Pendlarbetraktelser

Jag åker ju Ludvikavägen till jobbet, den är större och man kan köra lite fortare om så krävs för att undvika trubbel på jobbet. ;) Och nu har jag ju gjort det i en månad, och jag har redan flera vägpolers som jag känner igen. Alltså, inte människor utan bilar. Flera bilar som oftast åker samma tid som jag och som antingen jag passerar, blir omkörd av eller ligger bakom. :) Känns lite roligt faktiskt!

Sedan så har jag flera andra grejer längs vägen som händer, gubben med sin lilla hund vid huggnora och mannen med sin stora hund och manliga sällskap på gångvägen mellan statoil och Ringströms väg (där Mari bodde i begynnelsen)

Små glädjeämnen som förgyller resan till jobbet varje morgon. :)

Saknar gamla dagis

Ofta känns det helt ok på nya dagiset, framförallt för att ungarna verkar trivas. Det finns många barn och Medea har redan hittat flera kompisar där. Astrea är nog ännu så länge inte så brydd om vem hon leker med, så länge hon får göra det hon vill.

Men morgonar som denna så saknar jag i synnerhet fröknarna på gamla dagis, deras sätt att vara med barnen, naturligt, varmt, tryggt.... Barnen var ledsna när jag lämnade dem. De ville följa med hem igen. Medea grät stora tårar och det var hemskt jobbigt, för det har hon inte gjort när jag lämnat henne på dagis sedan hon var liten. Och fröken som tog emot dem idag, var ändå den som jag känner mest för, var mest stel och obekväm i situationen. :( Kändes inte alls bra.

Jag tror att Medea var trött och lite hängig, hon snorade och kändes lite varm, men hade ingen feber, och hon ville gå till dagis när jag frågade henne hemma. Astrea blev nog mest ledsen för att Medea var det. Huuuga.... :(

Men men... jag ringde iallafall dit när jag kom till jobbet och hörde så allt var bra, och de lekte och allt var bra. Men ändå har jag en gnagande oro, just den att jag saknar tilliten till fröknarna.

Vi har väl varit bortskämda med världens bästa Lena, Pia och Jenny i Fagersta.

Nu ska jag avsluta med att säga att vi inte har några mardrömsfröknar på nya dagiset, barnen trivs ju och det skulle de inte göra om fröknarna inte var bra för dem. Så det är säkert mina hormoner som spökar igen. Men det är inte roligare för det.

KRAM

En bra och nödvändig förändring kommer att ske :)

Har ruvat på en idé ett tag nu, och efter ett samtal med min käraste Kosin kände jag att det nu var dags att våga börja förverkliga den. Varför vänta? Jag kan tyvärr inte säga vad det är ännu, måste prata med en person först. Men, jag hade förväntat mig ett visst motstånd från Tommy, men han tyckte tvärt om det var en jättebra idé. :) Känns jättebra!

Berättar mer senare. Och det är ingen jättestor grej egentligen. Men det kommer ge mycket.

Nu dags att gå och sova, lilla Lo har precis vaknat och tumlar runt inne i magen. :) Hon har en vakenperiod runt den här tiden varje kväll, och det är bara så underbart mysigt!

<3

I valet o kvalet i tv-soffan

Hmmm... blir det friidrott, hollywoodsfruar eller 16 and pregnant?

Äsch, jag zappar runt lite... Lite friidrott, lite hollywoodsfruar och lite unga pregnanta. :)

Ångestframkallande!

Läste på en fb-väns sida att hon ska tvätta fönstrena och sätta upp höstgardinerna.
HÖSTGARDINERNA!

Jag som redan har ångest för julgardiner, vintergardiner, sommargardiner...... Visste inte ens att man ska ha HÖSTGARDINER också! GAAAAAAH!

Jag har i bästa fall ett ombyte per fönster i garderoben. Alltså i bästa fall. Och hur ser höstgardiner ut egentligen?

Nääe, det här behövde jag inte, jag har tillräckligt med ångest ändå. Shit också!

;)

Sköna Söndag

Astrea har fått riktigt mysigt i sitt rum, tycker ni inte? :)

Fattas lite smått och gott, sen är vi nöjda.

Astrea älskar att leka i sitt rum nuförtiden.

Medea har också fått mysigt och fint i sitt rum, med nytt skivbord och så. Bild kommer senare - när vi städat där inne! ;)

En ganska trött men nöjd mamma idag :)

Lika bra som fredagen började, lika illa slutade den. Alltså jag menar, det finns ju gränser vad man fixar liksom. Ok jag har väl hormonerna utanpå kroppen till och från, det är jag mycket väl medveten om, reagerar kanske kraftigare än jag normalt brukar. Haha, vissa skulle nog till och med påstå att det är bra för mig att kunna visa humör. :)

