Jullängtan

Jultidningarna kommer en efter en med sina vackra, inspirerande bilder och mumsiga recept... Och jag blir lika ivrig varje gång, "det måste jag göra och det och det och DET!" Tillslut blir det så mycket så jag glömt det första jag tänkte på. Lika bra och inse att man varken kan eller hinner göra allt som verkar så bra. Baka vörtbröd ska jag iallafall göra själv! Och knäck såklart. Och pepparkakor med Medea. Och lussekatter - självklart! Eget julgodis måste jag göra i år, kanske kan göra några av sorterna till bröllopet också? Finns massa munvattensdrypande recept i Amelia Jul, och i en reklamtidning hittade jag något som kallas marängfudge. Måste jag prova göra. Julstädning, måste tvätta fönstrerna innan det blir för kallt, för de är alldeles skitiga efter att de varit här och satt upp nya balkonger. Julgardiner i köket får räcka. Jag lääängtar...... Finns det nåt bättre än julen när man har barn? Nää jag tror inte det!

Ingen rädder för vargen här....?

Medea är en ganska rädd tjej, inte bara försiktig utan rädd. Kan inte förstå varför... När hon var mindre var hon livrädd för dammsugaren, gräsklippare, elvispen, hundar... och när hon kommer över gamla rädslor så dyker det upp nya. Som nu, är hon rädd för mörker och rävar. Vi kan inte ens släcka taklampan i köket för att ha mysmiddag med levande ljus, fast fönsterlamporna är tända. MEN hon kan ta sig från sitt rum (som har nattlampa) ut i korridoren, genom mörka hallen och in i vårt mörka sovrum när hon vaknar på morgonen. Så jag undrar... fast å andra sidan, det här med mörkrädsla är ju nytt för henne. I går märkte jag av det för första gången. Jag tror att det hänger ihop med rävarna. Det var då allt började.
Den gången när jag berättade för Medea att räven för länge sen hade ätit upp alla Låjjses hönor. Kanske inte den mest psyokologiska sagan direkt..... Men det kom bara på tal, och så började hon fråga om det och jag fick berätta om och om igen hela historien om räven. Hon verkade jättefacinerad, inte alls rädd. Men sen i hennes huvud så har hon bearbetat och funderat och kommit fram till att rävar inte alls är snälla.
Mina nu för tiden väldigt söta och snuttiga rävhistorier verkar inte alls fastna på samma sätt. Ja ja, det går väl över. Fattar inte att jag kan vara så obetänksam!

Jag längtar till Florida.... Har inte gjort det på lääänge, för jag tycker flygresan dit är så jobbig. Har blivit harig på gamla dagar, sen 11 septemberkatastrofen. Alltså inte det isig, utan mer som en följd. En gång när vi skulle flyga från Frankfurt till Arlanda, så var hela vårt plan fyllt med turbaner. Och självklar är inte alla med turban talliban, men huvudet kopplar så automatiskt i ett flygplan. Det här var våren 03, och mina goa kompisar från Björbo var med. Turbanerna var en faktor, men det läskigaste av allt var flygvärdinnan med det nervösa ansiktet. Hon såg riktigt rädd ut, och det är aldrig ett bra tecken i ett flygplan! Jag blev livrädd, och trodde verkligen detta skulle bli min sista resa. För skulle jag klara mig helskinnad till Arlanda, så skulle jag aldrig utsätta mig själv för detta igen! Sverige fick duga för mig, det finns paradisliknande platser här hemma också. =)Uppenbarligen klarade vi oss allihopa, och uppenbarligen har jag flygit massor med gånger efter den resan, men varje gång frågar jag mig själv hur jag kunde vara så dum så jag frivilligt sätter mig i ett flygplan igen!

LCHF

Nu har jag kommit igång på riktigt med LCHF dieten, och hittills känns det jättebra och ganska så enkelt. Bara att skippa bröd, pasta, ris och frossa i protein, fett och grönsaker. Har hittat en blogg - http://lchf-kost.blogspot.com/ - med massor av mumsiga recept som faktiskt får det att vattnas i munnen. Det svåra är ju att det bara är jag i familjen som vill följa detta, så det blir lite kruxigt ibland. Men jag ska erkänna att jag fuskar ibland och kör inte dieten slaviskt, sånt pallar jag inte med. Man måste ju leva också....

Nu ska jag dricka lite kaffe med min älskling. Må så gott därute!

Kram!

Sluta amma är nog bland det svåraste som finns! Jag har ju trappat ner för hon äter ju barnmat hyfsat bra nu. Men vill ju ändå amma helst efter varje måltid. Och det är ju så svårt att låta bli. Hon visar med hela registret hur mycket och gärna hon vill ha tutten, viftar med armarna och nickar med huvudet i en våldsam takt samtidigt som hon smackar med munnen och låter ungefär som "hä hä hä hä hä hä!" Blicken är ivrig och förväntansfull, hur kan man neka henne? Ibland lyckas jag ju avleda henne med hjälp av Medea, katten, bad eller att gå ut. Men kvällstid är det kört! Hon vill amma i sängen innan hon somnar till varje pris. Och nu funkar det ju, men det är bara 1,5 månad kvar tills bröllopet och den natten finns jag inte där och kan amma henne till sömns. Så jag måste vänja henne av med det så det går så bra som möjligt den kvällen/natten. Huuga. :(

Dagens ros går till den snälla bibliotekarien som rev sönder min räkning på 1100 kr, som jag fick för att jag inte lämnat in böckerna i tid. Lånade dem i augusti... och lämnade alltså in dem i dag med svansen mellan benen.

Medea var hos doktorn idag på bvc för sina utslag på sidan av överkroppen. Hon hade längtat hela dagen, och frågade om och om igen när vi skulle till doktorn. Detta var hennes första doktorbesök sen hon bröt armen vid 15 månaders ålder, men hon har ju läst "Emma går till doktorn" i några månader nu (biblioteksbok ;-))så själv tycke hon att hon var väl förberedd. Men när vi väl kom dit så blev hon lite ängslig och orolig medans vi satt i väntrummet och läste, hon frågade hela tiden var farbrorn var. Farbrorn (doktorn) satt lite längre bort och vi fick först komma in till vår bvc-sköterska Kristina. Medea frågade Kristina om hon var doktorn, och när hon inte var det så blev hon jättebesviken. :) Hon ville ju träffa doktorn! Och det fick hon göra, och vi fick kortisonsalva utskiven som skulle ta kål på alla prickar. Meddis var jätteduktig!! Tycker det var skönt med ett snällt läkarbesök så här "första" gången, då har hon ju inte en hemsk upplevelse med sig när det är dags för nästa besök. För det blir det ju garanterat, förr eller senare.

Undrar hur det blir med vaccinet för barn under 3 år...? Det är ännu inte tillåtet här, men om och när det blir det så ska vi låta vaccinera Medea. Även om jag tror hon hade en släng influensa häromsistens, men vi är ju inte säkra.

Kram!

Kort och konsist

Skrivkramp. Dessutom är min dator inte som den ska.. Nåt tok har hänt, skyller på T. Mannen med virusfingrar.

Farsdag idag. Vadå, det är väl farsdag alla dagar utom morsdag.
Könner mig lite irriterad idag. Kanske sömnbristen.

Slutsats:
Borde gå och lägga mig tidigare om kvällarna!

