måndag 28 september 2009

Vem får guldbiljetten?

Tänker lite angående bröllopet.... Det här med prästen är ju ganska viktigt, jag menar att man får en präst med rätt feeling eller vad jag ska säga. Tyvärr känner jag inga av våra präster här i stan, vet ingenting om hur de är som personer och så vidare. Förutom en som jag har för mig är riktigt go och mysig - Li Lundberg. Hon såg iallafall varm och snäll ut på bilden.

Tänker vidare....

Tänk vad bra det skulle vara om man kunde träffa alla prästerna och intervjuva dem lite, som en prästaudition?

;-)

Måsten är inte ALLTID tråkiga

Snart ska jag göra något riktigt roligt! Jag ska skaffa material till inbjudningskorten! Jag har tänkt mig använda mig av vit tapet med sammetsmönster som ytterlager eller pärm, svart underlagspapper till insidan av kortet, och ljusgrått papper där själva inbjudan står skriven. Kanske. Över det har jag tänkt mig sätta ett blodrött finare papper där jag ska embossa (prägla in) vårt monogram TM. Tapeten ska vikas ihop så kanterna överlappar varandra på framsidan och ett blodrött band ska knytas runt om och förseglas med svart vax. Låter inte det fint? Tror också man kan hitta genomskinliga kuvert på panduro...
Jag ska sätta in bilder här sen när den första blir klar!

Nu kommer snart yrvädret in genom dörren, Medea har varit på dagis idag första gången på två veckor då hon varit sjuk. Gissa om hon längtade dit idag! Tommy är ledig idag och är och hämtar henne nu. Nu hör jag henne i trappan! Ska gå och möta henne.

Kram

lördag 26 september 2009

Ett litet tillägg

Jag är så leds på att höra hur jag egentligen borde fostra mina barn. Okej om det händer då och då, det tar jag bara som goda råd. Men att få höra det två dagar i rad, då börjar jag reagera. Jag undrar hur det kan vara så galet, man påstår att mitt sätt skapar otrygga barn som är helt okapabla att klara sig själva i livet. Jag påstår att mitt sätt skapar trygga barn som är fullutrustade med verktyg att klara sig utmärkt själva i livet - när den tiden kommer.
Ett exempel, jag vill inte lämna bort barnen när de är små och helt beroende av sina föräldrar, näringsmässigt och känslomässigt. Jag anser att små barn ska få vara i en sån van och ostörd miljö som möjligt och inte utsättas för stress om så inte är helt nödvändigt. Små barn vill och har rätt att vara med sina föräldrar dygnet runt. Men jag kritiserar inte andra föräldrar som glatt lämnar bort sina bebisar, de känner sina barn och handlar utifrån det fakto att deras barn inte tar till skada.

Jag fick idag en märklig reaktion hos en annan tvåbarnsmamma, när jag berättade att jag inte ville lämna bort min idag 6-månaders flicka än och att jag var tveksam till hur det skulle lösa sig på bröllopsnatta då hon är 9 månader.
"Du måste släppa taget Maria" Exakt de orden hörde jag även igår av en annan. "Om du inte släpper nu så kommer hon fly från dig en dag"

Kort sagt så ogillas det att jag tänker på mina barn i första hand. Alltid. De går alltid före allt annat som jag kan påverka. Konstigt?

Att jag inte tvingar barnen att lära sig somna själva. Den tiden kommer. Medea är expert på att visa när hon är redo för saker och ting. Och vad beträffar Astrea så är jag mäkta förvånad och chockad att jag då och då måste försvara att jag låter henne somna in liggandes bredvid mig hållandes min hand.
"Du måste lära dem att det inte är farligt att somna själv"

Att jag "skämmer" bort barnen (bebisen också) med närhet och ömhet.
"Det skapar barn som är otrygga utan sina föräldrar och hur ska det bli den dagen de måste klara sig själva??"
Närhet skapar inget annat än trygga barn som när det är dax vågar ta sig an okänd mark utan större problem än de barn med ett begränsat förråd av närhet.