Jag ska inte skriva mycket om det som hände i går kväll, det vill jag helst glömma. Men det var Medea som fick ett psychoutbrott vid läggningen. Vi låg och läste saga i sängen alla tre, och när det var dags att sova så brakade hell lös. Hon ville ligga som Pippi med fötterna på huvudkudden :) Och Astrea hakade såklart direkt på den idén. Och jag kände att nää, jag orkar inte med bus i sängen och ben där de inte ska vara och flytta på ungar hit och dit. Till saken hör också att Astrea inte varit nådig i stallet, hon vill ju så gärna rida, stackarn, och jag fick bära ut en skrikande, sprattlande, ursinnig Astris ut ur ridhuset och så fort jag satte ner henne så sprang hon mot ridhuset igen. Så det var en tuff kväll, och jag var helt slut i kroppen och hade ont överallt. Så mer tumult när det skulle vara som lugnast orkade jag bara inte med. Och det räckte med att jag sa "Nej!" i det läget, "Du ska inte sova som Pippi du ska sova som Medea" , så blev hon ledsen och låg och grät. Eller grät är fel ord, hon har nåt visst ylande läte när hon är på det humöret. Resten orkar jag inte berätta för då blir detta ju verkligen långt, och det hade jag ju lovat att det inte skulle bli.... :) Men Tommy kom hem strax efter åtta, och tog över läggandet av Medea, som tog ytterligare en dryg timme varav minst 45 minuter av dem som hon gallskrek.... Efter att hon sovit en knapp timme vaknade hon ledsen igen, och jag klättrade upp till henne och eftersom hon sov så oroligt blev jag kvar där till 4-tiden i morse. Vilken fredagskväll va!

Gissa om det var skönt att lägga sig i sin egen mjuka säng, med värkande höfter! :) Härligt!

I dag har vi varit på IKEA och fyndat ett skitbra skrivbord med tillhörande Expeditbokhylla till Medea, två problem lösta på en gång. Inte ens 900 kr kostade det! Sedan köpte vi en jättefin ljusrosa skrivbordslampa och lite annat smått och gott som handdukar, filtar till utemöblerna, kökslådeinredningar bla bla blaa.... Och ett bord till Astrea. Men jag var helt slut innan vi ens gjort halva Ikea, onda sammandragningar, ryggont och supermega trött. Hela kroppen skrek

V I L A !

Men det var bara att bita ihop och slutföra uppdraget. Väl hemma igen så fixade jag maten medans T skruvade ihop Meddis möbler, och medans pannkakan var i ugnen så la jag mig på soffan en stund. Jag ville aldrig mer resa mig upp kändes det som.

Nu är klockan sent och jag ska ta och gå och lägga mig. Får sovmorgon i morgon och det ska bli alldeles helt jävla underbart!

Puss o kram!

God morgon :)

Min morgon har varit alldeles underbar och alla morgonbestyr gick som en dans. :)

Jag kan till och med sträcka mig så långt att den gick på rosor.

Glada barn, inget bråk eller gnäll, vi hade en mysig tidig morgon med frukost framför en Dorarulle.. När jag väckte Medea och berättade att Astrea åt frukost framför tv:n och frågade om hon också ville ha frukost där, så påminde hon mig om den gången för en vecka sedan då hon spillde ut ett helt glas juice på golvet där inne. Gullugen sa förlåt och jag kramade om henne och påminde henne om att det ju faktiskt varit en olycka. "Vi provar en gång till och ser om det går bättre denna gång".

6:20 var det på dagis, och det var inga problem att lämna dem där heller.

6:45 var jag på jobbet.

Det kommer bli en jättefin dag idag - och det är fredag.

<3

Världens stoltaste mamma :)

... är ju jag. Medea har kokat äppelmos med en kompis på dagis idag.

Det var obetalbart idag när jag hämtade mina finaste idag på dagis, och Medea som höll på att spricka av iver när hon sprang och hämtade det lilla röda paketet av silkespapper och snöre.

"Mamma, det här är till DIG! Jag har gjort det helt själv!"

Sedan avslöjade hon högtidligt viskande: "Det är äppelmos."

Vi provsmakade hemma och den smakade gudomligt!

Mammas duktiga stora flicka!

<3

Graviditetsvecka 27 :)

Känns konstigt att veta att man har en sån stor bebis i magen som bilden visar! Hon väger nu ungefär 1 kg och är 33 cm lång och hennes fot är 4 cm!

Ansiktet är rundare och ögonen och ögonlocken är nu fullt utvecklade.
Hörseln är mer förfinad och hon uppfattar mer nyanserat röster, musik och plötsliga höga ljud.

Jaja, man kan läsa sig till en uppfattning om hur den lilla ser ut och har det i magen, men jag vet ju. Jag har ju upplevt fosterutvecklingen i verkligheten så att säga, alla veckor efter v 24.

När Benjamin var i vecka 27 var det nyårsafton på avd 95 F i Uppsala. Men det kunde lika gärna pågått världskrig utanför sjukhuset. Det enda som hade min focus och uppmärksamhet var Benjamin och hans välbefinnande. <3

Hittade några guldkorn ikväll ;)

Till Astrea hittade jag den här ljuvliga, plyschiga, rosa söta...

Och denna fina tunika

Dessa snygga tights.

Till Medea som förutom rosa gillar svart, en fin härlig tunika i plysch

Härliga färger har denna svamptunika som hon också fick

och dessa svarta, stretchiga, tuffa brallor.