A-Team

Titta! En BÄBIS som är ute och går med en HUND!!! Ett gäng dagisbarn som vi mötte när vi var ute i morse. Haha!

Yey... en sån duktig tjej! =)

Astrea har inatt sovit i sin egen säng!!!

Nu är bröllopsbloggen igång!

Jofi var här igår och hjälpte mig tillveka inbjudningskorten, och ärligt talat vet jag inte hur de hade sett ut utan hennes hjälp! Tack Kosin!!!!
Medea gjorde egna inbjudningskort i morse... Se bilden! Fina va?

Kram!

Sköna söndag!

Mina sleeping beauties vilar kudden och kvällen är min! Hurra! =D Nu har jag tid att börja klippa till inbjudningskorten, som jag längtat idag! Jofi kommer på tisdag och hjälper till att tillverka dem. Fast kl åtta börjar ju ensam mamma, det måste jag ju se... Det är ju om 10 minuter. Så korten får vänta! Ska ju vara uppe länge i kväll, T kommer hem från jobbet vid halv elva, elva-tiden.
Appropå bröllop, vi har hittat sån perfekt utgångsmusik! Kanske inte så traditionell direkt, men den är VI.

Astrea fick kaffe över sig idag! Usch vad rädd jag blev, hon satt i matstolen och jag tror det var jag som råkade välta ut hela min mugg med kaffe och mjölk så det rann kaffe ner på hennes ben. Hon blev ledsen en kort stund, men det var nog mest för min reaktion var så hastig när jag slet upp henne ur stolen och av med strumpbyxorna. På en gång blev hon glad och hon verkade inte ha ont, men huden på ena benet var rosa precis där kaffet kommit.... :( En timme senare var rodnaden borta och jag förstår att vi haft tur att kaffet inte var hett!

Nu ska jag bänka mig framför tv:n och fnissa för mig själv åt mammor som ju inte längre är ensamna.
Kram!

Romantik o dramatik.............

I dag har jag fått min korsett! Den var jättesöt, lite gammeldags romantisk i ivory siden och fint mönstrad med körsbärsblommor, i samma färg såklart för att inte lysa igenom. Inte så mycket rock'n'roll, men jag är ju minst lika mycket gammeldags romantisk som jag är rock'n'roll. Läängtar tills jag ska bära den! =)
Frågan är hur man får på sig en korsett utan hjälp? Hihi, får nog anlita min kära tärna som påkläderska, för jag tror det är omöjligt!

Appropå romantik... T undrade hur jag kunde älska höstrusk så mycket som jag gör. Och jag förklarade hur mysigt det är att komma in efter att ha varit ute och blivit kall och blöt, helst till ett rent, städat hem med massa mysiga tända ljus.
- Ja, det lär ju inte inträffa i vårt hem iallafall! (Han syftar nog på städningen, och att om jag vill ha tända ljus så får jag tända dem själv =)) Han är inte så romantisk min blivande man, men jag får stå för den biten så får han stå för matlagningen. Och det är ju romantiskt i sig, eller hur?

I dag tuggade Astrea i sig en alltför stor del våtservett, lika snabbt som jag hjälpte Medea när hon gick på toa. Men det gick bra, hon hade svalt den innan jag ens märkte att den var borta. Ska bli spännande att se hur den ser ut när den kommer ut andra vägen. Fast lite orolig är jag ju, att den ska fastna någonstans.... =(

Hon sitter helt själv nu utan stöd!!! - Fanfar - tutututututuuuut!!!
Tänka sig att vi har fått ännu ett barn som kan sitta helt själv! =D

Shit vad mycket vackra människor det finns!! Och är de inte vackra så är de supercoola och har liksom världen under sina fötter.
Jag var inne på en bekants blogg idag, och hon tillhör just den supercoola skaran. Jag önskar att jag också hade en gnutta coolhet i mina gener. Samtidigt verkar det så himla jobbigt, jag menar, jag var där inne kanske 10-15 minuter och läste, och blev helt stressad! Jag satt nästan och drog in magen och gjorde "snyggminer"framför datorn..... och det värsta av allt är att jag inte kunde skriva nåt till henne av rädsla för att verka så där ocool! Gud så dumt! I och för sig så hade jag inget jag ville säga henne heller, vi lever inte ens i samma värld. Men hon är cool. Och hon är schysst. Ska ändå ta och kontakta henne nån dag, för en sak har vi ändå gemensamt..... ;-)

Kram!

~ G U L L E G R I S A R ~

Bogdan Starlight...

... var en travare som jag passade när jag jobbade åt stall Lövgren utanför Skurup i Skåne. Han var en av mina åtta skyddslingar där, och jag glömmer honom aldrig. Han var en hingst på tre år och riktigt snäll och trevlig på alla sätt. Han var riktigt vacker för att vara travare, brun som de flesta med svart man och svans, litet vitt i pannan har jag för mig han hade.

Anledningen till att jag alrig kommer glömma just Bogdan kunde ju ha varit något mer romantisk än verkligheten. Min chef Joakim gillade att hans hästar blev ridtränade vid sidan av körningen. Min erfarenhet säger att det är det ytterst få travare som är trevliga att rida på, så jag delade väl inte hans entusiasm. Men med min bakgrund som både dressyrryttare och träningsjockey i galoppsporten var det ju svårt att komma med några hållbara invändningar, så det var jag som fick hålla i ridträningen.

- Inridna?? Nej, de är ju vana med gjord, och är styrbara, menade Jocke. Och visst var det så. Jag fick nytta av kunskaperna och träningen både från galoppen och dressyren faktiskt, där en stor del av jobbet ju var att rida in unghästar. Men där hade man ju hjälp av minst en person. Med travarna däremot fick man knappt hjälp att hålla i hästen medans man satt upp. Men det gick ju bra, jag tog efter galoppen och satt ofta upp i stallgången.

Bogdan hade jag ridit ett par gånger utan större problem än att han var otroligt rädd om sig och rädd för mina ben om de låg emot hans sidor. Denna gång var jag ensam i stallet, de andra satt inne i huset har jag för mig och fikade. Bogdan var färdig på stallgången och jag knäppte upp grimman och satte foten i stigbygeln. I samma sekund som jag hoppade upp blev han rädd för något bakom sig och störtade mot utgången, jag hade ännu inte hunnit svinga över benet när han blev rädd, men på något sätt lyckades jag sitta upp i samma ögonblick som dörrposten skalade av mig från hästen och skenade iväg......... Suck! Ett brutet nyckelben, axeln ur led och sönderskrapad i ansiktet av gruset. Blödde nog rätt bra för när vi kom in på akuten trodde de att jag varit med om en trafikolycka och alla fick bråttom... =)

Sex veckors sjukskrivning är inget lyckat slut på dagen i en branch där man knappt kan få en helg ledigt.

Men jösses vad jag kan sakna den!

God morgon!

T är i Tyskland och handlar öl och vin till festen. Stackarn, har kört hela natten och är nu på väg hem igen. Är nog helt slut i kväll när han kommer hem.
Så vi får roa oss bäst vi kan, och vi har nyss kommit in från regnet. Vi har varit och matat våra goa ankor, som nu har blivit 7 stycken! Astrea somnade i vagnen och sover nu i vår säng halvt avklädd overallen.

Ha en go helg!

Ovärdelig

Den här bilden är nog en av tre saker jag aldrig vill bli av med.

