Ute på hal is ;o)

Vi hade pimpeltävling på jobbet idag! Mysigt och trevligt tyckte jag och Medea, som inte var med och pimplade denna gång utan mest minglade runt bland hålen.

När vi skulle åka hem så hände något märkligt. Jag såg inte ordentligt, utan det liksom svartnade för ögonen. Blev alldeles konstig i både knoppen och i kroppen, så som tur var så åkte pappa med oss, så han fick köra hem. Tommy var hemma och vilade med sin onda axel idag, så det var verkligen tur, för jag hade aldrig kunnat köra hem. Fortsatte må dåligt så jag ringde till förlossningen, för jag misstänkte nåt i stil med akut havandeskapsförgiftning.
De sa att jag skulle komma så fort som möjligt, så Tommy och jag åkte och lämnade Medea kvar hemma med pappa och Ann.....

Väl där så tog de en ctg-remsa, urinprov, blodprov och blodtryck. Allt såg bra ut och doktorn verkade mer orolig för mina ögon än för bäbisen! :o) Barnmorskan som hade hand om oss verkade jättebra, Michaela hette hon, hoppas vi får henne när det är dax!!

Nu mår jag bra, tror att det hela kanske var en reaktion på stress.

Och Medea hade en toppendag med morfar och Ann! Varje gång vi pratade med dem i telefon hörde man Medea kvittra i bakgrunden. Så inte gick det någon nöd på henne. Var lite nyttig träning inför D-day....

Må så gott!

Stockholm.... en baggis! ;o)

Nu är Tommy hemma! En trött och ledbruten Tommy, men han är hemma! Lämnade Meddis på dagis och styrde sedan kosan mot Stockholm, passagerarsätet laddat med vatten och morötter. Har så himla lätt att dåsa till när jag kör om jag är minsta trött, så morötterna var typ en livförsäkring. En god livförsäkring!
Hör och häpna, jag körde inte fel en enda gång! Eller kanske en gång då, men jag vet inte om den räknas, för GPS:en sa att jag skulle fortsätta rakt fram på motorvägen, men jag kommer ihåg att Tommy körde av mot Rotebro och Arlanda, så jag gjorde detsamma. Tills jag kom till monsterrondellen. Monster, inte för dess storlek skull, utan för att den är riktigt skrämmande och otäck att köra i. Så jag snurrade ett varv i den och vände sedan tillbaka för att lyda gubben i GPS:en. Vilket visade sig vara jättebra också. Kom ju fram, någon minut efter kl 11. Tommy skulle bli utskriven kl 11, så har man känsla eller? ;o)

Tommy vägrade låta mig köra hem, kan inte förstå varför han är så rädd att åka med mig?? Men efter halva vägen fick jag köra ändå.... =o) Smärtan besegrade rädslan.


Haregott

~ Ä L S K A R ~

Vem behöver lördagsgodis när man ständigt har praliner som regnar över en..? Jag syftar på min underbara Medea såklart!

Idag när jag hämtade henne på dagis mötte jag henne i korridoren. Hon var längst bort och fick syn på mig, och kom springandes med ett målmedvetet, koncentrerat uttryck i ansiktet, ögonen glittrade och hon sa: "min mamma, min mamma!"

Jag lyfte upp henne och vi kramades länge innan vi gick in i hallen för att klä på jackan och skorna. Jag frågade henne vad hon fått för mat idag då? "Sås!" Svarade hon. Jaha, mer då? undrade jag. Meddis tänkte och sa....... "Sås" Då kommer en av den andra avdelningens fröknar in i hallen och skrattar och säger att hon hörde Medea. Hon berättade att de fått soppa idag, och hon tyckte Meddisens svar var så klurigt! Briljant tyckte jag! =o)

I kväll läste vi hennes favvobok Tim, och en bild föreställde Tim och hans mamma ståendes bredvid varandra i regnkläder inomhus. Medea pekade på bilden och sa: "Tim o mamma" sedan tittad hon på mig och sa med sin änglalika röst, "Medea o mamma" och lade sina armar om mitt huvud.

- Vad jag älskar denna unge!!!

Magen v 37+3

Jag blir så fundersam på en del tråkiga vibbar jag fångar upp hos en person.... Men men, det kanske har sin förklaring, men det är synd. Hoppas hoppas jag bara inbillar mig alltihopa. Men jag brukar ha rätt när det gäller att läsa människor..... Kramar till dig, jag förstår men är samtidigt ledsen och lite sårad.