Sen fanns det ju en massa snygga kläder till mamman också, men kändes lite fel att köpa nu eftersom man inte riktigt kan säga hur man ser ut i kroppen efter graviditeten. ;) Men jag har hittat en del som jag vill ha, och hoppas kunna handla dem inom inte en alltför lång framtid. :p

Åh, idag ska jag på MeandI-party! :)

Ska bli roligt att träffa lite folk och kolla lite kläder. Måste komma ihåg Jofis kakform och pengarna jag "tog ut" hos henne till pizza igår kväll. Vår lilla by har ingen bankomat, så efter 20.00 när Ica stänger så kan man inte ta ut pengar på närmare håll än Smedjebacken, en dryg mil därifrån. Och pizzerian tar inte kort... Men Jofi har service ;) Tack kära vän, så jag slapp åka! <3

Har sålt lägenheten idag också! Skönt med lite flyt igen, efter all körkortsdramatik... Vi fick bra betalt för den och är mycket nöjda, hade nog förväntat mindre. Köparna är lyckliga och det känns ju extra bra då.

Min äldsta dotter var lite ledsen på ögat i morse, så det ska bli riktigt skönt att snart få åka hem till familjen och mysa lite innan jag ska iväg igen :) Tommy har varit ledig idag, så de har "sluppit" gå till dagis. Men de älskar ju att vara där som tur är, så de kanske hellre hade sluppit att slippa, om man kan utrycka sig så. Hihi!

Maxi Clay e Magini - Dragon - Nepal

I natt jag drömde något som jag aldrig drömt förrut ;)

Jag hade tid för förlossning (!) på BB i Falun, och åkte dit själv för Tommy skulle komma senare. Äsch, det tar ju ändå så lång tid innan något spännande händer... En supertrevlig manlig barnmorska och en kvinnlig undersköterska tog emot i entrén och hälsade mig välkommen. Den manliga barnmorskan pratade och skrattade och sa: "Det här är väl ingenting att spara på, vi kör väl igång!"

Jag höll med och blev lite nervös såklart, och plötsligt låg jag i sängen och barnets huvud var redan ute - utan att jag hade haft en enda värk. Så ploppade hela bebisen ut och den kvinnliga sköterskan fångade den i en ljusblå handduk, men den gled ur händerna på henne och föll! Bebisen slog i elementet och sköterskan tog upp den igen i handduken, med orden: "Det här är sånt som händer ibland, det är ingen fara, se så bra hon mår!"

Jag fick henne i famnen, hon var ganska stor, och alldeles alldeles underbart söt... Då kom Tommy in och när han såg att han hade missat allt blev han jättebesviken. Plötsligt kom jag på att jag inte tagit med mig några bebiskläder! Landstingskläder var inte att tänka på! :) Så jag och T skyndade iväg för att shoppa lite. (!)

Vi kom till ett varuhus och precis när vi sprang in där så blev vi stoppade i dörren av en kille som sa att vi inte skulle gå in för en människa hade dött där inne. Men vi struntade i det, vi behövde ju kläder till vår lilla bebis! När vi gick in så såg vi att på ett bord låg det en kvinna som var halvdöd, hon var ledsen och alldeles skadad och blodig. Tommy rusade fram till henne och strök henne över håret och tröstade henne, han sa att allt skulle ordna sig, allt skulle bli bra.
Jag gick och gömde mig bakom några klädställningar eftersom jag tyckte det var så hemskt.

Då kom jag på att jag inte berättat för någon än att vi fått barn, så jag provade sms:a pappa. Men det gick inte så jag gick in på Facebook och skrev: Vi har fått en flicka!

Sen kom jag på att hemma i garaget hade jag en flyttkartong med bebiskläder, så jag och Tommy skyndade dit istället. Nu började jag bli riktigt stressad över att vara ifrån min nyfödda lilla bebis. Barnmorskorna hade lovat att ta hand om henne under tiden vi var ute.

Framme hemma och inne i garaget stod några flyttlådor och jag letade febrilt efter rätt låda. Då såg jag en liten, liten terriervalp springa mellan benen på mig. Så en till och en till och tillslut var de flera och inga terriervalpar längre, utan otäcka arga råttor. Överallt var dem och de ville inte ha mig där. Jag tyckte såklart de var jätteäckliga men var ju tvungen att hitta de där kläderna! Tillslut hittade jag några i en annan kartong och fick med dem in i säkerhet igen.....

Huga vilken märklig dröm! :)

Medea i sadeln igen! :)

Som hon har längtat. Och väntat. Och tjatat. Och gnatat. Och suktat. Och saknat.

Nu ÄNTLIGEN var det dags efter ett långt sommaruppehåll att återigen svinga sig upp i sadeln!

Hästen som troget lät sig bestigas hette Raffels, och var snäll men inte så värst sugen på att bli pysslad med. Men vi låtsades inte om någonting och gullade, smekte och fjäskade lite för honom och han lät sig väl sadlas och tränsas och ledas ut i regnet till ridhuset.

Ridläraren var gullig och snäll, och Medea njöt av varenda sekund. Hon var så duktig och travade så fint, när Raffe väl ville börja trava. :) Han var nog fortfarande lite semesterseg stackarn.

Meddis sa: Vad många fina hästar de har här mamma! Men ingen är så fin som Smulan. <3

Halleluja moment :)

Nyss hemkommen från Kapellbacken där vi har varit alla tjejer på jobbet med Mia, vår finska, gulliga praktikant. Läs drop dead gorgeous praktikant. :)

Maten var från det grekiska köket, en kolgrillad variant, och jaa, jag åt på tok för mycket så jag orkade inte ens efterrätt! Dålig planering. ;)

Vi hade supertrevligt och maten var jättegod, hoppas att vi kan göra om detta fler gånger innan Mia åker hem till Finland igen! Med alla saker vi prackade på henne.. ;) Eller försökte pracka på henne, hon tackade vänligt men bestämt nej.

