Jag åker ju Ludvikavägen till jobbet, den är större och man kan köra lite fortare om så krävs för att undvika trubbel på jobbet. ;) Och nu har jag ju gjort det i en månad, och jag har redan flera vägpolers som jag känner igen. Alltså, inte människor utan bilar. Flera bilar som oftast åker samma tid som jag och som antingen jag passerar, blir omkörd av eller ligger bakom. :) Känns lite roligt faktiskt!
Sedan så har jag flera andra grejer längs vägen som händer, gubben med sin lilla hund vid huggnora och mannen med sin stora hund och manliga sällskap på gångvägen mellan statoil och Ringströms väg (där Mari bodde i begynnelsen)
Små glädjeämnen som förgyller resan till jobbet varje morgon. :)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar