis och gick inte dit förrän halv 10. Vi hann då med att läsa "Godnatt Alfons Åberg" och "Emma på sjukhuset" några gånger om, ett par av de vi lånade igår på bibblan. Tänk, att jag visste att just de böckerna skulle bli hennes favoriter! Hon gillar att läsa om barn som gör illa sig och ramlar och så.... Hehe... Tyvärr fick hon lite tips av Alfons igår när hon skulle sova. "Jaha, man ska inte vilja gå och sova? Hm... det där trixet med att vilja kissa verkar ju klurigt..." Jo, hon körde sina trix igår min lilla gullegris, och jag tror jag vet var hon fått idéerna från. =)

I dag

Nu är det morgon. Medea tittar på Musses klubbhus, T badar, Astrea sover och jag har just duschat. Redo för en ny dag! Tommy ska åka till jobbet efter lunch och stannar tills i morgon kväll, och vi brudar kommer nog ta en tur till bibblan idag. Fast det är ingen walk in the park att ta Meddis till bibblan. Man får vara snabb! Hon springer från hylla till hylla och plockar ut böcker som hon vill ha i en rasande takt och lägger dem på golvet. Och nu när man har en till att bära på så kan jag bara tänka mig hur svettigt det kommer att bli!
Sen blir det nog ett stopp i lekparken på vägen hem skulle jag tro. Nu ska jag gå och roa min dotter och bygga lite lego med henne.

VI ses!

~ M A T G L Ä D J E ~

Söndagsmorgonssängbusomys =)

Extraordinära löneförmåner

Sitter med lillan i famnen, pekfingervalsen går inte snabbt.
Är det konstigt att man inte hinner blogga? Att vara mammaledig är ett heltidsjobb som varar 24 timmar om dygnet, med ständigt vakande, vyssande, bärande, matande, bla, bla, bla.... Men det är knappast någon nyhet för någon som har barn.
Jag älskar mina barn över allt annat. Men ååå vad jag önskar att det vore möjligt att stämpla ut ett par timmar tidigare om kvällarna...
Jo jo, var sak har sin tid. Och jag vet att all övertid man sliter betalar sig i de små ögonblicken, de små guldkornen i sanden. Mammor, ni vet säkert vad jag talar om. =)

Står nu med lillan i famnen. Gungar, vaggar... Dax att stämpla ut, dvs stänga av datorn och fortsätta mitt heltidsjobb.

Kram!

*Grrrrr*

Nu var det länge sen jag skrev här sist! Men jag har inte haft någon inspiration alls, ibland blir det så.
Jag är lite irriterad. När vi var i Norrköping i helgen som var så var Casper hemma och tog hand om Älsa. Och alla brudar i Fagersta... Tyvärr var en av tjejerna inte riktigt ärlig om man säger så. Två av mina parfymer har försvunnit under helgen. Lite irriterad är väl en underdrift. Jag är riktigt förbannad. Men jag tänker reda ut detta, och tills vidare är ingen jag inte känner välkommen hit när jag eller T är borta. Tråkigt att inte kunna lita på folk!!
Två parfymer är ju ingenting egentligen, det är mest själva grejen, att någon har tagit något som är mitt utan att fråga.
Jag har inte haft möjlighet att prata med C än, men när han kommer hit nästa gång så ska ha få veta vad jag gillar om hans sk polare.

Morr

La familja

I morgon åker vi till Getå, där Mari och Robert har sin stuga. Getå ligger utanför Norrköping vid bråviken, och min familj ska bo på ett hotell precis i närheten. Låter ganska så mysigt! Nästan hela klanen ska dit; Pär, Ullis, Mari och jag med alla våra män, sambos, fruar och barn... och så pappa och Ann såklart. Vi ska stanna till söndag och på lördag blir det Kålmården, vilket jag verkligen ser fram emot. Har inte varit där sen jag var pytteliten, och jag tror Meddisen kommer ha jättekul där. Annars ska vi nog bara lata oss och umgås med hela familjen. Det är så sällan vi ses och gör något allihopa nu för tiden. Alla har ju sitt. Så det ska bli det roligaste tycker jag. Får se hur det blir med stackars T, som är i Stockholm och opererar sitt knä idag.

Medea tror att när man åker till Stockholm så åker man till doktorn. Hehe. Man kan väl säga att i vår familj har det nästan varit så det här året, så hon är inte helt fel ute.

Royalist? Javisst!

Aah, vilket år 2010 för oss kungafamiljsfantaster! Inte nog med Kronprinsessan och Daniels bröllop, nu har vi också Prinsessan Madeleine och Jonas bröllop att följa och se fram emot! Gosh, jag är helt lyrisk! Gissa vem som kommer sitta klistrad framför tv:n med ögon stora som tennisbollar? Tommy delar inte mitt prinsessintresse om man säger så. Han anser att de blåblodiga är lika intressanta som mensskyddsreklam.... Hehe...
Jag tror att det har med könen att göra, hur många killar ritade prinsessor med fantastiska klänningar och huvudbonader när de var små? Hur många killar drömde och fantiserade om fantastiska bröllop i sagolika slott med drömprinsen?
Jag minns att när jag var liten skulle jag gifta mig med pappa. Han var min drömprins. Och i dag är han min stora manliga förebild. Om man nu som kvinna kan ha en manlig förebild..?

Astrea ligger ute och sover i vagnen, och Meddis är på dagis. Gårkvällen gick bra, trots att Tommy inte var hemma. Med lite trix och knix så brukar det mesta lösa sig.
Mina goa, snälla, söta ungar!

Sju år av saknad

Min lilla Benjamin, hoppas Du känner hur mycket Du är saknad och älskad.
Tills vi ses igen,

mamma

Guldklimparna

Kväll

Meddis var som en riktig koalaunge när hon var liten. Ville jämt bli buren. Astrea är likadan hon. Så man bär. Och bär. Eller sitter med i famnen. Alla bebisar kanske är sådana som våra?

Meddisen var på dagis idag, första dagen på 5 veckor. Det gick jättebra, och hon höll nollan! Inga nerkissade byxor. Duktiga tjej!! Det har gått så lätt att sluta med blöjor för henne. Vi har knappt märkt något, hon har helt skött det själv. Pottan har stått framme i några månader, och plötsligt bestämde hon sig för att börja använda den. =)

Nu åskar det och regnar, mörkgråa moln gör det så mysigt inomhus med tända lampor. Astrea äter mariekex i min famn och kladdar ner datorn, T plockar ur diskmaskinen..... Meddis sover.
I morgon ska jag lägga barnen själv, T jobbar första passet på 9 veckor. Får se hur DET går???

KRAM

Min pappa ringde idag och frågade om vi ville komma ut till stugan och äta upp deras mat, och det ville vi ju gärna. Vi har inte kunnat åka ut dit på ganska länge nu pga högt vattenstånd, men nu var det fritt fram.
Det är så härligt därute, stugan ligger precis vid vattnet och vi har en liten sandstrand, en brygga och ett båthus. Det fläktar så skönt från sjön och håller flygfän borta, så även om man inte badar så är det svalkande att vara där. Meddis badade med morfar och Tommy började laga mat medans jag sövde Astrea i vagnen med en liten promenad på grusvägen.

Pär och Linda dök upp utan barn och var också hungriga. Pär har alldeles nyligen förlorat en nära barndomsvän som dog i hjärtinfarkt. 33 år gammal var han bara, och en liten tvåårig flicka och en ofödd liten bäbis blev bestulna på sin pappa. Så tragiskt...... Jag minns honom såväl, Pär och han lekte nästan jämt och höll ihop även under skoltiden och efter. De var bestman's på varandras bröllop. Livet är inte rättvist. =(

Vi hade iallafall en underbar dag idag, och ser fram emot flera sådana här dagar innan hösten tar vid.