Nu blir det filmtajm, en Maria Wern. Gillar som sagt den serien skarpt! :)

God kväll!

Bebislängtan

Bilder av Anne Geddes

En pinsam liten historia :)

I går satt jag i godan ro och tittade på Emil med barnen... när Tommy plötsligt sa att jag såg konstig ut. Mitt vänstra ögonlock hängde ner och den pupillen var större än den högra. Hm.... hade inte märkt nåt själv om inte han hade sagt det. Men mycket riktigt så hände det ner lite och jag var trött och tung i kroppen. Det hade jag varit hela dagen egentligen och gravid och dann som jag är så tycker jag det är helt normalt. Allt är normalt när man är gravid. *Ler*

Iallafall så ringde Tommy 1177, han var riktigt orolig att det skulle vara en stroke eller nåt sånt på gång i mitt huvud. Och han beskrev vad han såg och vad jag kände, och blev ombedd att ringa 112. 112!! Det var fråga om tid, för de hade frågat T om han kunde åka och möta ambulansen till o med.

Aldrig i livet! sa jag, du får inte ringa dit. Jag mådde ju bra. Förutom lite domningar i kinden och trötthet så var jag precis som vanligt. Så ambulans kunde jag inte bara åka!

Men Tommy ringde iallafall, och jag ringde till Jofi och hon ställde upp och skulle lägga barnen... Vilken kalabalik! Antagligen blev jag väldigt stressad av hela situationen, lämna barnen, 112, "fråga om tid"........ Så jag började bli helt yr och mådde plötsligt ganska dåligt.

Ambulansen kom - hur pinsamt var inte det, jag menar de är ju inte direkt diskreta i sin framtoning deras bilar.... ;) och ambulansmännen kom in, precis som på tv. De frågade hur det var med mig, och jag sa att jag egentligen mådde bra men kände mig lite konstig nu. De tittade på mina pupiller och ögon och tyckte jag så helt normal ut. Kollade blodtryck osv och konstaterade att jag VAR normal. Så de frågade vad jag ville göra, och jag sa att ville stanna hemma, eftrsom jag förmodligen bara var trött. Så de stackarna fick åka tomhänta hem.

Som tur var får man väl ändå säga. Tänk om det hade varit något hemskt!

Kära Jofi fick åka hem till sin familj och vi lade barnen som var glada att jag stannade hemma, men Medea funderade och frågade Tommy varför jag inte följde med till doktorn ändå. Snuttisen... <3

Sen kom den rikiga tröttheten, kände mig helt utmattad så jag tog tidig kväll och sov heeela natten. Behövdes nog. I morse såg mitt öga normalt ut igen och jag känner mig mycket piggare.

Litet hjärta har fått många hjärtan :D

Pappan har varit duktig! <3

Kapitulation

I går kväll skulle jag ju lägga våra små dunungar, och det drog ut på tiden med Astrea, som inte hade lust att sova alls egentligen - som vanligt då. :) Men kl 20 tassade jag ut från hennes rum och det var dags för Medea att lägga sig. Hon var supertrött, satt med Casper i soffan och längtade nog efter kudden. Alldeles på tok för sent egentligen, men vad gör man? Vi läste saga uppe i hennes säng, och när det var dags för mig att gå ner så såg hon bara sådär ledsen ut i hela kroppen.

Jag gjorde en snabb överslagskalyl i huvudet, klockan var 20:15, jag skulle tvingas väcka barnen en kvart, 10 minuter i sex för att hinna iväg till dagis i tid. Skulle då stackarn skrika och gråta i en timme, skulle hon vara dödstrött idag eftersom de går en lång 10-timmars dag på dagis idag.

Nää, det kunde jag inte utsätta henne för! Så när hon bedjande frågade mig om jag inte kunde ligga en stund med henne i sängen hade jag redan bestämt mig för att göra det.
Hon sov på mindre än fem minuter och hade ett fridfullt leende på läpparna. Jag önskade jag hade en kamera i ögonen just då, för hon var sååå vacker.... <3

Med ens var den kalla klump jag haft i magen hela veckan, av känslan att göra något som stider mot naturen, borta. Jag inser - och har egentligen gjort det hela tiden - att hon inte är redo att somna själv än. Alla barn är olika. Medea är en känslig individ, med stort behov av närhet, och varför neka henne det? Hon blir större hon med, och tids nog bestämmer hon sig för att hon är redo att somna själv.

I morse väcktes jag av Astrea någonstans mellan 4 och halv 5, hon ville inte somna om, men låg i min säng till 5:15 då mitt alarm på telefonen pep. Pigg och glad ville hon sätta sig och titta på tv. Väckte en trött Medea kl kvart i sex, det var en yrvaken men glad unge, och hela morgonen gick som en dans. Somnar man lycklig vaknar man lycklig.

Får se hur pass slut de är om en timme då jag äntligen få hämta dem på dagis...

Tänk att det bor en liten människa i min mage! :)

Är så arg! När T lägger M har hon somnat utan större problem, samma med Astrea. Men när jag ska lägga dem så funkar det inte!! Fan vad leds jag är på detta! Grrrr!