Att jag inte vill lämna bort mina barn hursomhelst, när de är för små för det.
"Du måste släppa taget!"
Jag var lika ovillig att lämna bort Meddis när hon var liten bebis, hon var 1,5 år när vi lämnade bort henne över natten första gången. Sedan har det hänt en gång till och det var när Astrea föddes. Idag har jag "släppt på taget" och kan lämna bort henne till nära och kära där hon känner sig trygg om så skulle behövas utan problem.
Astrea är ännu alldeles för liten för att jag ska kunna det, men hon växer ju hon med.
Det gäller att släppa på taget i takt med att barnen växer, framförallt mentalt.
Tro mig, jag låter barnen växa - under mina vingars beskydd. =)

Så tycker jag.
Nu äntligen börjar vi piggna på oss här hemma, ja förutom Tommy då som varit mer eller mindre pigg hela tiden som tur är. Han jobbar denna helgen från fredag till söndag och det har gått jättebra med barnen måste jag säga. Astrea har ju kommit in i sin utvecklingsperiod med storm och visar tydligt vad det innebär.... Men det är lite skönt att se att hon har humör för hon har ju alltid varit så snäll och med på det mesta.

Undrar hur det skulle se ut med en svart bröllopstårta? Kanske lite väl svart...? Med röda rosor som garnityr runt om varje våningsplan. Hmmmm.

Jag är hungrig nu. Barnen sover, har precis somnat faktiskt, men inte så ialla ändå. Medea somnade halv nio och Astrea tio i nio vilket inte är så illa pinkat för att vara mig. Vi låg alla i stora sängen och en något otålig Astrea sög som besatt ur tomma bröst innan hon gick över till nappen, vilken inte alls var vad hon tänkt sig. Medea lade sig tillslut längs med huvudgaveln på sängen och hade sitt huvud tätt ihop med mitt så hon kunde nå att pilla på mitt öra. Suck! Vilket gäng va? =) Lite Beppes gonattstund över det hela. Så när Meddis somnat in, fort ut med Astrea innan hon ilsknar till ordentligt och väcker storasyster. In med Astrea till vardagsrumsgolvet och ger henne en absolut förbjuden leksak - fjärrkontrollen. Då kanske hon är nöjd i en minut medans jag hinner lyfta över Meddis till sin säng..... En stilla bön blev hörd att hon inte dränker in den helt i dregel, vilket jag inte tror den riktigt är byggd för att tåla. Hehe.

måndag 21 september 2009

Ojojoj! =o

Vår lilla Astrea har sedan någon vecka börjat sova oroligt, speciellt om kvällarna tills vi lägger oss. Hon vaknar stup i kvarten och som tur är så somnar hon om jättelätt bara hon får nappen. Efter att ha googlat på utvecklingssprång så hittade jag en jättebra sida - barnsidan.se - där det stod mycket roligt och nyttigt om varje språng barnen tar. Och det visade sig att hon är mitt i språng nr fem som inträffar vid 26 veckors ålder.
Ahhh... jag visste väl det! Känns så skönt att få det svart på vitt, att kunna läsa "manualen" och det stämmer in på sitt lilla barn. Läser vidar och nickar instämmande punkt efter punkt.... Sen kommer jag till avsnittet där det står vad detta språng leder till för nya färdigheter hos Astrea och blir vitar i ansiktet ju längre jag läser:

Barnet kommer krypa bättre och gärna in och under saker.
Sätter sig upp själv
Står utan stöd
Går med stöd
Vinkar
Matar mamma, pappa och hunden.........mm, mm, mm

Jag är helt chockad! Min unge kan inget av det där efter fyra veckor som de säger. Det enda sättet att lära sig krypa är att man tillbringar tid på golvet. Det gör Astrea. Skrikandes. Så klart man tar upp henne. Även om jag sitter bredvid henne på golvet så varar inte hennes tålamod längre än ett par minuter. Och vad jag vet så har ingen lärt sig något så avancerat som att krypa på bara två minuter, även om det sker flera gånger om dagen.....

Suck, som om man inte redan oroar sig tillräckligt för allt.

p.s. Ja ja, jag VET att alla barn är olika och att man inte ska haka upp sig på åldrar. Medea var ju inte den tidiga individen när det gäller rörelser och grovmotorik. Tvärt om har hon varit väldigt sen. Men finmotoriskt har hon varit tidig, och verbalt begåvad är hon ju och ganska så begåvad i allmänhet skulle jag tro. Fast ändå kan jag inte låta bli att klura på detta nu.