Värmen ligger tjockt över Fagersta

Så jag och Meddis beslöt oss för att ta en tur till Hembygdsgården idag. Kanske lite svalare där eftersom det ligger precis vid vattnet, och inte lika svårt att lämna som vid Eskilnbadet. Eftersom jag ju inte kan vara borta hur länge som helst..... Tommy stannade hemma med Astrea, mycket pga värmen.

Meddis och jag hälsade på hos hönorna, de hade två söta kycklingar. Sedan lekte vi vid vattenbanan, de har byggt en ganska stor modell av kanalen med sluss och allt och rinnande vatten. Det är väl inte meningen att man ska GÅ i kanalen, men det var ju perfekt att gå där och svalka fötterna och skorna tyckte Meddis. Stod inga skyltar att man inte fick det så hon fick plaska på.

Sen fikade vi innan vi åkte hem. Mysigt. Fast det hade ju varit mycket mysigare om T och Astrea också var med!

Tänk, hur det kan bli....

Söt med gröt =)

Ja, som du ser så har vi börjat med smakisar nu, havregröt gillar hon skarpt! Hon har också smakat potatis o majspuré och morotspuré, båda är helt okej. T var och köpte smörgåsrån idag så det ska hon också få knapra på. Kul när det händer lite nytt! =)

Igår rymde jag och Meddis från Astrea och T och åkte till Eskiln. Det var precis lagom med folk där, och Meddis hade som väntat hur kul som helst. Skönt att få lite egentid med henne, det behöver både hon och jag tror jag.
Där fanns en mamma med två flickor, en på kanske 1-1,5 år och en på kanske 4... svårt med åldrar. Hon var en sån där typisk A-människa. Hon såg ut att vara i 30-35 årsåldern och såg verkligen sådär äckligt fräsch och frisk ut. En precis lagom solbränd killerkropp hade hon, och såg dessutom riktigt skärpt ut. Varenda hårstrå låg perfekt på huvudet och till o med hennes barn såg perfekta ut! Hon såg ut att vara en sån som lyckas med allt hon företar sig.... Har säkert ett jätteintressant och välbetalt jobb, ett fint och lagom städat hem säkert modernt och minimalistiskt rent möblerat. Kanske lite väl kalt för min smak, men ändå perfekt.
Hennes pappa var med, och hon berättade för honom att hon sprungit inne i stan 45 minuter trots värmen innan de kommit dit. Därav killerkroppen tänkte jag. Men hon såg inge vidare snäll ut, ingen som jag skulle kunna tänka mig att vilja umgås med. Men å andra sidan, så tror jag inte hon ens ägnade mig en tanke. Ännu mindre skulle hon sörja över att inte ingå i min krets. Hehe.

Nä, usch, bredvid henne kände jag mig som en blek och fet looser.
Men min unge är iallafall sötare än hennes!!
;-)

Vardag i vardagsrummet

Åå vad trött jag är på att amma. Iallafall på kvällarna. Mellan klockan 19 och 22 sitter jag garanterat i soffan med lillan i famnen. Ibland ända tills klockan 23. Lägger jag henne ifrån mig när jag tror hon somnat är det kört. Hon vaknar direkt.
Har provat ge tillägg, men precis som Medea faller det henne inte i smaken. Så jag ammar på... Ska ju ändå sluta när hon är 6 månader har jag bestämt mig för. Får se hur det går. Sa samma sak med Medea, och jag ammade tills hon var 11-12 månader.
Men var sak har sin tid och nu är det inte läge att göra så mycket annat om kvällarna. Man blir som en levande tv-tablå, om någon undrar vad som sänds på vilken kanal i kväll är det bara att ringa till mig. Det blir nog bättre snart.

Min hund har fått sig en riktig genomkammning av pälsen idag. Det är så konstigt, det ska ju vara ett riktigt fästingår i år. Men Älsa har bara haft EN enda fästing i år! Och det enda som fastnade i kammen var såna där kardborrar vi har i buskarna. Men fin blev hon på köpet!

Nu ska jag skriva ett riktigt kärleksfullt meddelande till Tommy på trappan med Medeas asfaltskritor tills han kommer hem. Typ Välkommen! Eller nåt med lite mer hjärta och smärta kanske? Kan han behöva min noble riddare i skinande rustning=volvon. Hehe.

Dagdrömmeri

Jag dagdrömmer jämt! Det är en av anledningarna till att det ofta blir tok av saker jag gör i verkligheten. Det är inte så att jag väljer att nu ska jag flumma bort lite. Nä, flummet finns vart jag än går, vem jag än talar med, och vad jag än ser på tv. Ibland är det så illa att jag sekunden efter ha lagt på telefonluren, fått en rynka mellan mina ögonbryn i undran över vad som egentligen sas. Ja, jag vet, jag är fisk. Men hur länge har man rätt att skylla sin ouppmärksamhet på sitt stjärntecken?
Jag har ett bra inbyggt filter som tar tillvara på nödvändig information, som ändå gör det möjligt för mig att fungera rätt så normalt. Dock händer det att mail automatiskt hamnar i skräpposten som inte borde hamna där.

Oftast drömmer jag om banala saker som ekonomiskt oberoende för min familj resten av våra liv och vad jag skulle göra och köpa. Men då och då glimtar det till uppe i lampan när snilleblixtarna föds! Jag tror inte det var för inte att Einstein var fisk... Hehe.
När vi var på väg hem från Karlstad i torsdags tror jag det var, så slog det mig plötsligt varför det heter "upp" i uppfinna och upptäcka. Har faktiskt funderat på det tidigare men inte kommit till någon slutsats. I Kalle Anka så heter ju uppfinnaren "Oppfinnar Jocke". Och då tänkte jag att det är säkert så att det hette oppfinnare förr i tiden. Säkert även opptäcka. Och ordet "opp" kommer då kanske från "öppen". Böj det till öppning, och ett annat ord för öppning är "lösning". Alltså, ordet uppfinna=finna en lösning. Stämmer ju bra. Uppfinning=funnen lösning.
Samma sak med ordet upptäkt och upptäcka. Man öppnar något som är täkt, eller gömt.
Tadaa!!

Förövrigt måste jag bara säga att om jag hade fötts till kille så hoppas jag att jag hade varit bög! Då skulle jag bli transa! Jisses, de verkar alltid ha så roligt och kan verkligen konsten att sätta färg på en grå trist värld! Leve transvestiterna!! Och svärfar som fyllde år häromdan!

I drömmarnas trädgård

Vilken sjuk dröm jag drömde i natt!
Jag skulle gifta mig. Med BETTAN!! En av Maris kompisar. Vi bestämde oss för det på en fest. Men i nästa sekund var det en annan TJEJ jag skulle gifta mig med. Jag var servitris och serverade någon slags äppelcider till henne. Och Bettan frågade om jag trillat av hästen och slagit i huvudet... =) Eftersom jag glömt att det var henne jag skulle gifta mig med. Ojojoj. Men det slutade inte där. Nä, tillslut så förstod jag att även den andra tjejen inte var den rätte, utan en MAN som jag föll för som en fura. Och pappa tyckte vi skulle gifta oss i Stockholm, för han hade sett en sån fin bild i tidningen....

Jag säger som Medea: SNARK!

När en pappa...

...som min kommer på besök, finns det inget som är så uppskattat som en nybakad Tosca. Dubbel sats klet på toppen ska det va!

Han fick med sig halva hem, och resten ska vi mumsa på i kväll.

Kram!