En härlig dag!

Åh, vad jag trivs med livet just nu! Känns underbart med det mesta. Framförallt att det blivit svalare ute men ändå soligt och toppenväder. Sedan så ser jag såklart jättemycket fram emot att bli fyrbarnsmamma! Längtar efter förlossningen... hur man nu kan längta efter nåt som man förr eller senare kommer tycka är olidligt. Men bara för ett ögonblick. Sedan förvandlas dödsångesten till total och gränslös lycka när man har den lilla varma, nyfödda, efterlängtade bäbisen på sitt bröst.

I dag fick vi påhälsning av Rickard och Päivi , och det var så roligt att se dem igen. Var länge sedan! Hon hade en superfin gravidmage! Kul att prata lite graviditetskrämpor och bäbislängtan... :)

Sedan så vidare till Maris 40-årsfirande, vilket också var alldeles på tok för trevligt, eftersom vi ju var tvungna att lämna festen redan strax före sju. Vi vill inte bryta barnens rutiner nu när vi försöker lära dem att somna själva. Vilket går sisådääär. Inte så bra egentligen. Men men.... Nu sover de iallafall. :)

Nu ska vi kolla på ett nytt avsnitt av serien "Den som dräper" Dansk är den och jättebra! Ruggigt spännande. Brasan sprakar och fotöljen tillbakalutad.... Kvällen kan börja!

Sov nu min söta höna...

Sitter i Astreas rum och väntar på att hon ska somna. Nu verkar hon sova... Då ska jag bara tassa ut härifrån lite tyst.

God natt min vackra lilla älva <3

Trött tröttare tröttaast

Haft en underbar dag hittills idag, två timmar jobb mellan 9 och 11 - helt i min stil. Hemma var det ju tomt, så när på min älsklingsman. Ungarna var på dagis och skulle hämtas kl 14. T tog ett ryck med veden, och jag klippte gräset. Sedan hämtade jag två glada, nöjda ungar, och de har varit helt underbara hela dagen. När de är såhär så kan man ha 15 stycken! :)

Men nu är jag trött. Borde dammsuga, men jag vette tusan var jag ska hitta energi till det. Bättre borsta hunden kanske. Och dammsuga i kväll eller i morgon. Eller bara sitta här på altan i solen, och se när Tommy arbetar och barnen leker familj i lekhuset....

Det sista lät ju mest lockande just nu. :)

11 Augusti 2002

Det är nu nio år sedan min älskade förstfödde son gick bort. Han somnade sakta in i min famn. Eller egentligen var han knappt medveten de sista timmarna, han var tungt medicinerad med stesolid för att slippa lida. Men visst led han emellanåt, han hade ångestattacker då och då för han inte kunde syresätta sig ordentligt, och det var fruktansvärt... helt outsägligt hemskt. Usch!

Men jag är ändå lättad att jag var hos honom hela tiden de sista dygnen, jag kommer ihåg hur jag blev kissnödig sista dagen och hur jag höll mig in i det allra sista. Ville inte släppa taget om honom! Mycket för att han inte tålde att bli flyttad, han blev orolig direkt. Han ville ligga på mitt bröst och sova. Och det var ju det minsta jag kunde göra för honom. Det ENDA jag kunde göra för honom.

Casper, gårkvällens hjälte

Nä det blev inget soffliggande igår kväll... Barnen var riktigt envisna igår och ville inte sova. Svårt när man är själv. Men som tur var så fick jag en hjälpande hand av bästa Casper som fick Medea att somna, när jag varit tvungen att pipa över till Astrea som hade väckts av en ylande Meddis.... Hade han inte varit hemma, så hade de inte somnat än.... :/

Iallafall, nu äter vi frukost tillsammans jag och tjejerna, snart dags för dagis. Oj nu är det visst lite bråttom om jag inte vill komma alldeles "nyvaken" till dagis. :)

Kram på er! :)

2 x Pippi Långstrump

sitter och klipper och tejpar. Snart kväller och det ska bli skönt att bara slänga sig på soffan och titta på "För tidigt född" på 5:an. Trots det jag varit med om med Benjamin är jag fortfarande totalt fascinerad över de små små hjältarna och livet på neo. Förmodligen för att det är en del av mig och en värld jag aldrig vill glömma.

Har haft en halv dags semester i dag, barnen skolas ju in på dagis denna vecka och T jobbar i dag och i morgon, så jag är alltså ledig i morgon med! :)

Är i v 24+0 idag, har alltså 16 veckor kvar till bf. (Beräknad förlossning) Det är knappt 4 månader! Bäbis Lo tar mer plats nu och det känns ordentligt när hon rumlar runt inne i magen. :)

Kvällens läggningsprocedur

Här kommer en kort rapportering.

Astrea: Jag skulle natta henne i kväll. Hon var inte alls så sugen på att sova, men allt som allt tog det ca en timme med sagoläsning. Helt ok. Hon var inte ledsen utan låg mest och sjöng och pratade med sig själv, eftersom jag var så tråkig där jag satt vid fotändan av henne säng.

Medea: Tog också ca en timme med sagoläsningen, hon blev ledsen när T klättrade ner från hennes säng och satte sig i fotöljen, men tiden hon var ledsen var halverad mot för igår. Och hon var inte heller helt hysterisk som igår. Mycket bra! :)

I morgon är jag ensam om nattningen, ska bli spännande.