Nu ska jag ta hand om disken!

söndag 20 september 2009

En slemmig vardag =(

Jäkla förkylning!! Har aldrig varit med om värre. Nu har jag fått ögoninflammation också, som om det inte redan räckte med obehagligheter som tjockt outömligt snor, elak hosta, ont i stackars halsen och helt orkeslös. Febern har lagt sig iallafall och det är ju skönt för att ta på något positivt. Men det är svår att tänka glada tankar när ens öga svider, slemmar och svullnar och man baddar det ikapp med att man snyter täpta näsan. Nu på kvällen. På dagen har vi ju två par andra små stackars ögon som måste baddas rena från slem och näsor som skall hinnas torkas innan allt snor hamnar utsmetat över mjuka små kinder - och på varandras kinder.... Huuuga, måtte detta snart ta till ända!! Och måtte T klara sig undan detta.

Natti natti

lördag 19 september 2009

Jag och Meddis är fortfarande riktigt förkylda, och Astrea är snorig och ögonen variga precis som hos Medea. Men Astrea har ingen feber och det är ju skönt.

Tommy springer runt här med sina sladdar hit och dit, han säger att det inte alls är roligt att koppla in högtalarsystemet men han ser då inte ut att ha tråkigt! =) Alltså, vi har sladdar. Många sladdar, i flera flyttartonger ligger stora ormbon av sladdar. Och jag kan inte förstå hur var och en kan vara så viktig. Jag vet ibland någon liten ynka sladd som legat och skräpat, och när jag tillslut tröttnat på att se den ligga och skräpa, bestämt mig för att slänga den. Vi har ju så många! Och när jag säger det till T så tittar han på mig som om jag frågat om jag skulle slänga bilnyckeln...

Åå jag såg en annons på Domus idag om Morganhästens dag nästa helg! Jag skulle så gärna vilja gå med barnen. Typiskt att T jobbar den helgen och lämnar mig hemma utan bil.... Inte för att jag är en sucker på Morganhästar direkt, men det är ju lite fräna! =) Nu ska vi äta middag som min älskade hälft har lagat så omtänksamt. <3

Kram

fredag 18 september 2009

Dagens Medeakommentar: "Stick o brinn!" Det var Älsa som fick sig en känga.
Hon är förresten mycket piggare nu, typ 100%. Glad och busig som en kalv på grönbete, med undantag av små avbrott då hon varit ilsk som vanligt. Hon har lekt snällt med lillasyster, skjutsat runt henne i gåstolen, tagit ifrån henne leksaker för att ge henne andra.... matat henne och badat med henne. Hon älskar sin lillasyster och Astrea älskar sin storasyster. Aldrig ler hon mot någon som mot Medea!

Jag vaknade i morse och undrade om jag dött. Kände mig så sjuk, och jag undrade hur jag skulle ta mig från sovrummet till soffan i vardagsrummet med Astrea. Hon kändes tre gånger så tung, och jag trodde jag skulle svimma innan jag ens kommit halvvägs. Jag satte mig i soffan och kunde knappt hålla Astrea i knät. Senare när jag kollade tempen så visade den på 39,2.
Nu på kvällen mår jag MYCKET bättre, hoppas det var en kortis bara.

Må så gott!

torsdag 17 september 2009


Medea har mest troligt svininfluensan, fick vi klart för oss efter att ha pratat med sjukrådgivningen i dag. Hon har varit jättehängig och halvsovandes hela dagen och feber, men sen på kvällen så piggnade hon till ordentligt efter alvedon och att hon fått i sig lite ätbart. Astrea är snorig och har varit varm här i kväll också... Och jag är dålig. *Poff* sa det bara! Tur T är kry än så länge och att han inte jobbar förrän på tisdag.

tisdag 15 september 2009

Check out my new wheels!


Sjukstugan

Klockan är 19:10, och båda flickorna ligger och sover. Det händer aldrig. Förrutom idag. Medea är jätteförkyld, snorig, hostig och börjar bli varm. Hängig och trött och toleransnivån är extremt låg. Stackars kraken... Hon somnade i vagnen på väg hem från apoteket vid 18-tiden, och fick vänta där medans jag bar in en vaken Astrea och satte henne i hennes nya favoritleksak - gåstolen. Sen skynda ut och hämta sovande Medea och klä av henne och lägga henne i sängen. Hon sov vidare och jag lade mig med Astrea i min säng och ammade henne till sömns. Knappt var jag ute i köket igen, när Medea vaknade ledsen och eländig. Nässpray och hålla om tills hon somnade om och jag tassade ut. En minut senare vaknade Astrea. Peta i nappen, och hon sov vidare. Väntar bara på att hon ska bli dålig, hon vaccinerades idag 5,5månadersvaccin mot b la diffteri, polio,stelkramp, kikhosta och hib, som bla ger ett visst skydd mot öroninflammationer.