Blåbärsplock

I går tog jag med mig Medea ut i skogen för att plocka blåbär. Visste inte riktigt vart vi skulle åka, så vi tog grusvägen mot Semla, och jag är glad att T inte var med. Vägen var inte den jämnaste om man säger så.
Nu är ju inte T helt oäven när det gäller att köra off-road. Vi hade en jättefin Jaguar X för ett par år sen. Kommer ihåg när min häst Maxi och hans kompisar rymde från betet vid Sundbyholm utanför Eskilstuna. Det var en bra bit att gå till hagen och det var en traktorsväg mellan två åkrar med djupa hjulspår och mycket vatten och lera. Ingen väg man körde personbil på direkt. Men T tänkte att fyrhjulsdrift=terrängfordon, så han körde Jaguaren till hagen och tillbaka ett par gånger den dagen utan missöden.
Däremot Semlavägen, där tvivlar jag på om han velat köra...
Efter ett tag kom vi till ett ställe där man såg blåbär och smultron från bilen, och nu skulle jag bara parkera på ett bra ställe. Körde ett tag till innan jag hittade en perfekt plats.
Vi gick och gick och gick, tydligen hade jag kört en bra bit efter att jag hittat blåbärsstället. Meddis hoppade lyckligt från vattenpöl till vattenpöl, och jag ångrade att jag inte tagit på henne regnbyxorna. Men klart ungen ska få hoppa i vattenpölar! Det är ju det roligaste man kan göra utomhus.
Tillslut kom vi fram till blåbärstället! Och jag upptäckte till min förvåning att jag inte alls var någon riktig skogsmänniska. Usch, det kröp spindlar bland risen och spindelnät överallt. Myggen var irriterande. Men vi plockade blåbär, det blev inte mer än ett par tre deciliter. Svårt att veta eftersom de flesta åkte in i munnen direkt. När vi tröttnat så hade vi iallafall en deciliter eller så i hinken, men framme vid bilen igen så var den tom.

Nästa gång får Medea gå med sin mormor i skogen. Jag kan följa med, men håller mig nog på tryggt avstån från spindlar och kryp........ Vilken mes jag är va!

Trånga gångar

Nu är det äntligen kväll! Båda ungarna sover, klockan är 22:40 och middagen är avklarad om än sent. Vågar knappt skriva det, men Medea har nyss somnat. Hon kunde inte somna i kväll heller.... Har du läst för några dagar sedan så vet du att det hände häromsistens också. Fast då var det ju vårt eget fel. Den här gången hittar jag ingen direkt anledning.

Vi var på Malma marknad i dag, i Malmköping.En av Sveriges störta marknader, och jag vet inte varför man intalar sig att det är KUL att gå på marknad? Är det så kul egentligen? Speciellt inte om man har syskonvagn. Speciellt inte om bebisen inte vill åka i vagnen utan vill bli buren. Som tur var så ville Medea åka vagn, så man slapp ha koll på henne. Det hade varit lätt gjort att komma ifrån varandra i detta kaos.
Speciellt inte i tryckande värme, och speciellt inte när regnet öser ner. Och jag undrar vad alla stackars hundar gjorde där. Hur kul tycker DE att det är att trängas, bli trampade på tassarna på i jobbig värme? Inte alla orkar bära sina vovvar så som den nyblivna matten till den bedååårande Huskyvalpen... Ahhh den var så söt!!
Medea åkte karusell. Det var nog det roligaste på hela dagen, för både henne och mig. Förutom när hon åkte den med luftballongskorgarna. Tommy frågade, men han fick inte följa med. Medea ville åka ändå och den gick ju inte fort, även om den åkte lite upp och ner. Inte upp-och-ner då såklart... Hm... Iallafall så efter ett par varv ser jag att hon gråter hysteriskt. Shit! Som tur var så stannade föraren karusellen när han strax därefter också ser att hon är ledsen, och Tommy kunde springa upp och hämta henne. Stackars krake! Hon sa att hon trillat ur sitsen i korgen och slagit i hakan. Huga! Nåja, hon var snart glad igen och när vi frågade henne om hon ville åka någon mer karusell så ville hon åka luftballongerna igen! Men vi tyckte det var nog med äventyr för den här gången så hon fick åka biltåget igen - och det älskade hon! Lite komiskt, hon fick åka bredvid samma kille som första gången, på samma plats. Och de var så söta, för de pratade med varandra och skrattade tillsammans när de åkte.....

Det enda vi köpte förutom Medeas åkbiljetter var bullformar med rosa blommor på. Jättefina.
Marknad kanske är roligt utan barn. Eller är det kanske det just det barnfria umgänget med varandra som är det roliga?

En dröm av nygräddat saffransbröd med vaniljvisp

Haflinger

Ååå vad jag önskar mig att få önskelistor av mina barn som toppas av ordet P O N N Y.
Då ska de få en sådan här!

Fick en massa blåbär av mamma igår, och nu har jag en härlig blåbärskaka i ugnen! Slurp! Mammas recept och kommer ihåg att den smakar himmelskt gott.

Nu har vi en pool hemma. Tommy och Medea har badat och Meddis var helt wild i vattnet! Det svåra bli att hålla Älsa utanför.... =) Tror inte den håller för dödliga vapen som en Landseers klor...

Kram

Busigt värre

Klockan är 23:11 och Meddis somnade för 10 minuter sedan.... SNARK!
Men är man inte smartare än att låta henne dricka nästan en hel liten cola på Mc Donalds så sent som klockan sex så får man ju skylla sig själv.....

Vi har varit på Busborgen i dag och Meddisen busade nog bäst av alla ungar där tror jag! Hon blev iallafall svettigast och alldeles röd i ansiktet. Hon har blivit så duktig och modig, hoppar och skuttar, kastar sig i bollhavet utan att blinka. Första fem minuterna var hon lite blyg och stillsam, men sedan tog leksuget överhanden.
På Busborgen ser man alla möjliga sorters föräldrar. Ja, det är det enda alla har gemensamt, att de är föräldrar. Jag såg både snygga, slashasiga, trendiga, sunkiga slobs, knasiga, skumma, vanliga, skällande, psykologiska, tatuerade, gamla och unga mammor och pappor. Men de allra flesta såg ut att ha riktigt roligt med sina barn. Jag såg faktiskt något som jag blev riktigt glad för, fick mig att tänka om lite angående en fördom jag har när det gäller utländska pappor.
Jag satt och ammade inne i det lugna rummet, och in kommer den här pappan jag sett inne på småttingsavdelningen tidigare. Han hade en flicka på kanske tre år och en pojke på mindre än ett. Eller var han kanske ett? Svårt att säga. I allafall så när de kom in och såg mig så sade han genast till sina barn att vara tysta för att inte störa när lilla bäbisen äter. Sedan lade han sin son på den mjuka bänken och bytte blöja på honom! Tur jag satt och ammade och kunde sitta lite halvgömd i den bortre soffan, för jag blev lite chockad! Annars hade han säket märkt hur mina ögon höll på att poppa ut ur huvudet på mig!
Sen sa hans flicka: "Pappa, visst är jag stor?"
"Jaa" sa han "Du är världens största tjej!"
Och han sa det med så mycket värme och kärlek så jag nästan fick tårar i ögonen.

Kram!

Undrar nu vad detta säger om mig.... =)

Hästografi

Vad gjorde jag innan jag fick barn?
Lekte med hästar.
Först med andras hästar, sedan mina egna.