Saker, inte människor såklart. Den framkallar en himla massa känslor, både tunga och vackra. Jag kan ännu känna hur jag kände exakt i detta ögonblick då bilden togs, det var Jofi som var med mig och hade kameran med sig den här dagen.

Jag gick igenom en hel skrubb med flyttkartonger i jakten på mina ljus. Hittade dem! =) Och även en lunta journaler från både Västerås och Uppsala, och denna bilden. Läste anteckningarna från den 10 augusti, dagen innan Benjamin dog. Usch. Skulle nog inte gjort det. Bara jobbigt till vad för nytta?

Tänk att jag överlevde.

Trodde faktiskt jag skulle dö.

Men jag levde varje liten sekund, som jag inte trodde var möjlig att överleva.

Och Benjamin, han lever varje liten sekund inuti mig.

...

Den fjärde ankan, hannen har nu kommit tillbaka, och tagit med sig en till hona! Vad kul! De brukar vara i den lilla dammen, men där är det så svårt att stå och mata dem för Medea utan att ramla i. Så vi brukar ropa på dem och då springer de två honorna som varit med hela tiden mot oss och hoppar i stora dammen, där de vet att vi brukar mata dem.

T jobbar ikväll och barnen gick väl sådär att lägga. Det har ju gått så bra nu de senaste gångerna med alla barn i våran säng, men idag hade Medea svårt att ligga still. Men tillslut så somnade de nästan samtidigt.

I dag har jag köpt min första korsett! Jo, det är sant. Jag har aldrig ägt någon, och jag är väl inte direkt hon som lyxar till sig under kläderna, förmodligen till T:s besvikelse. Men ååå vad många fina det finns! Jag tror inte det var den sista jag köpte! ;-)

Undrar om jag ska byta blogg.... Blogg.se verkar bra. Vi får se. Hoppas ni som läser hänger med isåfall! *skrattar* Det är så roligt att läsa era kommentarer.

Kramar

En ny upptäckt!

Ebay! Jösses, vad mycket roligt man kan hitta där. Har "fönstershoppat" bröllopsskorna för mindre än halva priset mot vad de kostar i Sverige - helt nya Dr Martens! Jag har ju snålat in rejält på klädkontot så där har jag ju lite att hämta, så jag kommer nog faktiskt köpa dem.... Å dem kan jag dessutom ha flera, flera gånger, inte bara att gifta sig i som man annars bara gör i traditionella bröllopsskor.

Nån som har en underkjol med tre ringar och två lager tyll att sälja mig? =)

Min älskade Meddisängel <3

Nu känner ankorna igen oss på långt håll och kommer simmandes emot oss när vi kommer! Haha, de är ju så söta... Men två av dem hade bytit pöl, hannen och ena honan. Tills vi kom i dag, då hade den tredje honan (Långben enligt Medea) kommit tillbaka! Jo, Meddis har döpt dem, Kalle, Långben, Kajsa och Musse heter dem.

Älsa känner också igen ankorna på långt håll..... =D

Annars har jag mest bröllopsfunderingar i huvudet just nu. T säger att jag BARA pratar om bröllopet, men det gör jag ju inte. Just nu är jag inne i en period där det poppar upp en massa idéer så då måste jag ju ventilera dem med någon, och den någon är ju ingen annan än T.

Som t ex min senaste idé jag fick när jag lade Astrea i dag, för att göra lite fina placeringskort så kan man ju ta ståltråd och böja till...... så namnet blir skrivet i stål... typ. Ska göra en räd ute på skrotgården en dag, där kan man hitta otroligt vackra saker faktiskt.
Sen ska jag placera namnet i det svarta tyllet som jag ska knyta om servetten med.

Eller nåt sånt. Oj, detta är sååå roligt! =D

Nä nu måste jag gå och knoppa. Såg faktiskt Star Trek nyss och tänk vad 2 timmar kan försvinna snabbt. Jag som hatar sci-fi.... =)


Natti natti

Vilken natt... Medea vaknade strax innan ett och var ledsen för hon hade drömt om "gamla elefanter" som tydligen var riktigt läskiga. Astrea var halvvaken och jag hade inget annat val än att bära in Medea till oss. Astrea var nu helvaken och var så till halv tre.... Kl fem vaknade Medea och ville gå upp. Jösses! Vi gick upp allihopa kl sex. Jag kan hålla mig vaken idag med hjälp av kaffe, men jag undrar hur stackars Medea ska orka. Astrea sover ju ändå på dagen så hon klarar sig ju.

Ha det bra där ute!

La familia

I dag har jag varit så full av energi! Har känt mig sådär löjligt lycklig, över den vackra årstiden med sina otroliga färger och klara luft, över att jag har min underbara familj, och över min kära pappa som jag bjöd på fika på Vallonen idag. Haha, det är nog första gången jag fått bjuda honom på fika! Och när jag inte trodde jag kunde bli lyckligare så såg jag ankorna i Vilhelminaparken! En hanne och tre honor, jag tror det var fyra syskon som höll ihop... Och nu kan man ju inte undgå den slående likheten i min familjekonstellation! =) Pär, Ullis, Mari och så jag =D
Iallafall så var det under kvällspromenaden, det hade redan mörkna men Medea och jag blev eld och lågor över denna fina syskonskara. Jag älgade iväg med vagn och hund till ICA och köpte en bulle så Medea skulle få mata dem, och hon berättade ivrigt för kassörskan att vi skulle mata ankorna. Vi ville ju att de skulle känna sig välkomna till den lilla dammen i parken så de skulle stanna. Jag har faktiskt alltid önskat mig ett ställe där man kan gå och mata ankor, det är ju sååå mysigt nu när man har barn! Och nu har min bön blivit hörd... =)
Medea var halvvägs i dammen några gånger i sin iver att få iväg bullsmulorna så långt hon kunde. Älsa visste inte riktigt vad hon skulle koncentrera sig på, ankorna eller bullsmulorna, och när hon fick klart för sig att jag inte tänkte låta henne bada så styrde hon in på bullsmulorna.
När bullen var slut och ankorna höga på socker så gick vi hemåt.
"Mamma, har du sagt hejdå till ankorna?"

Ett litet smakprov...

...inför vad som komma skall...
*ler*

I väntans tider

Snart kommer T hem. Han har varit med sin bestman och införskaffat sig bröllopskläder. Och jag lovar er, han kommer bli såååå fiiin! =D Ja, båda två kommer bli jättefina! Är så nöjd! Jag själv kommer nästan ligga i lä klädmässigt iallafall, fast det är ju inte mer än rätt! Fram för en mer framträdande roll för brudgummarna!!
Ååååå vad jag läängtar................... Älskar dig, om du läser detta snutte

Oj vad trött jag är. Skulle nog behöva sova en hel helg känns det som. Men det kan jag glömma för denna helgen jobbar Tommy från fredag till söndag och man ser inte röken av honom på hela tiden. Astrea sover och vaknar nu närsomhelst. Snart ska vi knata upp till dagis och hämta Meddisen. Nu vaknar hon =)

Kram!

God morgon

En ny morgon, en ny dag fullspäckad med nya möjligheter. Nya uymaningar. Nya bajsblöjor som ska bytas, rumpor som ska tvättas och pussas på. Hundpromenader, ytterkläder som skall krängas på, vantar som ska värma små mjuka händer. Duster med Meddis, skäll, gnäll, vrål... Härliga konversationer med vår kloka, vältaliga tjej. Skratt och förundran blandat med djup frustration. Nya måltider, utspilld mjölk, tvätta och torka kladdiga runda kinder och små händer. "Kan själv!" Nytt tålamod.
Nya lekar, sagor och mästerliga konstverk i fingerfärg. Ny fingerfärgsanering...
En ny underbar dag har tagit sin början. =)

CENSUR

Tog bort inlägget jag skrev här sent i går kväll av hänsyn till rörande person som känner sig utpekad.

FÖRLÅT. Var inte min mening att hänga ut dig.

Mina älsklingar <3

Leker på mattan

På väg till jobbet, såå fin i mammas stövlar


Nära

Inte alltid glad...

I drömmarnas värld

Förvånad =)

Meddis målade inte bara på pappret som synes.... =D

Tommys dator är på lagning, och eftersom jag är en sån snäll och god sambo så låter jag han använda min under tiden. När han är borta så passar jag på att sätta mig här en stund för att titta till min kära blogg.
Jag känner inte igen utseendet på skärmen längre, det är "någon" som varit här och stökat till. Hundra flikar och fönster är öppna, hittar knappt mina tre egna som alltid är öppna...
Klarar jag dessa tre veckor utan virus är det bara att tacka en högre makt!

Medea och Astrea är förkylda, men Medea är mycket bättre nu. Lite lite snorig bara, men i natt hostade hon. Astrea är jättesnorig och lite hostig, så synd om henne som knappt kan andas genom näsan trots nässpray och nässug.
Hon kan sitta nästan helt själv nu =) och har tagit sig upp i krypställning ett par gånger. Tyvärr som jag skrivit innan så tillbringar hon för lite tid på golvet för att lära sig krypa tidigt. Men det går ganska bra att ha henne där om Medea är med och underhåller henne.

Maten går mycket bättre nu. Antagligen för att hon börjar bli hungrig och min mat inte räcker till längre. Hon ammar fortfarande men blir inte mätt, så det blir en ganska naturlig övergång.

Ha det bäst!

Vetskapen om att jag har en brudklänning hängandes i Caspers rum gör mig så glad! Nu ska jag gå dit och titta till den lite.

Visste ni att en brudklänning nästan står själv? Det är bara att hoppa i den, hålla andan tills man blir blå och hoppas på att den går att knäppa hela vägen upp där bak. Sen skrider man fram till stora spegeln och....... bröllopsklockorna byts brutalt ut mot nåt som mer låter som "vår julskinka har rymt" Leendet fryser fast av chocken att falla handlöst ner i verkligheten.
Typ så romantiskt var det.
Med alla klänningar utom två. Och efter en smal lunch a Jofistyle så blev valet enkelt efter att ha provat bägge igen.
Kan inte lägga in bild på den här eftersom min man to be allt som oftast tittar in här, och det är liksom lite smått hemligt....

Annars så kan jag tillägga att jag nu för tiden går förbi a-lagarna i Vilhelminaparken utan några större besvär alls. De är faktiskt riktigt trevliga! De älskar våran hund, och Älsa gillar ju de som gillar henne... Så det är alltid sånt himla klappande och gosande när man går förbi dem.

Oj! Nu är det bäst jag skyndar mig till köket, för T kommer hem snart och jag vill ju gärna att han ska tro att jag iallafall börjat röja undan disken....

Hejsvejs!

Läste nu en annan kär blogg, och det är avgjort.
Klart vi ska rida!!

Tack Coz

Tappat sugen

Ska man kasta in handduken eller följa sitt hjärta och förverkliga drömmen som finns inom räckhåll?
Ärligt talat så har jag börjat tvivla, de mörka molnen som tornat upp i horisonten är nu oroväckande nära. Insatsen har höjts.
Kan vi rida ut stormen och komma ut säkert på andra sidan eller är det bättre att söka skydd och avvakta bättre väder?

Katt-as

Okej, jag erkänner. Det har väl hänt att jag NÅGON gång kallat dem katt-as. Katterna alltså.
En dag sa Tommy att hans strumpor luktade as, och Medea repeterade och lade till "katt-as".

Idag när jag hämtade henne på dagis var Älsa med oss, och hon ägnade en soptunna och området runt den mycket stort intresse. Samma soptunna som jag slängt en bajspåse i när jag lämnade Medea i morse. Jag sa att värst vad det luktar gott där tycker Älsa. Meddis hängde på:
-Nää, luktar aaas. Katt-as! Älsas bajs där i. Tror du björnarna bajsar där också mamma?

Kan man bli annat än glad? =)

Vem får guldbiljetten?

Tänker lite angående bröllopet.... Det här med prästen är ju ganska viktigt, jag menar att man får en präst med rätt feeling eller vad jag ska säga. Tyvärr känner jag inga av våra präster här i stan, vet ingenting om hur de är som personer och så vidare. Förutom en som jag har för mig är riktigt go och mysig - Li Lundberg. Hon såg iallafall varm och snäll ut på bilden.

Tänker vidare....

Tänk vad bra det skulle vara om man kunde träffa alla prästerna och intervjuva dem lite, som en prästaudition?

;-)

Måsten är inte ALLTID tråkiga

Snart ska jag göra något riktigt roligt! Jag ska skaffa material till inbjudningskorten! Jag har tänkt mig använda mig av vit tapet med sammetsmönster som ytterlager eller pärm, svart underlagspapper till insidan av kortet, och ljusgrått papper där själva inbjudan står skriven. Kanske. Över det har jag tänkt mig sätta ett blodrött finare papper där jag ska embossa (prägla in) vårt monogram TM. Tapeten ska vikas ihop så kanterna överlappar varandra på framsidan och ett blodrött band ska knytas runt om och förseglas med svart vax. Låter inte det fint? Tror också man kan hitta genomskinliga kuvert på panduro...
Jag ska sätta in bilder här sen när den första blir klar!

Nu kommer snart yrvädret in genom dörren, Medea har varit på dagis idag första gången på två veckor då hon varit sjuk. Gissa om hon längtade dit idag! Tommy är ledig idag och är och hämtar henne nu. Nu hör jag henne i trappan! Ska gå och möta henne.

Kram

Ett litet tillägg

Jag är så leds på att höra hur jag egentligen borde fostra mina barn. Okej om det händer då och då, det tar jag bara som goda råd. Men att få höra det två dagar i rad, då börjar jag reagera. Jag undrar hur det kan vara så galet, man påstår att mitt sätt skapar otrygga barn som är helt okapabla att klara sig själva i livet. Jag påstår att mitt sätt skapar trygga barn som är fullutrustade med verktyg att klara sig utmärkt själva i livet - när den tiden kommer.
Ett exempel, jag vill inte lämna bort barnen när de är små och helt beroende av sina föräldrar, näringsmässigt och känslomässigt. Jag anser att små barn ska få vara i en sån van och ostörd miljö som möjligt och inte utsättas för stress om så inte är helt nödvändigt. Små barn vill och har rätt att vara med sina föräldrar dygnet runt. Men jag kritiserar inte andra föräldrar som glatt lämnar bort sina bebisar, de känner sina barn och handlar utifrån det fakto att deras barn inte tar till skada.

Jag fick idag en märklig reaktion hos en annan tvåbarnsmamma, när jag berättade att jag inte ville lämna bort min idag 6-månaders flicka än och att jag var tveksam till hur det skulle lösa sig på bröllopsnatta då hon är 9 månader.
"Du måste släppa taget Maria" Exakt de orden hörde jag även igår av en annan. "Om du inte släpper nu så kommer hon fly från dig en dag"

Kort sagt så ogillas det att jag tänker på mina barn i första hand. Alltid. De går alltid före allt annat som jag kan påverka. Konstigt?