Nu är kl 20, och Medea har vaknat flera gånger. Astrea vaknade och var helt otröstlig men somnade om tillslut vid mitt bröst. Hann inte få i henne alvedon innan hon somnade om igen. Typiskt! Vill ju inte väcka henne..... Har en supp beredd i fall hon vaknar ledsen igen.

Nu äter jag kycklingrester och ska bänka mig framför tv:n och idol. Har jag tur så sover dem nu ett tag.

Kram!

måndag 14 september 2009

Mina änglalika ganska olika =)


I dag har vi faktiskt inte gjort nåt speciellt alls, bara varit hemma i princip, och ibland är det skönt med sådana dagar. Och jag tror Medea också uppskattar sådana dagar, då hon kan gå och skrota i pyamasen om hon så vill hela dagen.

Hon börjar bli förkyld igen, snoret rann idag och hon nös.

Astrea har kommit på hur roligt det är att rulla av och an i sängen när jag försöker lägga henne. Vips är hon på mage och i nästa sekund har hon rullat över på andra sidan - helnöjd. Haha, hon till och med försöker rulla över mig, och blir arg när hon inte lyckas! Hon är jätteduktig på att sitta nu, jag brukar ha amningskudden som stöd omkring henne, och den behövs än så länge för rätt var det är så tippar hon åt sidan. Ofta är det för att Medea "hänger" över henne, stackars krake.

Meddis är så tråkig när det gäller leksaker. Allt är hennes. När Astrea leker med nåt som hon inte tittat åt på evigheter så ska hon ändå ha det precis då. Hon blir jättearg när jag förklarar att man inte kan göra så, ta saker från andra. Men jag vet ju att hon vet att man inte gör så....

lördag 12 september 2009

Tvättstugedrama 1


Jaha, då har man fått sin första lapp uppsatt i tvättstugan av tvättstugepolisen här i huset. Jag som är SÅ noga med att städa efter mig, för jag vet hur tröttsamma sådanahär tvättstugedramater är..... Men uppenbarligen inte tillräckligt noga eftersom dagens lapp tydligt pekade på oss. Den löd: Städa i tvättsugan och torkrum efter hår från djur.
Vi är de enda i detta hus som har djur. Iallafall hund. Tur att vi snart får våran egen tvättmaskin och torktumlare i våran egen tvättstuga i vår egen lägenhet. =) Då kan de fortsätta ha sin "anonyma" lappkorrespondens utan oss. Tommy funderar på att skriva en lapp nedanför med texten:
Bättre att förbjuda djur i tvättstugan //.
Hehe.....

Vi var på fest i kväll. Lindas 30-årsfest, och såklart hade vi barnen med oss och stannade bara 2,5 timmar, men det var riktigt roligt. Medea lekte med Isabell och Atrea visade sig vara ett proffs på socialt umgänge och mingleri. Hon strålade och var så glad hela tiden, trots mycket okända ansikten och gulligull och nyp i mjuka benen från här och där. Tänk vad mycket man ska stå ut med som bebis.
Linda hade lagat all mat själv och Pär grillade kött, maten var supergod och hela kvällen var helt igenom kanon.

Ha det så bra!

fredag 11 september 2009

Undrar var gränserna går där man är flicka - tjej - kvinna - tant - gumma.....
Tycker jag har levt i en evighet nu. Är jag tant nu då?

Natti natti
Största utmaningen med två små barn är att klara dagen utan psykbryt. Jag klarade dagen utan kollaps med hårfin marginal. Fick några mindre utbrott och skällde och gnällde på stackars Medea, på ett sätt som jag aldrig i min vildaste fantasi hade kunnat föreställt mig för ett år sedan. Jag skäms och är ledsen att jag inte finner bättre lösningar på problemen i vår vardag. Ska inte gå närmare in på det, orkar inte ens tänka på hur det har varit idag. Till och med Älsa fick skäll idag.
Känner mig riktigt låg och trött och lååångt ifrån en tillräckligt bra mamma åt mina barn idag.