Idag jobbade jag min sista dag på nio månader! I'M FREE!!!! =oD

Morgondagen ser ut så här: Köra Meddis till dagis, innan jag och T åker till Sophiahemmet där han ska bli inlagd ett dygn. Axeloperation. Skönt att få det avklarat. Tycker han också.... iallafall om man frågar han på fredag! =o)

Jag ser inte fram emot att köra hem själv från Stockholm!! Är inte så bekväm med alla bilar huller om buller. Hittar inte heller bland alla filer och viadukter och andra otäcka påfund de har i storstan. GPS i all ära, men det är ändå väldigt skrämmande! Tur att Medea är i säkert förvar på dagis!!

Nu - knoppa. Känner mig lite risig. Hej svejs!

Nytt barnmorskebesök. 18 dagar kvar......

Usch vad jag är hemsk, sitter här och vräker i mig godis. Det värsta är ju att det inte ens är några goda godisar kvar, och nu mår jag lite lätt illa av sockerchocken. Burrr!

Var som rubriken lyder hos barnmorskan idag, men min riktiga bm skulle vara ledig idag så jag fick gå till en annan (också riktig) bm. Hon var hur bra som helst idag, kändes riktigt trevligt att vara där. Allt såg bra ut, blodtryck - ua, urinprov - ua, sf-mått - 35 cm ua, hjärtljud - ua. 130-136 slag/minut. Bäbisen låg där den skulle och var fortfarande ruckbar.
Hon sa att enligt doktorns föreskrifter så skulle jag visst kommit på koll varje vecka efter v 35... Men det måste min "riktiga" bm helt ha missat. Nåja, jag mår ju som en prinsessa, så ingen skada skedd. Men man börjar ju undra hur stor koll riktiga bm har egentligen.
Har nu ökat 14 kg sen inskrivningen med mina 76 kg. Och bäbisen ligger fint strax över medelkurvan som den gjort hela tiden.

Nu vill jag att det ska vara dax! 18 är ju inte så mycket. Fast det beror ju på. 18 spindlar är ju obehagligt många! 18 kronor på kontot är ju obehagligt få.... 18 dagar.... kan kännas väääldigt många!

Ha det så bra!

*Morr!* Mina stackars smalben är inte längre SMALben, de är utan konturer och huden är elefanthård och stram.... Huuuga!!! Kliar och känns obehagligt. Men annars mår jag toppenbra! =o)
Bäbisen har varit livlig idag och natten till i dag har den levt rövare... hihi! Har sovit jättedåligt och vaknat stup i kvarten. Ligger jag åt ena sidan gör det ont i bäbismagen, ligger jag åt andra sidan kan jag knappt andas, och så har jag varit tvungen att gå upp o kissa två gånger. Undrar om morötter är urindrivande?? Är helt galen i morötter, satt och mumsade i går kväll framför tv:n. Tommy knaprade i sig en han också!

I dag har Meddis känt på magen och kände hur bäbisen sparkade därinne. Hon bara log! =o)

Undrar vad jag ska ha med mig till BB? Ska snart ta och börja förbereda väskan jag ska ha med mig dit, man har nog tillräckligt att tänka på när det väl är dax.....
Denna gång ska jag iallafall ta med mig en napp! Om inte annat så till bilfärden hem. Vet ju hur det gick när vi skulle hem med Medea. Vi fick stanna vid en barnaffär och köpa en eftersom hon var helt otröstlig.

Nu ska jag se klart på de där annorlunda familjerna!
KraM!

Tillägnad Sanna =o)

You're not alone my friend......

Ska nog ta och slänga min döing nu!

Hehe, jag håller med om att det är en smula bizarrt!

Kram!

Ursäkta, blev helt kräksjuk plötsligt... Kan det bero på EMD????

Sjuk och ynklig liten tjej

Meddis har feber stackarn. =o( Nu sover hon. Hon brukar sova jättedåligt när hon är sjuk, får se hur länge hon vill sova i sin säng.

Vi släpade med henne på kalas idag, Oscar fyllde 12 i torsdags. Hon hade väl inte direkt feber när vi åkte, även om näsan rann ikapp med ögonen och hon såg allmänt eländig ut. Men vi tänkte bara titta förbi och kanske mumsa lite tårta.

Väl där, piggnade hon till och lekte och verkade glad, så det var nog ingen fara att ta med henne dit. Men hemma så kom febern snabbt och hon blev hängig och jättetrött. Efter en isglass verkade hon må bättre och var pigg o glad igen, så hon orkade vara med uppe ända tills det var sovdax. Vi läste hennes favoritbok som förstunden är en sagobok om Tim, sen somnade hon på tre sekunder och jag några minuter efter.... =o)



Nu är jag vrålhungrig, min älskade står och lagar mat i köket. Snart börjar melodifestivalen! Får se om denna omgång blir bättre än förra.