Först var det femåriga fullblodsvalacken Dallas Duh, men lyckan blev inte lång. Köpet gick tillbaka pga dolda fel.
Sedan hittade jag vackra Laucala, också ett fullblod. Vacker som en tavla var hon och bara två år. Brun och rådjurslik. Sålde henne till en amatörtränare eftersom jag inte kunde bli kvitt känslan av att hon skulle "gå sönder" som man säger när hästen inte håller för träning och tävling. Han startade henne ett par gånger, en vinst och en andraplats. Sedan smällde senan och hon hamnade i avelsboxen.
Paphos Light kom in i mitt liv 1993, på åringsaktionen i Ljungstorp, Skåne. Han var stor, mörkbrun, ganska ful och oproportionelig jämfört med de andra åringarna där. Jag fattade tycke och bjöd 11000, och han blev min! Paffe är en historia i sig, och jag ska berätta den en annan dag. Han sprang in nästan 600 000 kr, inte illa för en "ful ankunge" va?
Quiet Fire, också en fullblodsvalack, fyra år. Brun och söt, med psykiska problem. Han stod i träning hos Misha Kahn på Täby, Paffes tränare. Han trivdes inte och massa ångestrelaterad grejer för sig, så jag tänkte att jag skulle "rädda" honom.... Men kemi uppstod aldrig mellan oss och jag sålde honom till en tjej som hjälpte mig med honom.
Excellent Chief, eller Hulen som vi kallad honom för fick jag av en vän. Fullblod, klapphingst, överdjävlig. Han bet mig, kastade av mig, stegrade över vattenpölar, skrämde personalen på stallet inne i centrala Malmö där han stod ett tag. Hulen var det svarta fåret. Men han var min och jag älskade honom. Han stannade kvar i Skåne hos min vän när jag flyttade till Fagersta första vändan.
Pernille var Hulens mamma, och hon fick jag också ha så länge jag ville. Samma vän. =) Hon flyttade med mig till Fagersta och sedan tillbaka till skåne igen. Vi hade mycket kul ihop, även om många idiotförklarade henne. (Och mig kanske...) Fick ett föl efter Bernstein <3
Maxi Clay.... Upptäckt som fölunge, för sin skönhets skull. =) Jag blev kär och kärleken var besvarad! Sålde honom som fyraåring till en duktig tjej i Eskilstuna efter långvariga hovproblem som fick mig helt att tappa sugen. Nu går han 140 hoppning och gör det med BRAVUR! Stolt ex-matte.

I böljan den blå =)

Tittade på Madicken på tv i går, när hon och lillasyster Lisabet satt på taket och hade en mysig picknick. Och kan du tänka dig, jag kom på mig själv med att kunna replikerna! Och de jag inte kunde innan de uttalades så var de ingen som jag inte kände igen. Jag undrade lite för mig själv hur många gånger jag sett Madicken när jag var liten egentligen, ja för jag har då inte tittat i vuxen ålder. Jag blev riktigt nostalgisk och satt kvar framför tv:n tills filmen var slut, det kändes liksom tryggt och sorglöst, precis som min barndom.

Tänker vidare på Medea när hon i vuxen ålder råkar halka in på ett Teletubbiesavsnitt, blir hon lika nostalgisk och glad när hon upptäcker att hon kan replikerna? Hahaha, jag hoppas verkligen hon INTE drar paraleller mellan Teletubbies och sin barndom! Och jag hoppas heller inte att hon kan replikerna...

Medea ÄLSKAR Teletubbies. Hon gillar Musses klubbhus också, men inte som hon gör Teletubbies. Hon kan se samma film om och om och om igen, och hon tröttnar aldrig. En av filmerna som nu gått några månader i rad, är i sånt dåligt skick att ett helt avsnitt är försvunnet. Men det är inte så viktigt tycker Meddis.

I en annan av filmerna är det en händelse där Poo trillar omkull. Vi har nog haft den filmen ända sen Medea var bebis, och hon kiknar fortfarande av skratt när Poo ramlar.... Nu är faktiskt Medea trots det en skarpsinnad och smart tjej, för dig som tvivlar. ;-)

Hon har precis upptäckt "Drömmarnas trädgård" och det har gjort stort intryck på henne.

I dag var vi och hälsade på några kompisar utanför Eskilstuna, Tino och Ellinor och deras familj. Meddis lekta med deras ettåriga flicka och förklarade att de snart skulle äta mat och sen titta på Drömmarnas trädgård.

Tino och Ellinor har en pool!! Meddis och T var nästan mer i vattnet än på land. Jag ångrade mig att jag inte tagit med mig badkläder, för vattnet var jätteskönt!

Efter allt badande, studmattestudsande, korvätande, jordgubbsmumsande och busande så var det en trött och nöjd Medea i bilen på väg hem igen. Och en bajsnödig Astrea som såg till så att vi fick ett extrastopp på en rastplats, och några extra passagerare med oss hem. Myggor.

Kram och gonatt! =)

Suck, mitt liv är så händelsefattigt nu att jag inte ens vet vad jag ska blogga om. Till och med barnen är alldeles slätstrukna fast det är ju knappast deras fel...

Kan ju visa en bild.

Nä, hon ser ju inte så "slätstruken" ut, inte så grå heller.... Umgås ju en hel del med henne så varför är då jag så grå och slätstruken?

Hjäälp! Mitt hår ramlar av!! Jädrans amning! *Morr*
Nyss fick jag ihop ett mindre garnnystan av hår som fastnade kring fingrarna när jag masserade in balsamet. Jag som ju inte är den mest hårfagra även när jag har som mest hår, är en smula orolig inför framtiden.
Lika synd är det om min stackars sambo som säkert kommer få rensa avloppet i duschen var och varannan vecka... Försöker ta reda på det som syns, men ändå blir det tvärstopp. Kommer ihåg hur det var när jag ammade Medea och han var väl mindre lycklig.

Nu ska jag leka lite med Meddis, hon har lerburkarna redo!
Vi ses på stan - KRAM!

God morgon!

Grejer jag är leds på idag

• Vara utan bil (båda på verkstad)
• Vädret
• Vara utan vagn (sålde vår P&T och får inte den "nya" Emmaljungan förrän i morgon)
• Vår dåliga ekonomi
• Grå vardag

Grejer jag uppskattar idag

• Ledighet
• En väntande frukost
• Utvilad efter en hel natts sömn
• Min familj

Älsklingsmeddis!

I morse hade vi en mysig stund i sängen jag och Medea. Vi låg och kramades och jag pussade henne på kinden.
-Å en puss! sa hon förtjust. Jag gav henne några till och hon sa
-Nu räcker det.
-Mamma tycker om att pussa på dig.
-Jag tycker om det, sa hon. Och jag tycker om karameller! la hon till med lycklig röst.
-Jag tycker om dig, sa hon och gav mig en kram.
-Jag tycker om dig! sa jag
-Jag älskar dig mamma.
-Jag älskar dig Medea.

En sån här morgon känns det bara underbart att vara mamma!

Jag hade en gång ett barn, en liten pojke som hette Benjamin. Jag pratar sällan om honom och skriver nästa lika sällan om honom.

Det är snart sju år sedan han dog. Sorgen är fortfarande så påtaglig, och så fort jag tänker på honom saknar jag honom med varendra liten millimeter av min kropp. Om jag bara kunde få hålla honom en gång till... Jag skulle inte ta ögonen ifrån honom, skulle inte ens våga blinka. Jag skulle smeka hans fjuniga huvud och om och om igen berätta för honom hur mycket jag älskar honom. Hans små händer som nyfiket kände på min näsa. De blå ögonen... plira fulla av livslust. Hans söta lilla näsa, och armarna och benen som börjat bli lite knubbiga. Mjuka. Min underbara, härliga, vackra son!

Ett av det starkaste minnet jag har av honom, som spelas upp om och om igen, är när jag för sista gången lägger Benjamin försiktigt på skötbordet. Jag tvättar honom ömt och varsamt medan jag småpratar med honom. Fast jag vet att han inte kan höra mig längre. Jag sätter på honom en ren blöja och klär på honom. Små strumpor, mörkblå byxor och en blårutig skjorta. Säkert gråter jag, men jag minns inte. Jag ville egentligen inte göra allt detta, ville bara sitta kvar i fotöljen med Benjamin i famnen. Inte röra mig ur fläcken. Inte släppa honom för en enda sekund.

Han fick följa med mig till mitt rum och stanna hela natten. Han låg i en sån där balja man har sina nyfödda barn i på bb. Hans händer och kinder hade blivit alldeles kalla, men var precis lika lena som alltid. På morgonen kom syster Eva och Maggan för att ta Benjamin med sig. Min Benjamin. Tänk er att lämna iväg ert barn för att aldrig mer få se det. Det gjorde så ont! Jag fick inte fram några ord, hela strupen hade slitits ur halsen på mig.