Att jag inte tvingar barnen att lära sig somna själva. Den tiden kommer. Medea är expert på att visa när hon är redo för saker och ting. Och vad beträffar Astrea så är jag mäkta förvånad och chockad att jag då och då måste försvara att jag låter henne somna in liggandes bredvid mig hållandes min hand.
"Du måste lära dem att det inte är farligt att somna själv"

Att jag "skämmer" bort barnen (bebisen också) med närhet och ömhet.
"Det skapar barn som är otrygga utan sina föräldrar och hur ska det bli den dagen de måste klara sig själva??"
Närhet skapar inget annat än trygga barn som när det är dax vågar ta sig an okänd mark utan större problem än de barn med ett begränsat förråd av närhet.

Att jag inte vill lämna bort mina barn hursomhelst, när de är för små för det.
"Du måste släppa taget!"
Jag var lika ovillig att lämna bort Meddis när hon var liten bebis, hon var 1,5 år när vi lämnade bort henne över natten första gången. Sedan har det hänt en gång till och det var när Astrea föddes. Idag har jag "släppt på taget" och kan lämna bort henne till nära och kära där hon känner sig trygg om så skulle behövas utan problem.
Astrea är ännu alldeles för liten för att jag ska kunna det, men hon växer ju hon med.
Det gäller att släppa på taget i takt med att barnen växer, framförallt mentalt.
Tro mig, jag låter barnen växa - under mina vingars beskydd. =)

Så tycker jag.

Nu äntligen börjar vi piggna på oss här hemma, ja förutom Tommy då som varit mer eller mindre pigg hela tiden som tur är. Han jobbar denna helgen från fredag till söndag och det har gått jättebra med barnen måste jag säga. Astrea har ju kommit in i sin utvecklingsperiod med storm och visar tydligt vad det innebär.... Men det är lite skönt att se att hon har humör för hon har ju alltid varit så snäll och med på det mesta.

Undrar hur det skulle se ut med en svart bröllopstårta? Kanske lite väl svart...? Med röda rosor som garnityr runt om varje våningsplan. Hmmmm.

Jag är hungrig nu. Barnen sover, har precis somnat faktiskt, men inte så ialla ändå. Medea somnade halv nio och Astrea tio i nio vilket inte är så illa pinkat för att vara mig. Vi låg alla i stora sängen och en något otålig Astrea sög som besatt ur tomma bröst innan hon gick över till nappen, vilken inte alls var vad hon tänkt sig. Medea lade sig tillslut längs med huvudgaveln på sängen och hade sitt huvud tätt ihop med mitt så hon kunde nå att pilla på mitt öra. Suck! Vilket gäng va? =) Lite Beppes gonattstund över det hela. Så när Meddis somnat in, fort ut med Astrea innan hon ilsknar till ordentligt och väcker storasyster. In med Astrea till vardagsrumsgolvet och ger henne en absolut förbjuden leksak - fjärrkontrollen. Då kanske hon är nöjd i en minut medans jag hinner lyfta över Meddis till sin säng..... En stilla bön blev hörd att hon inte dränker in den helt i dregel, vilket jag inte tror den riktigt är byggd för att tåla. Hehe.

Ojojoj! =o

Vår lilla Astrea har sedan någon vecka börjat sova oroligt, speciellt om kvällarna tills vi lägger oss. Hon vaknar stup i kvarten och som tur är så somnar hon om jättelätt bara hon får nappen. Efter att ha googlat på utvecklingssprång så hittade jag en jättebra sida - barnsidan.se - där det stod mycket roligt och nyttigt om varje språng barnen tar. Och det visade sig att hon är mitt i språng nr fem som inträffar vid 26 veckors ålder.
Ahhh... jag visste väl det! Känns så skönt att få det svart på vitt, att kunna läsa "manualen" och det stämmer in på sitt lilla barn. Läser vidar och nickar instämmande punkt efter punkt.... Sen kommer jag till avsnittet där det står vad detta språng leder till för nya färdigheter hos Astrea och blir vitar i ansiktet ju längre jag läser:

Barnet kommer krypa bättre och gärna in och under saker.
Sätter sig upp själv
Står utan stöd
Går med stöd
Vinkar
Matar mamma, pappa och hunden.........mm, mm, mm

Jag är helt chockad! Min unge kan inget av det där efter fyra veckor som de säger. Det enda sättet att lära sig krypa är att man tillbringar tid på golvet. Det gör Astrea. Skrikandes. Så klart man tar upp henne. Även om jag sitter bredvid henne på golvet så varar inte hennes tålamod längre än ett par minuter. Och vad jag vet så har ingen lärt sig något så avancerat som att krypa på bara två minuter, även om det sker flera gånger om dagen.....

Suck, som om man inte redan oroar sig tillräckligt för allt.

p.s. Ja ja, jag VET att alla barn är olika och att man inte ska haka upp sig på åldrar. Medea var ju inte den tidiga individen när det gäller rörelser och grovmotorik. Tvärt om har hon varit väldigt sen. Men finmotoriskt har hon varit tidig, och verbalt begåvad är hon ju och ganska så begåvad i allmänhet skulle jag tro. Fast ändå kan jag inte låta bli att klura på detta nu.

Nu ska jag ta hand om disken!

En slemmig vardag =(

Jäkla förkylning!! Har aldrig varit med om värre. Nu har jag fått ögoninflammation också, som om det inte redan räckte med obehagligheter som tjockt outömligt snor, elak hosta, ont i stackars halsen och helt orkeslös. Febern har lagt sig iallafall och det är ju skönt för att ta på något positivt. Men det är svår att tänka glada tankar när ens öga svider, slemmar och svullnar och man baddar det ikapp med att man snyter täpta näsan. Nu på kvällen. På dagen har vi ju två par andra små stackars ögon som måste baddas rena från slem och näsor som skall hinnas torkas innan allt snor hamnar utsmetat över mjuka små kinder - och på varandras kinder.... Huuuga, måtte detta snart ta till ända!! Och måtte T klara sig undan detta.

Natti natti

Jag och Meddis är fortfarande riktigt förkylda, och Astrea är snorig och ögonen variga precis som hos Medea. Men Astrea har ingen feber och det är ju skönt.

Tommy springer runt här med sina sladdar hit och dit, han säger att det inte alls är roligt att koppla in högtalarsystemet men han ser då inte ut att ha tråkigt! =) Alltså, vi har sladdar. Många sladdar, i flera flyttartonger ligger stora ormbon av sladdar. Och jag kan inte förstå hur var och en kan vara så viktig. Jag vet ibland någon liten ynka sladd som legat och skräpat, och när jag tillslut tröttnat på att se den ligga och skräpa, bestämt mig för att slänga den. Vi har ju så många! Och när jag säger det till T så tittar han på mig som om jag frågat om jag skulle slänga bilnyckeln...