På torsdag planerar vi att prova lämna rummet igen, iallafall för Astrea.

Nu ska JAG gå och lägga mig. Sov gott!

Ett himla spring idag! :)

Inskolning på Solhyttans Förskola dag 1 gick bra som väntat. Inte ett dugg ororlig, kommer bli superbra!

Nu ska jag iväg och visa lägenheten till en Fagerstafamilj. :)

Solen skiner och jag är så glad! Tänk vad lite MM i bilen kan göra underverk!

Maria Wern

Kollar på en Maria Wern; Alla de stillsamma döda med Eva Röse.

Jag tycker de filmerna är superbra!

Älskar den här jackan hon har, vill HA!

Kväll nr 2

Min tur att lägga Medea. Hon har skrikit hysteriskt i en timme, fast jag sitter i hennes rum på golvet. T kom nyss in och lyckades bryta och nu sover hon. Ingen förbättring från igår kväll, men Astrea somnade fort med Tommy sittandes vid fotändan av sängen. Hon protesterade lite men tystnade jättefort ikväll. :)

Vi lyssnade på råd och lät Medea stanna uppe medans T lade Astrea, vi hade en halvtimme där som var hennes egen helt och hållet. Kändes jättebra, och jag hade goda förhoppningar om läggningen. Men nej, det känns motigt och detta kommer bli en sann prövning....

Gör vi rätt? Och vad gör vi fel? Går vi ut blir hon helt galen och klättrar ner från sängen och det är ju liksom inte lätt att lägga ner henne fysiskt igen med tanke på att hon ligger 1,60 upp i taket. Ångrar som fasen att vi skaffade den här loftsängen till henne nu.

Jaja, det kanske blir bättre. Pust!

Nu, film! :)

Ajajaj Ojojoj!

Träningsvärk och ledbruten efter gårdagens bravader i Busborgen - tänk att man är så otränad! Har nästan mjölksyra i låren fortfarande känns det som! Fast det är klart, man är ju inte så smidig längre, och väger 8 kg mer än innan... Leder känns skörare och allmänt så tror jag fysiken blir sämre, man tål mindre påfrestningar. Nu kan jag bli helt slut efter att ha dammsugit hemma, eller ränsat ogräs i en halvtimme. Så det är nog inte BARA att jag är otränad. ;)

I går kväll tog vi första nattningen på stegen att lära barnen somna själva. Det gick väl sisådär. Vår strategi var att läsa saga till dem som vanligt i deras sängar och sen säga godnatt och gå ut... Medea var ju inte alls med på samma strategi, hon blev jätteledsen och Astrea blev såklart orolig för att Medea var ledsen, och jag fick gå in till henne och lugna henne titt som tätt och till slut hade vi två ledsna barn. Jag tror faktiskt att Astrea hade somnat själv om det inte vore för att Medea blev så ledsen. Men det slutade med att jag gick in till A och satt på hennes fotända tyst och stilla tills hon somnade, vilket ändå var en klar förbättring jämfört med tidigare, då vi alltid legat bredvid tills hon somnat.

När hon somnat så gick jag in och böt av Tommy hos Medea, som fortfarande var mycket ledsen. Hon ville kissa, och efter det klättrade hon upp i sängen igen och jag satt under den i hennes lilla fotölj, och facebookade med mobilen. Hon somnade nästan med en gång. Så det gick ju ändå bra tillslut. Klockan var väl ungefär 21.30 när jag kom ut därifrån.

I kväll kommer det gå bättre tror jag! :)

Ändrade planer

Det blev Busborgen i stället. Roligt som fan! :)) Duktiga barn, ja helt enkelt världsbäst! Synd bara de somnade på hemvägen. Jag är helt mör i hela kroppen efter att ha krypit med dem i tunnlar och åkt rutshkana 100 ggr typ. :) Men det är det värt, vi hade så kul!

Parken Zoo idag

I dag är det den sista dagen jag är semesterledig i år. Hur ska vi fylla den då måntro...?

Bad är nog tyvärr uteslutet... Parken Zoo hade varit superkul, men det är svårt utan Tommy eftersom den stora vill åka karuseller som virvelvinden och masken tillsammans med en av oss, och lilltjejen vill åka lite andra saker som går lite saktare. Och åka till Parken för att bara titta på djuren tror jag inte skulle vara nån hit, fast i o försig, jag ska nog ta och fråga dem om de kan tänka sig utesluta karusellerna den här gången.

Frågat, och Medea sa att hon inte ville åka virvelvinden o masken idag, utan bara de som Astrea vill åka. :) Hon är ju för go! Så då är det klart, vi drar till Parken Zoo idag efter frukost! Tjohoo!

Mitt handikapp o jag

En sak med mig är riktigt jobbig. Jag har supersvårt att känna igen folk, typ ansiktsblind eller vad man nu ska säga. Min bror har samma problem som jag, det ligger i våra annars så starka finsk/svenska gener. ;) Ofta försätter det oss i prekära situationer, eftersom de människor vi inte känner igen uppenbarligen känner igen oss! Snacka om frustrerande!