Läkarsamtalet inne hos bästa doktor Birger kommer jag inte ihåg mycket av. Han var mycket rörd och sorgsen, det kommer jag ihåg. Hans första ord minns jag också.
-Nu har Benjamin lämnat 69:an....

Söta, snälla, otäcka pippifågel!

När jag satt uppe och ammade vid halvfem i morse, vaknade Meddis. Hon skrek och det lät som att hon antingen trillat ur sängen eller drömt något fruktansvärt. Jag hörde hur T lugnade henne och hon sa något med gråten i halsen, och jag såg de skymta förbi när T bar in henne i vårt sovrum.
Senare på morgonen frågade jag T om hon hade drömt mardrömmar. Och han berättade att han frågat henne och hon sa:
-Pippifågel.


Huuga.... Samtidigt som jag tyckte det lät hemskt att hon blivit så rädd i sömnen, så kunde jag inte låta bli att le. Pippifågel. I hennes värld är ju pippifåglar söta och snälla. Alla djur är söta och snälla, till o med tvestjärtarna under sandlådelocket. Fast å andra sidan säger hon ju att hundar är söta och snälla, även fast hon är rädd för de flesta hundar. Men på tryggt och säkert avstånd är de också söta och snälla.


I natt drömde hon alltså en mardröm om en pippifågel. Vilket sammanträffande att det på nyhetsmorgon i morse handlade om en bonde som hade fått 14 kalvar dödade i år av korpar... Ihjälhackade.

Hoppas verkligen min lilla ängel får en natt med bara vackra drömmar inatt! Ja, alla nätter såklart, men det är väl för mycket begärt?

Älsklingsvovve!

Finns det hjärterum så finns det stjärterum....

Astrea Gaia Johanna Jansson

Astrea hos sina faddrar Per och Susanne

Vilken perfekt dag! Vädret var med oss och trots att vi var omringade av mörka åskmoln, sken solen nästintill hela tiden på oss idag. Och det var inte bara solen som sken... =)

Vi hade en trevlig liten namngivningsceremoni ute vid stugan i Ulvsbo, med lite hedniska inslag där temat var Moder Jord.

Astrea blev först presenterad för de fyra väderstreckens makter. Sedan knäsattes hon av Tommy och togs emot som fullgod medlem i hans familj och släkt. Han påtog sig också därmed sina faderliga plikter. Fast det har han ju redan tjuvstartat med... ;-)

Vi vigde henne sedan i det fyra elementen luft, eld, jord och vatten, och i samband med vattenösningen fick hon också sitt namn.

Ceremonin avslutades med ett fyrfaldig leve för Astrea och alla gäster hurrade med oss.

Det blev en jättevacker och känslofylld ceremoni, och Astreas faddrar Per och Susanne var med och gjorde den helt fantastisk.

De följde med oss hem och grillade och umgicks hela kvällen. Tyvärr blev deras dikt de hade tänkt läsa för Astrea bortglömd i allt ljuständande, jordgnidande och vattenösande...... men Per läste den för oss här hemma, och mina ögon blev alldeles tårfyllda av de vackra orden.

Det är alltid så lätt och mysigt att umgås med familjen Ljungberg. Jag sa till Tommy när de hade åkt:

-Jag tror jag är kär i Susanne och Per. Ja i hela deras fina familj. Knäppt, men inte mindre sant för det!

Tack alla ni som hjälpt till att göra den här dagen så perfekt!! Ingen nämn ingen glömd.... ja förutom Greta...... Usch jag vill inte ens tänka på det. Hon fick ingen inbjudan. Men hon VAR ju bjuden, hon var tänkt på hela tiden ju. Jag skäms så för det. Jag måste ha glömt skicka henne en inbjudan. Ju mer jag tänker på det så desto mer säker är jag att det är jag som shabblat bort det. Big time.

Kvällbak del 2

Det här är mina smarriga cupcakes....

Till mitt försvar så var formarna inte de stadigaste. Sen den där lilla varningstexten i receptet där det stod att man rekomenderar att lägga formarna i en sån där muffinsplåt med hål i för att de ska hålla formen bättre, kanske jag borde tagit mer på allvar. Hålla formen bättre. Bättre? Titta på bilden, detta är ingen luddig gråzon mina muffinsar hamnat i. De har ingen form alls skulle jag vilja påstå!

Jag borde kanske lagt ned muffinsprojektet redan när jag vidbrände 200 gram smör på spisen.

Nya tag! Hallongrottorna blev iallafall helt perfekta! =)

Kvällsbak

Nu håller jag på med nåt riktigt roligt nämnligen bakar. Vi ska ju ha namngivningsfest på lördag, och vad är en fest utan hembakat?? Så idag har jag bakat kanelbullar, och Tommy (!) har gjort jättegoda kolakakor. Joodå, han kan han min lilla snutte.....

Nu håller jag på med knäckflarn. Klockan är 10 i 11 på kvällen och jag blir nog inte färdig än på ett tag. Inte för att de är jobbiga att göra, men de ska ju gräddas och får inte plats många på plåten. Och nu blev det lite jobbigt för jag råkade bränna inte bara en utan två plåtar på följd!! Så jag gjorde lite mer smet...... Dessa kakor är inte nyttiga direkt. Men vilka goda kakor är det?

Nu ska jag inte skriva mer här utan KONCENTRERA mig på mina kakor. =)

Sweet child of mine <3

Lycka är ett tandlöst leende,

ögon som glittrar

av lycka att se mig.

En liten bebiskropp,

nyss kommen från badet

huden mjukaste mjuk

Mamma krama mig!

Sol ute, sol inne, sol i hjärta, sol i sinne...

Vi har varit ute näst intill hela dagen idag och njutit av solen!

Min lilla sjöjungfru. Eller krabba, som hon själv säger...

Såå gott att sova i vagnen ute. Kan man göra annat när det är så varmt, undrar Astrea.

Släktskap och betraktelser

Tommy och Meddis läste en djurbok och kom till en bild på en gorillaunge.

T: "Titta så söt, ser nästan ut som Astrea"

M:"Jaa"

M:" Och här är Astris mamma."

Hon pekade INTE på mig..... =D

Olyckskorpar - visst finns de!

I går när T närmade sig Fagersta började Volvon bete sig illa. Han tog sig med möda upp till verkstan och där dog bilen halvvägs in på deras parkering. Snacka om tur! Men där tog turen slut. Domen blev hård. Bilen behöver en ny motor. Ny motor! Jisses, jag kan väl köpa att man behöver byta kamrem och oljefilter, men MOTORN..... Nåja, tänkte jag, det ordnar sig! Och det gjorde det i dag när T hittade en bättre begagnad motor i Ludvika som gått mycket färre mil än vad vår gjort. Han tog Chevy och åkte och hämtade den idag. Någon timme senare stod han plats på en hästgård utanför Ludvika. Japp, Chevy hade också gott sönder! Han var på väg hem igen och hade motorn som han köpt för en smärre förmögenhet bak i bilen, och kom inte en meter till.
Så T fick åka het bärgningsbil hem och blev inte rikare för det. Så nu har vi INGEN bil helt plötsligt. Verkstadskillarna hade nog lättare att se det lustiga i det hela än vi...


Astrea har haft en jättejobbig kväll, och sedermera också vi föräldrar. Såå trött, så trött, men inte fått ro. Vi körde hela registret med knep man samlat på sig, men inget hjälpte. Men sen när jag la henne i vagnen för andra gången somnade hon innan vi ens han ut. För säkerhets skull gick vi runt och runt huset, jag, Tommy och Älsa. Hihi, Älsa gick så fint bredvid vagnen som hon brukar när vi är ute och promenerar. =) Och efter ett par varv så tvekade hon ett ögonblick och såg väldigt frågande på oss. Men hon verkade gilla vår "lek" och hängde glatt på enda tills vi gick in igen.
Peppar, peppar, så sover Astrea nu om än lite oroligt.
Hon blev ju vaccinerad igår, så hon känner sig nog lite dålig pga det. Sen har det ju varit tokvarmt idag, och det kan ju vara jobbigt när man inte är van.