Åå jag såg en annons på Domus idag om Morganhästens dag nästa helg! Jag skulle så gärna vilja gå med barnen. Typiskt att T jobbar den helgen och lämnar mig hemma utan bil.... Inte för att jag är en sucker på Morganhästar direkt, men det är ju lite fräna! =) Nu ska vi äta middag som min älskade hälft har lagat så omtänksamt. <3

Kram

Dagens Medeakommentar: "Stick o brinn!" Det var Älsa som fick sig en känga.
Hon är förresten mycket piggare nu, typ 100%. Glad och busig som en kalv på grönbete, med undantag av små avbrott då hon varit ilsk som vanligt. Hon har lekt snällt med lillasyster, skjutsat runt henne i gåstolen, tagit ifrån henne leksaker för att ge henne andra.... matat henne och badat med henne. Hon älskar sin lillasyster och Astrea älskar sin storasyster. Aldrig ler hon mot någon som mot Medea!

Jag vaknade i morse och undrade om jag dött. Kände mig så sjuk, och jag undrade hur jag skulle ta mig från sovrummet till soffan i vardagsrummet med Astrea. Hon kändes tre gånger så tung, och jag trodde jag skulle svimma innan jag ens kommit halvvägs. Jag satte mig i soffan och kunde knappt hålla Astrea i knät. Senare när jag kollade tempen så visade den på 39,2.
Nu på kvällen mår jag MYCKET bättre, hoppas det var en kortis bara.

Må så gott!

Medea har mest troligt svininfluensan, fick vi klart för oss efter att ha pratat med sjukrådgivningen i dag. Hon har varit jättehängig och halvsovandes hela dagen och feber, men sen på kvällen så piggnade hon till ordentligt efter alvedon och att hon fått i sig lite ätbart. Astrea är snorig och har varit varm här i kväll också... Och jag är dålig. *Poff* sa det bara! Tur T är kry än så länge och att han inte jobbar förrän på tisdag.

Check out my new wheels!

Sjukstugan

Klockan är 19:10, och båda flickorna ligger och sover. Det händer aldrig. Förrutom idag. Medea är jätteförkyld, snorig, hostig och börjar bli varm. Hängig och trött och toleransnivån är extremt låg. Stackars kraken... Hon somnade i vagnen på väg hem från apoteket vid 18-tiden, och fick vänta där medans jag bar in en vaken Astrea och satte henne i hennes nya favoritleksak - gåstolen. Sen skynda ut och hämta sovande Medea och klä av henne och lägga henne i sängen. Hon sov vidare och jag lade mig med Astrea i min säng och ammade henne till sömns. Knappt var jag ute i köket igen, när Medea vaknade ledsen och eländig. Nässpray och hålla om tills hon somnade om och jag tassade ut. En minut senare vaknade Astrea. Peta i nappen, och hon sov vidare. Väntar bara på att hon ska bli dålig, hon vaccinerades idag 5,5månadersvaccin mot b la diffteri, polio,stelkramp, kikhosta och hib, som bla ger ett visst skydd mot öroninflammationer.

Nu är kl 20, och Medea har vaknat flera gånger. Astrea vaknade och var helt otröstlig men somnade om tillslut vid mitt bröst. Hann inte få i henne alvedon innan hon somnade om igen. Typiskt! Vill ju inte väcka henne..... Har en supp beredd i fall hon vaknar ledsen igen.

Nu äter jag kycklingrester och ska bänka mig framför tv:n och idol. Har jag tur så sover dem nu ett tag.

Kram!

Mina änglalika ganska olika =)

I dag har vi faktiskt inte gjort nåt speciellt alls, bara varit hemma i princip, och ibland är det skönt med sådana dagar. Och jag tror Medea också uppskattar sådana dagar, då hon kan gå och skrota i pyamasen om hon så vill hela dagen.

Hon börjar bli förkyld igen, snoret rann idag och hon nös.

Astrea har kommit på hur roligt det är att rulla av och an i sängen när jag försöker lägga henne. Vips är hon på mage och i nästa sekund har hon rullat över på andra sidan - helnöjd. Haha, hon till och med försöker rulla över mig, och blir arg när hon inte lyckas! Hon är jätteduktig på att sitta nu, jag brukar ha amningskudden som stöd omkring henne, och den behövs än så länge för rätt var det är så tippar hon åt sidan. Ofta är det för att Medea "hänger" över henne, stackars krake.

Meddis är så tråkig när det gäller leksaker. Allt är hennes. När Astrea leker med nåt som hon inte tittat åt på evigheter så ska hon ändå ha det precis då. Hon blir jättearg när jag förklarar att man inte kan göra så, ta saker från andra. Men jag vet ju att hon vet att man inte gör så....

Tvättstugedrama 1

Jaha, då har man fått sin första lapp uppsatt i tvättstugan av tvättstugepolisen här i huset. Jag som är SÅ noga med att städa efter mig, för jag vet hur tröttsamma sådanahär tvättstugedramater är..... Men uppenbarligen inte tillräckligt noga eftersom dagens lapp tydligt pekade på oss. Den löd: Städa i tvättsugan och torkrum efter hår från djur.
Vi är de enda i detta hus som har djur. Iallafall hund. Tur att vi snart får våran egen tvättmaskin och torktumlare i våran egen tvättstuga i vår egen lägenhet. =) Då kan de fortsätta ha sin "anonyma" lappkorrespondens utan oss. Tommy funderar på att skriva en lapp nedanför med texten:
Bättre att förbjuda djur i tvättstugan //.
Hehe.....

Vi var på fest i kväll. Lindas 30-årsfest, och såklart hade vi barnen med oss och stannade bara 2,5 timmar, men det var riktigt roligt. Medea lekte med Isabell och Atrea visade sig vara ett proffs på socialt umgänge och mingleri. Hon strålade och var så glad hela tiden, trots mycket okända ansikten och gulligull och nyp i mjuka benen från här och där. Tänk vad mycket man ska stå ut med som bebis.
Linda hade lagat all mat själv och Pär grillade kött, maten var supergod och hela kvällen var helt igenom kanon.

Ha det så bra!

Undrar var gränserna går där man är flicka - tjej - kvinna - tant - gumma.....
Tycker jag har levt i en evighet nu. Är jag tant nu då?

Natti natti

Största utmaningen med två små barn är att klara dagen utan psykbryt. Jag klarade dagen utan kollaps med hårfin marginal. Fick några mindre utbrott och skällde och gnällde på stackars Medea, på ett sätt som jag aldrig i min vildaste fantasi hade kunnat föreställt mig för ett år sedan. Jag skäms och är ledsen att jag inte finner bättre lösningar på problemen i vår vardag. Ska inte gå närmare in på det, orkar inte ens tänka på hur det har varit idag. Till och med Älsa fick skäll idag.
Känner mig riktigt låg och trött och lååångt ifrån en tillräckligt bra mamma åt mina barn idag.

Men den slutade ändå bra, Ullis och Stefan kom förbi på kvällen och kollade in vårt nya hak. Trevligt, trevligt.... =)

Ajajaj! =(

Shit! Mjölkstockning i ena tutten. Ont gör det och jag hoppas verkligen det går över snart. Knöligt, hårt och ömt... Uschia mej! Hur kunde det bli så här tokigt nu? Värmer och pumpar och ammar så ofta hon bara vill och nästan trugar i henne dessemellan. Hon som redan är rund som en minigris! =) Men de där handpumparna som man köper på apoteket som man drar in och ut, de är ju inte helt bra... Ont gör det också när man pumpar med dem.

Mamma var här idag och lämnade över en hink jättefina kantareller. De ska rensas och förvällas och sen avnjutas på lite olika sätt.

Ny tjej =)

I did it! Jag klippte klippte av mig håret! Det är ju bara hår... Och det var ju inte ett tjockt, glänsande hårsvall jag klippte av direkt. Men ändå... Jag trivs jättebra i min nya frisyr, nu ska jag bara blonda till det lite om ett par veckor så blir det perfekt. Det blev page med lång lugg och kort i nacken. Känns långt fast ändå inte.

Medea somnade kvart i tio sittandes i soffan, och Astrea somnade strax efter 10. Jag är inge bra på att natta mina barn ensam. Blir bara tok. Jag måste ju lägga Astrea först, och då kan inte Medea vara med i samma rum eftersom hon hela tiden härjar runt i sängen. Så jag försöker få henne att hålla sig sysselsatt med nåt i sitt rum under tiden jag söver A. Med ganska dåligt resultat. Det var nära! A hade precis slumrat in när M vrålade att hon var kissnödig. "Mamma! Mamma! MAMMA!!!" Då vaknade A och var klarvaken. Sen ville inte Medea hålla sig i sitt rum ensam längre, och jag kan faktiskt förstå henne. Hon var ju tålmodig första svängen tills hon ville kissa. Jag försökte med alla tre i sängen. Lite lätt frustrerad över mina misslyckade försök att få dem att somna. Alla var dyngtrötta, Medea jämrade sig och sa: "Jag vill också sova ju" när jag försökte förklara för henne att jag måste natta Astrea först innan hon och jag kunde lägga oss i hennes säng och kvällsmysa. Medea somnar inte själv. Hon vill ligga bredvid en och läsa saga först och sen somna innan man går upp. Astrea somnar heller inte själv.
Tillslut gav jag upp och vi satt oss i soffan och tittade på Efterlyst... och plötsligt sov Medea. Problemet löst! Om än totalt misslyckat. Stackarn kommer vara skittrött i morgon.

Undrar om det är nåt fel på Älsa..... Hon har börjat gå så långsamt. Hon är inte halt eller stel eller så, men hon går långsamt som en gammal hund. Usch. Ska faktiskt ta och ringa vet. i morgon och ta med henne på en koll. Hon ska iallafall vaccineras ju.

Gullegrisar i badet

Det är nåt skumt här..... säger Astris

Hade lite tråkigt framför datorn..........=)

Testa själva på

www.taaz.com

Dagens bästa =)

Meddis med mig i badrummet efter duschen:

-Vilken fin stjärt du har mamma.

Sedan tittade hon på min humlebo

-Vad är det för nåt mamma?

-Men det är ju mammas humlebo, sa jag och fick bita mig i läppen för att inte gapskratta

-Vilken fin humlebo du har mamma.

<3

Mjuka små fötter

Mjuka små fötter som tassar på tå
Är det Du som kommer och hälsar på?
Ser Du till Dina systrar, vill Du ge mamma tröst?
Jag kan känna Din närhet, men jag hör ingen röst...
Jag hoppas Du vet, mamma är lycklig igen
Trots att jag saknar Dig ständigt min vän
Fyra mjuka små fötter vilar här så fina
Det skulle varit sex, här skulle vila även Dina

~mamma~

Helomvändning =)

Nåt har hänt, och det började när vi flyttade hit. Astrea somnar kl 19 och sover hela nätter till kl 6. Visst, hon vaknar ett par gånger och vill snutta lite mammas tutte, men det märker jag knappt av eftersom hon fortfarande sover i vår säng. Det är helt underbart att få hela kvällarna fria! Tidigare har jag fått sitta i soffan och småammat från kl 19-22, alltså mer eller mindre tills jag ändå gått och lagt mig. Hur kul är det? Ååå detta är perfekt! Tänk så mycket man hinner med att göra på en kväll. Jag är så glad! Bäst att passa på och njuta så länge det varar, och det är ju sällan nåt varar en längre tid när det gäller barn.... =)

I morgon ska vi ta ett ryck och flytta det sista från huset.

Kram!

Benjamin, min vackra ängel

Mitt hjärta kramar ditt.....
Jag känner det så starkt nu. Just nu.
Din ande sover i min själ,
fyller mig med känslor i varje rofyllt andetag.
Outtalbara. Orörbara. Kännbara.

Mitt hjärta kramar ditt
Genomströmmas av kärlek

Lyckliga husägare finns det många, men jag är en lycklig lägenhetsägare! Oj vad jag trivs! Går runt här och myser även fast vi är långt ifrån klara med inflyttningen. Gardiner ska upp, tavlor ska upp, vissa grejer ska upp på vinden och så vidare. Men mysigt och hemtrevligt är det. Det känns faktiskt som om att bo i ett hus, fast betydligt lättare och mindre ångestframkallande. Det finns gott om plats för oss och här finns mycket utrymme för bus och lek för både barn och hund. Tyvärr har vi ju ett hus också... ett som nog klassas som svårt ångestframkallande om man tittar på skalan. Lyckligtvis så är jag gott rustad mot sådana otrevligheter och sålänge jag slipper bo mitt upp i det så känns det inte så betungande.
Vi räknar kallt med att ha sålt huset till vintern.

Astrea har blivit så duktig på att äta puré. =) Alltså, vi är fortfarande i smakportionsstadiet, mer vill hon inte ha. Men vi har ingen brådska, det är hon som bestämmer. Potatis och majspurén är den hon äter, gröten är hon inte lika förtjust i, men det går om hon är tillräckligt hungrig. Sedan ammar jag till "efterrätt". Måste ta tag i det där med ersättningen/vällingen. Har inte provat på länge nu, men jag har ju sagt att jag ska sluta amma vid 6 månaders ålder, så jag får ta tag i det igen och se om det faller gullegrisen bättre i smaken nu. Inte för att jag tror att det kommer bli så lätt.

Medea är något utav det mest tålamodsprövande jag någonsin varit utsatt för! Hon gör aldrig som jag säger längre, och jag menar 99,9% av gångerna. Som idag när vi kom hem från dagis så vägrade hon ta av sig skorna. VÄGRADE. Hon blev så arg att hon glömde bort att andas så hon helt enkelt föll ihop av syrebristen. Sen fortsatte hon skrika liggandes på golvet som besatt. Vad gör man? Det slutade med att jag tog av henne skorna mot hennes vilja, eftersom lillasyster också nu blivit ledsen och inte ville ligga på golvet medans jag gång på gång bar tillbaka en sparkandes och skrikandes Medea till hallen. "Ok, ha skorna på men då lämnar du inte hallen."

Jag har ingen aning om hur man tacklar dessa vredesutbrott, och när hon alltid, alltid säger nä eller jag vill inte om allt möjligt. SUCK!
Jag vill ha tillbaka min änglalika, glada, snälla lilla flicka! =) =)

Nyinflyttade

Nu har vi flyttat! Jag trivs redan och T också. Medea frågade i går när vi skulle åka hem.... Hon är inte lika stormförtjust. Men idag har hon inte sagt ett ord om "vårat hus" med bedjande och undrande ögon, så det är nog helt ok för henne nu. Hon har fått det största rummet borträknat vardagsrummet och köket, så hon ska få plats med alla sina leksaker. Hon har MYCKET saker har vi kommit på. Vilken tur att det fanns ett sånt fint rum till henne här! =)

Måste gå.......

Just ja.... Såg lite av dokumentären häromdan om Nadya och hennes alla 14 barn. Jag undrar bara, hur är det möjligt att hon har mer egentid än jag, som bara har TVÅ???? Det går inte ihop. Hon kunde prata i telefon ostört utan en unge på armen, hon tittade på hus, tatuerade sig..... herregud, jag är glad om jag får gå på toa själv! =)

En alldeles egen Lala!