Men den slutade ändå bra, Ullis och Stefan kom förbi på kvällen och kollade in vårt nya hak. Trevligt, trevligt.... =)

torsdag 10 september 2009

Ajajaj! =(

Shit! Mjölkstockning i ena tutten. Ont gör det och jag hoppas verkligen det går över snart. Knöligt, hårt och ömt... Uschia mej! Hur kunde det bli så här tokigt nu? Värmer och pumpar och ammar så ofta hon bara vill och nästan trugar i henne dessemellan. Hon som redan är rund som en minigris! =) Men de där handpumparna som man köper på apoteket som man drar in och ut, de är ju inte helt bra... Ont gör det också när man pumpar med dem.

Mamma var här idag och lämnade över en hink jättefina kantareller. De ska rensas och förvällas och sen avnjutas på lite olika sätt.

onsdag 9 september 2009

Ny tjej =)

I did it! Jag klippte klippte av mig håret! Det är ju bara hår... Och det var ju inte ett tjockt, glänsande hårsvall jag klippte av direkt. Men ändå... Jag trivs jättebra i min nya frisyr, nu ska jag bara blonda till det lite om ett par veckor så blir det perfekt. Det blev page med lång lugg och kort i nacken. Känns långt fast ändå inte.

Medea somnade kvart i tio sittandes i soffan, och Astrea somnade strax efter 10. Jag är inge bra på att natta mina barn ensam. Blir bara tok. Jag måste ju lägga Astrea först, och då kan inte Medea vara med i samma rum eftersom hon hela tiden härjar runt i sängen. Så jag försöker få henne att hålla sig sysselsatt med nåt i sitt rum under tiden jag söver A. Med ganska dåligt resultat. Det var nära! A hade precis slumrat in när M vrålade att hon var kissnödig. "Mamma! Mamma! MAMMA!!!" Då vaknade A och var klarvaken. Sen ville inte Medea hålla sig i sitt rum ensam längre, och jag kan faktiskt förstå henne. Hon var ju tålmodig första svängen tills hon ville kissa. Jag försökte med alla tre i sängen. Lite lätt frustrerad över mina misslyckade försök att få dem att somna. Alla var dyngtrötta, Medea jämrade sig och sa: "Jag vill också sova ju" när jag försökte förklara för henne att jag måste natta Astrea först innan hon och jag kunde lägga oss i hennes säng och kvällsmysa. Medea somnar inte själv. Hon vill ligga bredvid en och läsa saga först och sen somna innan man går upp. Astrea somnar heller inte själv.
Tillslut gav jag upp och vi satt oss i soffan och tittade på Efterlyst... och plötsligt sov Medea. Problemet löst! Om än totalt misslyckat. Stackarn kommer vara skittrött i morgon.

Undrar om det är nåt fel på Älsa..... Hon har börjat gå så långsamt. Hon är inte halt eller stel eller så, men hon går långsamt som en gammal hund. Usch. Ska faktiskt ta och ringa vet. i morgon och ta med henne på en koll. Hon ska iallafall vaccineras ju.

söndag 6 september 2009

Dagens bästa =)

Meddis med mig i badrummet efter duschen:

-Vilken fin stjärt du har mamma.
Sedan tittade hon på min humlebo
-Vad är det för nåt mamma?
-Men det är ju mammas humlebo, sa jag och fick bita mig i läppen för att inte gapskratta
-Vilken fin humlebo du har mamma.
<3

lördag 5 september 2009

Mjuka små fötter

Mjuka små fötter som tassar på tå
Är det Du som kommer och hälsar på?
Ser Du till Dina systrar, vill Du ge mamma tröst?
Jag kan känna Din närhet, men jag hör ingen röst...
Jag hoppas Du vet, mamma är lycklig igen
Trots att jag saknar Dig ständigt min vän
Fyra mjuka små fötter vilar här så fina
Det skulle varit sex, här skulle vila även Dina

~mamma~

Helomvändning =)

Nåt har hänt, och det började när vi flyttade hit. Astrea somnar kl 19 och sover hela nätter till kl 6. Visst, hon vaknar ett par gånger och vill snutta lite mammas tutte, men det märker jag knappt av eftersom hon fortfarande sover i vår säng. Det är helt underbart att få hela kvällarna fria! Tidigare har jag fått sitta i soffan och småammat från kl 19-22, alltså mer eller mindre tills jag ändå gått och lagt mig. Hur kul är det? Ååå detta är perfekt! Tänk så mycket man hinner med att göra på en kväll. Jag är så glad! Bäst att passa på och njuta så länge det varar, och det är ju sällan nåt varar en längre tid när det gäller barn.... =)

I morgon ska vi ta ett ryck och flytta det sista från huset.