En underbar vecka väntar oss - vädermässigt - och det är ju som ett behagligt plåster på såren tycker jag!

Mors!

Min mamma

När jag var liten hade jag en alldeles underbar mamma! Jag hade en trygg och harmonisk uppväxt med en ständigt närvarande, älskande mamma som pussade och kramade och aldrig var arg. Faktiskt, jag har inget minne av min mamma arg. Hon var självklar och kanske därför var jag pappas flicka, som jobbade mycket och därför inte var lika självklar som mamma.
Mamma var så bra på att hitta på saker med oss, mig och min lillebror. Hon hjälpte mig göra klippdockor, sy barbiekläder och ofta var vi till bibblan och lånade tonnvis med böcker som hon tålmodigt läste för oss om och om igen. En gång samlade hon tomma mjölkkartonger och byggde en stuga till oss. Mamma såg alltid till så vi var hela och någorlunda rena, och tog sig tid varje morgon att skapa fantasifulla kreationer i mitt hår när jag hade det långt. Hon berättade ofta hur fin, duktig och perfekt jag var.
Mamma var en mästerkock, och dessutom bakade hon ofta och var jätteduktig på det. Hon var konstnärlig och rolig, men också lite tankspridd och o-organiserad på vissa håll. Men oss, mig och min bror, hade hon stenkoll på. Vi saknade aldrig någonting.


Jag är så glad att min mamma gav mig en sån fin barndom, och hon har på ett sätt skapat mig hur jag är idag. Jag hoppas jag kommer kunna mäta mig med henne som mamma till mina barn, och att de kan blicka tillbaka när de blivit vuxna känna samma sak som jag.
I dag måste jag vemodigt påminna mig om att ingen är perfekt, och jag måste acceptera hennes val. För det är hennes liv och jag har mitt eget. Men det hon gett mig är jag evigt tacksam över och kommer aldrig glömma vem hon var. Min mamma.

Åsså den lilla.... =)

Trevlig midsommar!!

Vem behöver solsken när man har en sån här sötnos hemma som värmer ens hjärta i tid och otid?

Vi gjorde ett tappert försök att fira midsommar ståndsmässigt på hembygdsgården i år, för Medeas skull. Men det hade vi inget för, hon tyckte inte alls det var roligt där. =)

Jag hade till och med köpt fina (snordyra) kransar till barnen dagen till ära men tror ni Medea ville ha nån dum krans på huvudet? Nä. Men tillslut gick hon med på det om hon fick ha kepsen under..... Lite knasigt men hon var så söt så.

Astrea sov sig igenom det mesta av midsommarfirandet, så hon kom undan kransspektaklet. Men jag tänker inte ge upp, jag ska ha kort på bägge två MED kransar på huvudena innan dagen är slut!

När de äntligen rest den där stången, som iallafall enligt min mening inte ser ut som en midsommarstång, gav vi upp och blöta blev vi innan vi kommit till bilen igen.

Nästa år vill jag ha en riktigt blöt (i annan bemärkelse än regnig) midsommarafton! Nåja, drömma kan man ju alltid.... =)

Nu har vi bokat kock! Ååå jag är så glad för det blev mitt förstahandsval!
Jonas Fredsvik på Oti gård. Hans mat smakar så himelskt gott, och snyggt och prydligt ser det alltid ut på tallriken. Jag hoppar av glädje! =D
Vi ska har möte med honom i augusti för att diskutera menyn. Längtar!

Pömsiga persikor

Egentligen är jag ju korkad som inte går och lägger mig nu. Klockan är över elva och vetskapen om en inbjudande säng cirkulerar i min lilla ärthjärna... Och jag har väl inget vettigt att skriva om egentligen. Kanske svara på Piossis fråga om husförsäljningen när jag ändå loggat in här. (Eller det har jag ju egentligen inte gjort, jag loggas automatisk in här när jag sätter på datorn.)
Nja, Piossi, det är väl ingen svidande åtgång direkt på vårt hus. Även om efterfrågan i och för sig inte är obefintlig om man tittar på antalet spekulanter som kommit förbi. Men ingen som varit tillräckligt intresserad. Men vi har bytt mäklare nyligen och det känns som ett lyft! Bara en sån sak som att bilderna på hemnet nu är riktigt bra. Gillade aldrig de gamla.
Vi får se vad hon har för nyheter nu i veckan, det har varit två spekulanter här sen mäklarskiftet. Inte för att vi har några förhoppningar direkt. Det har vi slutat med! =)

Haha! En klockren Medeakommentar kan jag bjuda på ikväll!
Medea inför hennes stundande bad ikväll:
"Meddis bada med skum och bubblor, pappa kissa och bajsa."

Gonatt!

Rage

I dag hände det som jag bara hört andra berätta om, men aldrig sett i verkligheten. Inte hos andra barn och knappast mitt egna. Och jag tror faktiskt jag blev lite chockad, för istället för att tycka det hela var otroligt hemskt och pinsamt, så tog jag det hela med ett leende och ett ryck på axlarna. På ett sätt som om detta ingick i min vardag. Har dock en känsla av att min vardag mer och mer kommer likna denna. =)

Jag ska berätta...
Hämtade Meddis idag på dagis, hade såklart Astrea med mig eftersom T jobbar. Tänkte i min naivitet att nog kan jag stanna på ICA och handla lite snabbt, lite gott mellis till Meddis, tänkt och gjort. Borde anat oråd redan i hallen på dagis med tanke på Medeas uppträdande, men äsch, hon har väl aldrig gillat att få kläder på sig. Så vi marcherade glada i hågen in på ICA och Meddis fick en egen liten vagn. Allt var frid och fröjd, Meddis hade vagnen full med varor, som vi faktiskt skulle ha, och även om hon inte höll sig fot vid min sida så inom rimligt avstånd iallafall. Efter att vi passerat mjölkdisken skulle hon plötsligt inte gå längre. "Vill inte!" Jag gick vidare mot kassorna och Meddis hade smygit fram till barnmaten. Men där var det stopp. Haha, ni skulle ha sett hennes ansiktsuttryck! Så efter ton av tålamodigt utväntande vid kassan, så gick jag fram till henne och hämtade vagnen. Medea blev ursinnig och skrek och vrålade och tårarna sprutade. Hon ville ingenting, och inte det heller, utan var helt enkelt helt rabiat. Jag lade upp varorna på bandet och lät henne gapa. Kassörskan log och jag sa "Oj, det här är ju sånt man bara läser om" "Ja" svarade hon, "det kan man inte tro när det är så där små" sa hon och menade Astrea som helt oberörd sov i sin bilstol. Hela dramat slutade med att jag fick gå in i affären och hämta Medea vid charken och bära henne ut, skrikandes och sparkandes....

I bilen hörde jag knappt mina egna tankar, men jag tror jag tänkte nåt i stil med : "Vad var det som hände egentligen??"

Filmtajm!

High hopes!

Studs i benen!

Medea & Isabell

I dag var då Stockholmarna här och kikade på huset. Vår mäklare berättade att de kommenterat storleken på huset. "Guuud så stort!" och "MEN vad många rum!!" Haha, hon undrade om de verkligen läst annonsen... För 350 kvadrat ÄR ju ganska stort. Och 10 rum är ju 10 rum och inte färre. Jisses! De skulle hem och smälta intrycken, vi vet egentligen inte mer än så.

Sen på eftermiddagen var vi hem till Pär och Linda. Det är roligt nu för Isabell och Medea leker verkligen och verkar gilla varandras sällskap. När vi kom höll Isabell på och leka med lego, ett stall som hon sa att det var. Och barn är ju fräna så, de bara fattar alla lekregler på en gång. Meddis satte sig ner bredvid Isabell och leken var i full gång.