Husesyn

En lång gång

(vilken söt skogsmullefigur mitt i bild va?)

Medeas blivande rum

Master bedroom

Matplats i köket

Kökets långsida

Ja, och så finns där ett rum till Casper som sen ska tas över av Astrea, och ett kontor. Jättebra tvättstuga finns i lägenheten också. Och ett vardagsrum som är helt ok och två fina helkaklade badrum, ett med stor duschkabin och ett med både badkar och duschkabin.

Annars så har lägenheten två mindre balkonger som ska ersättas av nya närsomhelst.

Alltsomallt är det 147 kvadrat, och där ryms vi hela högen hoppas jag!

Tjohoo!

Nu ska vi iväg och skriva på papper på nya lyan! =)

Ett litet tillägg....

Det mysigaste jag vet är när det regnar och himlen är sådär mystiskt mörk mitt på dagen. Till o med på jobbet sitter jag och myser av välbehag sådana här dagar! Okej, tveksamt om jag tyckte det var så mysigt med busväder när jag jobbade inom travet och galoppen. Det var bara ut och köra/rida oavsett väderlek, men så fort man kom in i stallet igen och kunde lyssna på hur ovädret rasade utanför så blev det sådär trevligt och härligt igen. När alla hästar var färdigtränade för dagen och stod inne och tuggade hö, och man jobbade för att få de torra och välputsade igen.... Ååå vad jag kan sakna hästeriet ibland! Just det där att ha en handfull underbara hästar som står under mitt beskydd, för det är just det vad det handlar om när man jobbar som hästskötare. Man vårdar och värnar, älskar och sliter, skrattar och gråter, hatar och älskar.....

Nuförtiden slipper jag gå ut på några längre turer när det regnar. Har nog blivit bekväm av mig. Men det är lika mysigt när det regnar nu som då.

Det ska visst regna hela dagen idag. Tråkigt, och besvärligt om man har en bebis som inte gillar åka vagn när hon är vaken - vilket hon för det mesta är. När det inte regnar är det inga problem att bära henne i baby björnen, samtidigt som man skjuter vagnen med ena handen och har Älsa i andra. Men att dessutom hålla ett paraply som skydd för Astrea är ju omöjligt. Så det får bli vagnen när det regnar. Eller så kan man ju lämna Älsa hemma... men det blir knappast lättare då. Tursamt nog jobbar T inte allt för ofta, och Medea är ju bara tre dagar på dagis i veckan. Och det är faktiskt första gången det regnar ordentligt i dag och jag är tvungen att gå ut med dem. Och det gick ju bra. Så bra att hon somnade, så jag gick en extra runda med Älsa i regnet.

Medea, Astrea och jag somnade huller om buller i sängen strax efter 21 igår. Med andra ord gick inte läggningen som planerat. Medea sov till 8 i morse och det var ju bra. Annars hade denna dagen blivit katastrofal. Vi tog sovmorgon från dagis och gick inte dit förrän halv 10. Vi hann då med att läsa "Godnatt Alfons Åberg" och "Emma på sjukhuset" några gånger om, ett par av de vi lånade igår på bibblan. Tänk, att jag visste att just de böckerna skulle bli hennes favoriter! Hon gillar att läsa om barn som gör illa sig och ramlar och så.... Hehe... Tyvärr fick hon lite tips av Alfons igår när hon skulle sova. "Jaha, man ska inte vilja gå och sova? Hm... det där trixet med att vilja kissa verkar ju klurigt..." Jo, hon körde sina trix igår min lilla gullegris, och jag tror jag vet var hon fått idéerna från. =)

I dag

Nu är det morgon. Medea tittar på Musses klubbhus, T badar, Astrea sover och jag har just duschat. Redo för en ny dag! Tommy ska åka till jobbet efter lunch och stannar tills i morgon kväll, och vi brudar kommer nog ta en tur till bibblan idag. Fast det är ingen walk in the park att ta Meddis till bibblan. Man får vara snabb! Hon springer från hylla till hylla och plockar ut böcker som hon vill ha i en rasande takt och lägger dem på golvet. Och nu när man har en till att bära på så kan jag bara tänka mig hur svettigt det kommer att bli!
Sen blir det nog ett stopp i lekparken på vägen hem skulle jag tro. Nu ska jag gå och roa min dotter och bygga lite lego med henne.

VI ses!

~ M A T G L Ä D J E ~

Söndagsmorgonssängbusomys =)

Extraordinära löneförmåner

Sitter med lillan i famnen, pekfingervalsen går inte snabbt.
Är det konstigt att man inte hinner blogga? Att vara mammaledig är ett heltidsjobb som varar 24 timmar om dygnet, med ständigt vakande, vyssande, bärande, matande, bla, bla, bla.... Men det är knappast någon nyhet för någon som har barn.
Jag älskar mina barn över allt annat. Men ååå vad jag önskar att det vore möjligt att stämpla ut ett par timmar tidigare om kvällarna...
Jo jo, var sak har sin tid. Och jag vet att all övertid man sliter betalar sig i de små ögonblicken, de små guldkornen i sanden. Mammor, ni vet säkert vad jag talar om. =)

Står nu med lillan i famnen. Gungar, vaggar... Dax att stämpla ut, dvs stänga av datorn och fortsätta mitt heltidsjobb.

Kram!

*Grrrrr*

Nu var det länge sen jag skrev här sist! Men jag har inte haft någon inspiration alls, ibland blir det så.
Jag är lite irriterad. När vi var i Norrköping i helgen som var så var Casper hemma och tog hand om Älsa. Och alla brudar i Fagersta... Tyvärr var en av tjejerna inte riktigt ärlig om man säger så. Två av mina parfymer har försvunnit under helgen. Lite irriterad är väl en underdrift. Jag är riktigt förbannad. Men jag tänker reda ut detta, och tills vidare är ingen jag inte känner välkommen hit när jag eller T är borta. Tråkigt att inte kunna lita på folk!!
Två parfymer är ju ingenting egentligen, det är mest själva grejen, att någon har tagit något som är mitt utan att fråga.
Jag har inte haft möjlighet att prata med C än, men när han kommer hit nästa gång så ska ha få veta vad jag gillar om hans sk polare.

Morr

La familja

I morgon åker vi till Getå, där Mari och Robert har sin stuga. Getå ligger utanför Norrköping vid bråviken, och min familj ska bo på ett hotell precis i närheten. Låter ganska så mysigt! Nästan hela klanen ska dit; Pär, Ullis, Mari och jag med alla våra män, sambos, fruar och barn... och så pappa och Ann såklart. Vi ska stanna till söndag och på lördag blir det Kålmården, vilket jag verkligen ser fram emot. Har inte varit där sen jag var pytteliten, och jag tror Meddisen kommer ha jättekul där. Annars ska vi nog bara lata oss och umgås med hela familjen. Det är så sällan vi ses och gör något allihopa nu för tiden. Alla har ju sitt. Så det ska bli det roligaste tycker jag. Får se hur det blir med stackars T, som är i Stockholm och opererar sitt knä idag.

Medea tror att när man åker till Stockholm så åker man till doktorn. Hehe. Man kan väl säga att i vår familj har det nästan varit så det här året, så hon är inte helt fel ute.