I dag hände det inne på Bärkehallen, vårt lilla Ica här i byn. :) Visst, hon var tillräckligt bekant för att jag skulle hajja till liksom när jag såg henne, och det såg hon och sen var samtalet i gång. Alltså det är ju så pinsamt. Snabbt gick jag igenom mitt inre facebook, som dessvärre har en hel del luddiga bilder utan info så att säga, och hittade inget om henne. Men hon var ju supertrevlig, och jag vet vad hennes barn heter, eftersom hon hade ett sånt fint halsband med deras namn på.... Mer kunde jag inte luska fram utan att fråga rakt ut. Och det hade ju varit hur pinsamt som helst!

"Öööh... vad var det nu du hette nu igen du trevliga människa...? Har lite svårt för namn..." Nää, det går ju bara inte! :) Haha! Nä jag ska höra med Jofi om hon har nån koll på vem hon kan vara. Ifall jag möter henne igen...

Nä nu ska jag ta en tidig kväll här för en gångs skull. Tommy är fortfarande i Etuna och jag saknar honom jättemycket. :( Men han kommer i morgon kväll. Gillar inte att han är borta så mycket!

En crazy dag i sin enkelhet... :)

Men so far so good, vi har överlevt den och haft riktigt skoj alla tre tror jag. :)

Red Velvet

Nyss hemkommen från Bastmora, där allt kan hända. Vi blev bjudna på Red Velvet-tårta, en gudomligt god skapelse ska ni veta! Visst låter det lite porrigt? Mari är ju ett riktigt bagarproffs, och bevisade det återigen... Ullis o Stefan kom också dit och det var ju så trevligt så trevligt så vi ville aldrig åka därifrån. Men eftersom vi ännu inte ätit lunch (bara fikat) så var vi tvungna att åka tillslut. Äsch, så här i semestertider får man faktiskt slarva med mattider fast man har små barn. :)

Astrea somnade i bilen och sitter där än med dörren öppen, hon ska få sova en stund till innan jag väcker henne. Hon har ingen blöja, så jag hoppas hon håller tätt! :)

Tänkte att jag ska börja tapetsera idag! :)

Näärå, jag bara skojade.... Haha!

Men det hade varit så roligt att få det gjort, vi har ju tapeter och allt. Ska iallafall klippa gräset idag och köpa en kratta och lite sånt på granngården. Och en häxkvast så jag kan sopa spindelnät på altanen...

Ha en härlig lördag! :)

Jordbävning på bibblan?

Jo men vi skulle ju ha åkt till stranden idag och badat, passat på nu innan det blir för kallt i vattnet och i luften. Men vädret höll inte i sig efter lunch, så vi fick ändra planerna lite.

Först ville ingen iväg, men jag kände att det blir en lång dag om vi bara är hemma. Så efter ett tag så kom vi iväg. Först glass vid kiosken. Och det var något i den glassen som inte var sådär helt bra... De blev som tokiga. Helt crazy. Och då åt de ändå inte hela glassen - vilket var himla tur!

De skrek, tjöt glada tjut, kröp under bordet... tur vi satt ute iallafall. Sedan hem och klä på oss varmare kläder och iväg igen mot Smedjebacken och lekparken där. Jag hade lovat Meddis att gå till biblioteket, och eftersom jag var osäker på deras öppettider, så åkte vi dit först. Vilket skulle visa sig vara ett stort misstag. Hehe.

Det var första gången vi var i bibblan i Smedjebacken. Det var ett stillsamt litet bibliotek med en mysig barnavdelning, två bibliotekarier varav en var läskigt lik prästens lärjunge i Änglagård III :) Där var väl två eller tre andra människor där, och så vi då. De hade gjort en mysig pöl i hörnet med massor av kuddar, där började det mullra lite oroväckande och innan någon hann fatta vad som pågick så var jordbävningen i full gång. Det sprangs hit och dit mellan lådorna med böcker, kastades böcker på golvet, de jagade varandra, rullade förtjust runt blad kuddarna i pölen och tjöt omvartannat skrattade..... ja det var kaotiskt. Det var Astrea som var motorn i det hela, men Medea, som ändå reagerade när jag sa till på skarpen och stannade upp, hängde snart på lillasyster igen.

Jag rafsade ihop några böcker och fick på en skrikande och sprattlande Astrea strumpor och skor, och styrde mot disken där den något chockade prästlärjungen stod och försökte se oberörd ut. Barnen sprang runt och levde rövare bland hyllorna, men snart fick jag kontakt med Medea som ställde sig bredvid mig och stannade där i stort sett hela tiden. Astrea var okontrollerbar men tillslut tog jag henne och lade henne sprattlandes och ylandes över axeln, gick tillbaka till disken och fick mitt lånekort och böckerna.

Jag ville bara ut därifrån fortast möjligt och ställde ner Astrea på golvet. Plötsligt var hon vid filmhyllan och började riva ut filmer.... Snacka om mara. Väl ute i bilen så var jag inte nådig mot dem och skällde och gormade innan jag lugnade ner mig. Medea sa förlåt... och sen var allt bra, jag till och med satt och log åt hela händelsen hela vägen till Söderbärke. Ja vad gör man?

Glass i stora lass

Sommaren går mot sitt slut...

Det märks att sommaren snart är slut. Det är riktigt kallt ute så fort solen gått ner.