Jag undrade när den skulle komma. Meddis har knappt pratat om annat än hoppa studsmatta sen vi var där sist. Och visst kom den, frågan jag inte behövde vänta många minuter att få höra hennes änglalika lilla röst uttala: "Ska vi hoppa studsmatta?"

I dag har jag inte haft mycket tid med bara Medea. Och jag märker att hon inte gillar det och blir arg och provocerande mot mig. Får så dåligt samvete. Astrea har visat sig vara en mycket bestämd tjej, som tydligt talar om hur hon vill ha det. Och i dag så har hon inte velat gjort så mycket annat än att sitta i famnen. Då blir tyvärr Medea "förloraren" och får var den stora, duktiga storasystern även om hon också behöver få vara liten och krävande. Usch det är en svår balansgång tycker jag, och jag gillar inte alls att behöva neka Medea att få komma upp i min famn när hon vill det.

Jaha, i morgon är det Svenska nationaldagen, med allt vad det innebär. Då ska man ut och demonstrera med plakat och mistlur, barrikera och kedja fast, stoppa det som inte stoppas kan... Eller vad gör man egentligen på nationaldagen? Hissar flaggan och sjunger nationalsången! Men om man inte har en flaggstång längre då? Har svårt att tänka mig att T skulle gå med på att måla ett stort gult kors över hela vår blåa bil... annars hade det ju varit en kul grej att göra och sen köra runt på stan och tuta och skråla för fulla halsar. För man är väl patriot!


Vi ska ha visning på huset. Åt ett par stockholmare som inte kommer vilja bo här ändå. För nära vägen, kommer de att säga. Så säger alla som varit och tittat på huset som inte kommer härifrån.

Jag håller på och bakar nu. Tekakor! Mums! Tommy var väl så lagom upphetsad. Han är som jag med husvisningar, har inga större förhoppningar! Hehe, fast jag tycker han saknar grund för sin misstrohet när det gäller mig och bakning. Har ju lyckats få till det riktigt bra vissa gånger. Andra inte.... =) Men han behöver väl inte vara så TYDLIG?

Kram!

Tommy jobbar kväll, det betyder att det kan bli spännande här hemma runt kl 19. Då är det läggdax för Medea. Det har gått jättebra alla kvällar hittills, och i kväll gick det också om än ganska trögt. Medea var inte alls sugen på att sova, hon gjorde allt för att hålla sig vaken. Klia sig, klia kuddarna, ta av täcket, dra på täcket, sparka i täcket, sjunga.... och när hon tillslut kommit till ro vaknade Astrea, som låg mellan oss. Skrikandes antagligen magknip. Meddis klarvaken. Vyssa om Astrea, och sedan försöka lura Meddis att åter igen komma till ro. Precis när det händer, så vaknar Astrea med ett skrik igen. Samma procedur upprepar sig tre gånger och hela läggningen tar 1 timme och 45 minuter, mot normala halvtimmen. Men nu sover sessorna sött bägge två, och jag har ett hus att städa. Egentligen. Räcker väl om man plockar till lite. Kanske tar toaletten här nere också... och disken. Sen får det vara bra!

Men först ska jag återgå till mina stolsöverdrag, och dukningar.... Eller inte. Astrea vaknade nu.

Mors dag

I går tänkte jag det sista jag tänkte innan jag somnade: "Ååå i morgon, då ska jag sova ut på morgonen" Frukost på sängen kunde jag skippa, sålänge jag fick ligga och dra mig med Astrea medans T och Meddis stökade runt i övriga huset. Tänkte jag. Men det blir ju sällan som man tänkt sig. =) Astrea vaknade halv 5 och jag gick upp och bytte på henne och ammade framför tv:n. Hon somnade om ganska snart så jag tog med henne och tassade in till den väntande sängen igen. Kl 6 vaknade Meddis. Hon kom in till oss och jag lyfte upp henne i sängen med oss. Hon ville ha frukost. Astrea vaknade till. Men jag tänkte att hon lätt somnar om igen om jag lägger mig intill henne igen. Meddis kvittrade och var glad, tjatade om hur gott det skulle bli med frukost. Klockan halv sju förstod jag att jag inte skulle få nån sovmorgon. T verkade knappt medveten att Medea ville gå upp, så jag tog med mig ungarna och började plocka fram frukost.
Blommor då? Nix. Men han berättade att han tänkt köpa igår kväll, men tänkte att då är de ju inte som finast när jag får dem. Dagen var ju inte slut än, lade han till.

Men en jättegod middag fick jag hos svärföräldrarna! Oxrulader goda som satan. Och vad är väl Mors dag egentligen? När man får så starka bevis på uppskattning och kärlek under årets andra 364 dagar. Middag serverad varje kväll, kaffe på morgonen - han till och med värmer mjölken i mikron för han vet att jag gillar det. Det händer ofta att han ställt fram vatten på soffbordet till mina nattamningar.... listan kan göras lååång. Så vad är Mors dag egentligen? Jag är ju inte ens hans mamma. =) Får vänta till barnen växer upp, då får jag säkert hela rubbet - sovmorgon, blommor och ritade kort! Ser fram emot det!

Mamma är snäll

Hur elak måste man vara för att ens barn inte ska tycka att man är snäll?
En hemsk insikt slog mig idag, att barn alltför snabbt förlåter sina föräldrar som i deras ögon är de finaste, snällaste, underbaraste som finns. Barn som kanske får utstå misshandel och nedtryckande glåpord dagligen, står ut och förlåter om och om igen. Lägger skulden på sig själva....

Jag ser på min dotter Medea. Den villkorslösa, mest primitiva av kärlek och varma känslor väller fram, bara av att se henne. Bara av att tänka på henne.
Ibland känner jag mig så elak och orättvis, när lugnet lagt sig och man har tid att tänka igenom sin dag på kvällen. Var det nödvändigt att använda sån ful ton mot henne för en sån bagatell? Sånt kan gnaga på ens samvete, och man lovar att försöka agera bättre förälder och inte bara låta frustrationen och tröttheten ta över. För visst blir jag arg och frustrerad kanske tio gånger dagligen. Medea är inte rolig emellanåt, och tillslut tryter ens tålamod och man tappar kontrollen. Ryter. Skäller. Ändå säger Medea ofta "Mamma är snäll".

Gör även de mest utsatta barnen så? Ser de på sin mamma med sin kärleksfulla blick och säger "Mamma är snäll"? Jag tror det. Kanske för att barn är inprogrammerade att "mamma är snäll". Även om verkligheten är en annan.

Sedan jag blev förälder så ägnar jag många tankar till alla stackars barn runt omkring. Mer engergi än jag önskar går till ilska och sorg över lidande barn. Barn på flykt undan krig, sjuka barn, barn som utsätts för hemska brott, barn som mobbas, barn som lämnas utanför och inte omsluts av varma, trygga, kärleksfulla händer.

Det känns tungt idag. Hoppas på en bättre dag i morgon.

En bländande uppenbarelse =)

Så här fin (taget med mobilen så dålig kvalite på bilden) blir man efter man fått en skön behandling hos flickorna i Smedjebacken!

Jag kan inte få nog av att klappa, smeka, lukta och berömma henne för hennes skönhet! Hon är numera FLUFFIG, MJUK, VIT och SVART, och jag blev nästan chockad när jag hämtade henne därifrån i onsdags. Är det SÅ hon ska se ut vår Pälsmössa? =)

I dag har jag och töserna varit i lekparken i Vilhelminaparken och lekt. Astrea sov mest hela tiden, även om hon var vaken några minuter och fick komma upp och få lite solsken på sig. Meddisen gungade... och gungade... och gungade... och gungade... och gungade...

Och efter att hon åkte två gånger i rutchkanan så gungade hon minst lika länge till. Den dagen hon lär sig ta fart själv ser jag verkligen fram emot!