Kram!

torsdag 3 september 2009

Benjamin, min vackra ängel

Mitt hjärta kramar ditt.....
Jag känner det så starkt nu. Just nu.
Din ande sover i min själ,
fyller mig med känslor i varje rofyllt andetag.
Outtalbara. Orörbara. Kännbara.

Mitt hjärta kramar ditt
Genomströmmas av kärlek
Lyckliga husägare finns det många, men jag är en lycklig lägenhetsägare! Oj vad jag trivs! Går runt här och myser även fast vi är långt ifrån klara med inflyttningen. Gardiner ska upp, tavlor ska upp, vissa grejer ska upp på vinden och så vidare. Men mysigt och hemtrevligt är det. Det känns faktiskt som om att bo i ett hus, fast betydligt lättare och mindre ångestframkallande. Det finns gott om plats för oss och här finns mycket utrymme för bus och lek för både barn och hund. Tyvärr har vi ju ett hus också... ett som nog klassas som svårt ångestframkallande om man tittar på skalan. Lyckligtvis så är jag gott rustad mot sådana otrevligheter och sålänge jag slipper bo mitt upp i det så känns det inte så betungande.
Vi räknar kallt med att ha sålt huset till vintern.

Astrea har blivit så duktig på att äta puré. =) Alltså, vi är fortfarande i smakportionsstadiet, mer vill hon inte ha. Men vi har ingen brådska, det är hon som bestämmer. Potatis och majspurén är den hon äter, gröten är hon inte lika förtjust i, men det går om hon är tillräckligt hungrig. Sedan ammar jag till "efterrätt". Måste ta tag i det där med ersättningen/vällingen. Har inte provat på länge nu, men jag har ju sagt att jag ska sluta amma vid 6 månaders ålder, så jag får ta tag i det igen och se om det faller gullegrisen bättre i smaken nu. Inte för att jag tror att det kommer bli så lätt.

Medea är något utav det mest tålamodsprövande jag någonsin varit utsatt för! Hon gör aldrig som jag säger längre, och jag menar 99,9% av gångerna. Som idag när vi kom hem från dagis så vägrade hon ta av sig skorna. VÄGRADE. Hon blev så arg att hon glömde bort att andas så hon helt enkelt föll ihop av syrebristen. Sen fortsatte hon skrika liggandes på golvet som besatt. Vad gör man? Det slutade med att jag tog av henne skorna mot hennes vilja, eftersom lillasyster också nu blivit ledsen och inte ville ligga på golvet medans jag gång på gång bar tillbaka en sparkandes och skrikandes Medea till hallen. "Ok, ha skorna på men då lämnar du inte hallen."

Jag har ingen aning om hur man tacklar dessa vredesutbrott, och när hon alltid, alltid säger nä eller jag vill inte om allt möjligt. SUCK!
Jag vill ha tillbaka min änglalika, glada, snälla lilla flicka! =) =)

onsdag 2 september 2009

Nyinflyttade

Nu har vi flyttat! Jag trivs redan och T också. Medea frågade i går när vi skulle åka hem.... Hon är inte lika stormförtjust. Men idag har hon inte sagt ett ord om "vårat hus" med bedjande och undrande ögon, så det är nog helt ok för henne nu. Hon har fått det största rummet borträknat vardagsrummet och köket, så hon ska få plats med alla sina leksaker. Hon har MYCKET saker har vi kommit på. Vilken tur att det fanns ett sånt fint rum till henne här! =)

Måste gå.......

Just ja.... Såg lite av dokumentären häromdan om Nadya och hennes alla 14 barn. Jag undrar bara, hur är det möjligt att hon har mer egentid än jag, som bara har TVÅ???? Det går inte ihop. Hon kunde prata i telefon ostört utan en unge på armen, hon tittade på hus, tatuerade sig..... herregud, jag är glad om jag får gå på toa själv! =)