Men jag är inte en av de som deppar ihop bara för det. Tvärtom, ser jag fram emot hösten, vår vackraste årstid när den är som bäst. Och gravid och dan som jag ju är så uppskattar jag inte riktigt det här tryckande varma vädret som vi haft den här veckan, även fast jag inte klagar direkt.

Nej, välkommen friska luft och kuligare väder! Hösten kan vara alldeles alldeles underbar!

I dag har vi:

• Ätit lunch med morfar, kusiner och annat löst folk. ;) Sorry...
• Skjutsat barnen till morfar i stugan, och lämnat dem där.
• Visat lägenheten för ett Fagerstapar.
• Åkt runt på en massa ärenden...
• Skjutsat hem Tommy
• Åkt tillbaka till Fagersta, skickat paket åt honom
• Hämtat nöjda barn i Ulfsbo
• Hämtat Casper på Cronimet
• Hem.

Mycket tid i bil utan AC. Typ halva dagen. Nu huvudvärk och trött. Bara handla kvar. :)

Ha! I did it! :)

Det var väl inte så jävla svårt! Att ringa två samtal. :) Nu är det fixat och jag är lugn. Tjoho!! :)

Nu kan dagen börja på riktigt! Mot standen ungar!!!

Latmasken

Vad är det för fel på mig? Varför kan jag inte få saker gjorda?

Har två viktiga saker jag måste göra idag, och det känns ungefär som att springa maraton.

Nä, nu får jag ta och rycka upp mig! Men jag orkar inte...

Ta ungarna till stranden, det är nog det jag fixar idag. Resten får vara. De där två viktiga sakerna.... de ÄR verkligen superviktiga. Och bara två telefonsamtal bort. Men.... att det ska vara så svårt att få tummen ur röven!

Billiga ungar! Kom och fynda!

Nu är de värre än värst och nervsammanbrottet är nära. Bråk, skrik och gråt dagarna i ända.

Vad gör man???

Stranden får vänta idag, vi har annat att pyssla med ;)

Vi har nyss varit i Ludvika jag och mina två pippitjejer, jag skulle ha en bikini, och Medea en kamera.

Det blev ingen kamera. Ingen bikini till mig heller, men en till Meddis och en baddräkt till Astrea, en varsin pippi-målarbok och en liten pälsig hund som Astrea tappade bort i leksaksaffär nr 2, och en skattkista till Medea.

Nu har vi spagetti på spisen, blir rester från igår, köttfärssåsen blev faktiskt god tyckte både jag o ungarna inklusive Casper. :) Fast han är ju knappast nån unge direkt, 20 år som han är. Sen ska vi åka till Låjsse i Gruvan och titta på hennes kaninungar. Farligt, farligt ;) De är säkert sjukt söta!

Astrea tog sig en powernap i bilen på väg hem från Ludvika, och verkar nöjd med det. Så skönt, för det går bort så mycket tid när hon sover ett par timmar på dagen annars. :)

Lycka är

att öppna sin laptop och hitta ett klistermärke på en tecknad kanin på skärmen.

Tack för leendet min goaste Astris! <3

Det kom ett sms.

Känner mig lite ledsen på ögat nu såhär på kvällen. Och det som hände nu fick det precis att rinna över. Ibland krävs det så lite, en liten ynka händelse som i vanliga fall bara orsakat en axelryckning.

Känner mig liksom oförmögen i allt. Får inte gjort det jag ska och vill. Känner mig misslyckad och frustrerad. I allt, speciellt barnuppfostran, men även i små enkla saker som matlagning och hushållning.

Det som jag lipar över nu är känslan att vi, eller mina barn, inte är tillräckligt viktiga. Hur kan en sån genomgo och underbar tjej som Medea inte passa in helt plötsligt? Inte duga för en annans unge? Eller gör hon kanske det, är det bara jag som inbillar mig?? Och vad ska jag säga till Medea? Äsch, det löser sig nog när hon börjar på dagis, och får nya vänner och annat roligt och spännande att tänka på. Men jag är så ledsen på mig själv att jag inte har en bredare kompiskrets, alltså det är inget jag lider av, jag har de vänner jag önskar. Men nu önskar jag att jag för Medeas skull kände lite fler med barn i hennes ålder. Hon vill ju så gärna leka med någon. Och det är lite orättvist mot den här mamman som inte gillar oss, att snöa in sig på bara hennes barn. Nu ska jag lämna dem ifred. :) Och sikta in mig på nya stackars föräldrar som har potentiella goda lekkompisar till mina barn! Så se upp! :)

Nu känns det bättre, tårarna är torkade och jag ska faktiskt gå och lägga mig nu.

PISS & KRÄM

Ett gott slut

fick vi iallafall på vår lilla mini korta semester till Astrid Lindgrens värld. Solen sken, och det var varmt och svettigt. Så roligt vi hade, och förutom att Medea hade en kort period där hon var lite tvär och faktiskt ville hem så skötte sig ungarna exemplariskt.

I dag har vi varit hem till käraste Jofi och myst med lite bad och sånt på eftermiddagen, vädret är ju helt underbart. Nu är vi hemma och barnen är helvilda och helt galna, busar och skriker. Men än så länge är de sams iallafall.... T jobbar och kommer hem på onsdag. Tre långa dagar...

Ska börja med middagen, spagetti o köttfärsssås. Mums! :)

Pippiland 2011