Det är inte det lättaste att göra Medea till viljes längre. Hon har väldigt bestämda åsikter om det mesta, så också när "vi" gungar.

-Mamma stå där!

Jag ställer mig där.

-Mamma stå DÄR!!

Jag flyttar mig någon decimeter.

-NEJ!!! Vill ha!

Jag undrar för mig själv vad hon vill ha, men inser att det är nåt hon säger för att hon vet att hon inte kan få det hon vill ha eftersom jag inte vet vad det är. Med andra ord får hon en anledning till att bli arg, och en sån chans missar hon väldigt sällan.

-Högre fart!

Jag puttar på för brinnande livet.

-NEJ!!! På KNOPPEN mamma!

Knoppen... det låter som något helt annat, iallafall om man ser vart hon pekar när hon säger "knoppen".

Det är själva bygel som sitter mitt på gungan. Det är "knoppen". =)

I dag gungade hon en liten stund i gungan för stora barn! *stolt* Bildäcket. Bäbisgungorna var upptagna efter att hon lekt en mikrostund i stugan. Ve och fasa! Men det som hade kunnat sluta i tragedi, blev riktigt bra i och med att jag vågade låta henne prova "vuxengungan". Hon var så duktig och höll i hela tiden!

I kväll hade jag blodtryck på 700/3000 skulle jag tro. Astrea var inte rolig, hon skulle snutta hela tiden på min stackars tutte, och det samma sak varje kväll. Så drygt. Nappen duger inte. Somnar hon och man försöker lägga henne i sängen så vaknar hon 9 gånger av 10 och sen är det bara att börja om igen med att låta henne amma. Tillslut fick jag nog när inte ens amning hjälpte längre, så jag lade henne i sängen, stack in nappen i munnen och stoppade om henne med täcket. Det blev tyst. Tänk så lätt det kan vara ibland, bara man trycker på rätt knapp.

Hihi, hittade denna bild när jag surfade runt på jakt efter bilder till bröllopet! Skönt att få det på pränt, det är så här det ser ut i en 2,5årings huvud. Fast flytta områdena med "dirty word" och "Why reflex" till "WHINE CENTER" så stämmer det klockrent på vår dotter. "Spill reflex" är också lite större på henne än vad bilden visar...

I förälderns huvud tror jag det största fältet lyder:

"Vad tänkte vi på när vi skaffade en till??"

Jag är så glad! Jag har pratat med Stin idag!

Nu - läggdags!! Natti natti

Våryra i stan den här helgen. Meddisen har åkt kaffekopparna tre gånger, och två av dem åkte hon själv! Så modig!
Jag har sett söta hundvalpar.
Elliot fyllde år igår, han hade kalas i kväll, och Medea och Isabell lekte tillsammans hela kvällen. Hoppade på studsmattan, lekte i Isabells lilla hus och gungade.. Kul att de kommer så bra överens!

Nu håller T på att svira om - det kanske blir en liten visit till öltältet för hans del.

Nu ska jag surfa lite på mina bröllopssidor... =)

Spegel, spegel på väggen där

I dag har vi skrivit kontrakt med ny mäklare! Och det kändes jättebra. Nu ska vi se om våra nyutlagda nät kan bära lite fisk så småningom! Det finns ju småfisk, och så finns det storfisk. Jag är en stor fisk. Måste ta tag i träning och trimmning av figuren - snarast! Undrar vilket som ger den mesta verlighetstrogna spegelbilden, fönstret i tvättstugan eller spegeln i badrummet? Hmm.. spegeln i badrummet ger ju en ganska så tydlig bild från axelhöjd uppåt... Fönstret i tvättstugan visar ju näst intill helfigur, men med lite luddigare kontrast än spegeln. Jag hade ju kunnat spegla mig i helfigursspegeln i garderoben. Men det vågade jag inte! Då får man ju klara besked! Bättre ana att man är för fet, än att undanröja alla tvivel.

God natt!

"Björbomania"

Plötsligt hände det! Vi styrde kosan mot älskade Björbo, en av min absoluta favoritplatser i världen! =) En liten vacker belägen by vid ån, med en pizzeria, ett väveri, en post, en mataffär och en presentaffär med underbara saker. Sen finns där även en brandstation, Björbo-revyn, och ett vida känt snickeri. Men det viktigaste som gör Björbo till denna fantastiska plats är dess invånare, de varmaste, goaste människorna ni kan tänka er samlade på en och samma lilla prick på kartan! Det tråkigaste med Björbo är att man förr eller senare måsta åka därifrån. Tiden går alltid för fort i Björbo.
Heléne, Pontarn och goaste Mella - tack för att vi fick komma och hälsa på igår! <3 Ni är bäst!!

Kram!

Sessorna på Sans-a-Tout =)

Hopplöst fall

Skulle inte photoshop vara så bra? Är det jag som är helt trög, (förmodligen) eller? Har nu suttit här ett bra tag och försökt göra ett fint inbjudningskort till Astreas namnkalas, men fick lov att avsluta programmet utan en enda liten redigering gjord! Fattade ingenting! Fast man kanske inte kan göra sådana kort som jag har tänkt mig? Kunde inte ens lägga in en liten text, på ett sånt sätt som jag tänkt mig.... Tacka vet jag stenåldersvarianten, klippa och klistra! Ska nog överlåta det här fräcka, superspejsade programmet med tusentals möjligheter (??) till överintelligenta elitbarn, som kanske kan bruka några av dessa otaliga finesser för sina inbjudningskort till sina genifödelsedagskalas!

Nåja, jag har en pangbild på Astrea iallafall, det är ju det viktigaste ändå.

Må så gott och natti natti!

En ganska så trevlig dag

Vaknade i morse vid halvsju-tiden av att Medea stod vid min säng och sken som en sol. Jag lyfte upp henne och la henne på andra sidan om mig, Astrea låg och sov fortfarande vid min andra sida och Tommys säng var tom, han hade åkt till jobbet. Efter en liten stund smög jag och Meddis upp och fixade frukost, och vi var precis klara när Astrea vaknade. Hon var arg som ett bi, hade kissat ner hela pyamasen, så det var inte konstigt hon var sur.
Vi bestämde oss för att gå till Lindgården på öppnis på förmiddagen, och tog en skön rask promenad dit. Medea var på stålande humör, och det smittade av sig på mig också.
Det var trevligt på öppnis, kul och se några kändisar, och kul att se att Medea verkade ha kul. Jofi kom dit med Edvin och det var en glad överaskning. Tur vi inte var hemma när hon ringde, för det ser ut som om det varit inbrott hemma hos oss, grejer överallt!! Mest leksaker, blöjor som Meddis snott till sina dockor och sen spritt ut överallt, kläder som en gång legat i vikta högar, papper, halvätna messmörsmackor, vattenglas...... allt möjligt!

T kom hem vid halv fem idag, tidigt. Kändes skönt, inte minst för att få avlastning med barnen. För hur gulliga och goa de än är, så är det ännu ganska energikrävande att vara själv med dem en hel dag. Har inte riktigt kommit in i det än, men det är på rätt väg! Och som jag skrivit tidigare, så är Medea värd alla guldstjärnor i världen för hur hon är när vi är själva, hon, jag och Astrea! <3

Sweet litlle sunshine!

När man är helt yr av trötthet, efter en och en halv månads sömnbrist,

och möts av ett tandlöst, underbart leende...
Det fyller hela ens kropp av lyckliga fjärilar, och plötsligt blir allt värt alla uppoffringar och sömnlösa nätter.

U N C O N D I T I O N A L L O V E

"Morfar å jag"

Astrea myser på morfars arm

En dag (timme) på Åsby Minizoo =)

En trött lillasyster

Så goo!

Meddisen, handväskan och kaninen =)

"Kaniner är inte farliga, mamma"

Undrar vad hon pysslar med nu då! =)

Glasstajm!