Hoppas hoppas Medea mår bättre i morgon. Är såååå tråkigt när hon inte mår bra.

Carina Berg

Sveriges i särklass vackraste och sexigaste kvinna är hon! Och så är hon så smart och har en underbar humor... kan inte annat än älska henne! Satt på toa däruppe och bläddrade i Tommys Café, och där var ett stort reportage om henne, med fantastiska bilder. Det enda jag inte gillar hos Carina Berg är hennes klädstil, men stylisten i Café hade verkligen fått till det! Hon var så snygg! Jag hade inte gråtit om jag såg ut som Carina!

Trevlig helg!

3,5 arbetsdagar kvar nu!!!! =o)

Jag har en kompis som snart ska få mysa med gosig, nyfödd bäbis! Hon har beräknad förlossning den 21/2, så den kan komma precis närsom helst, tredje barnet. Hon berättade för mig om hennes ben, haha! De var så svullna att hennes äldsta son kunde göra mönster och avtryck i dem med händerna, precis som i lera! Jag skrattade gott åt det, lät så himla komiskt.

Nu har jag också fått svullna ben.... inte såååå som hon, jag kan ännu inte göra mönster i mina, men strumpresåren gör ju sitt fina lilla dike. Och det är ju sån obehaglig känsla, värker liksom utan att göra ont om ni förstå. Hoppas det inte blir värre, minns ju hur de såg ut när jag väntade Medea. Men, men ... inte så mycket att göra åt. Annars mår jag ju hyfsat bra.
Tyvärr kan jag inte bära Meddis lika mycket som förrut, det gör så himla ont och trycker liksom på nedåt. Inte för att jag är rädd att förlossningen ska komma igång, den är såååå välkommen så! =) Men just att det gör så ont. Har haft endel förvärkar så starka att jag blivit svettig om händerna, så det känns som att nu är det snart upploppet kvar bara! Och när man räknar efter så är det bara 22 dagar kvar till D-day.... Så det är ju inte så konstigt att man känner sig lite sliten och mör.

Jag ser verkligen fram emot förlossningen! Är inte ett dugg nervös just nu. Längtar såå efter det lilla underverket!

Kram!

Veckans filmtips

Changeling

Vi såg den här filmen igår, med Angelinga Jolie. Den är regiserad av Clintan.

En gripande och otäck film, och resulterade i mardrömmar i natt.

Filmen är en sann historia, vilket gör den ännu mer skrämmande.

Den handlar om en mor i slutet av 20-talet, vars 9-åriga son försvinner spårlöst.

Efter 5 månader hittar polisen pojken, men vid återföreningen visar det sig att pojken inte är hennes son. Även om han heter samma namn och vet vilken adress de bor på.

Polisen tror inte på modern, utan har alla möjliga skumma bortförklaringar till varför hon inte känner igen sonen. Polisen börjar tycka hon är obekväm och tar till diverse medel för att undanröja henne...

Precis när man satt sig här vid datorn så ropas det från köket: "Du kan börja duka älskling!"
Nåväl, det har väl inte hänt några större sensationer att skriva om idag så det är lika bra jag gör min blivande make nöjd! =) Ibland krävs det så lite, ibland är det så lätt att låta honom tro att det är han som bestämmer... Hehe, kvinnans list. Sedan att han förmodligen kommer läsa detta inlägg, jo han tittar in här med jämna mellanrum, är ju en annan sak. Då har redan mitt lilla rollspel givit önskad effekt! Hihi......

Puss på dig älskling!

~ En helt vanlig söndag, typ ~

I dag har kom morfar och Ann med en jättefin matstol åt Meddis. En "riktig" stol, ingen bäbisstol som vi förklarade för Medea. Den var i ekträ och hur söt som helst med en vit mjuk sittkudde i form av en katt. I kväll när vi skulle äta middag så hade hon klättrat upp i den själv och satt sig!! Den är ju hög! Men hon har säkert suttit i en sån på dagis redan. Där satt hon och såg helnöjd ut. "Fått av morfar Ann" sa hon.
Sen packade vi in oss o bilen med Älsa och for till svärmor o svärfar, för att äta lunch. Mumsigt värre, rostbiff med potatis och sås och grönsaker. Bl.a Ingelas heminlagda gurka som är så god!
En trött Medea var svår att hålla vaken i bilen hem, men efter två sena kvällar som hon inte kunnat somna på så tvärvägrade jag låta henne somna i bilen. Det lyckades med lite mutor! ;-) Har ju hört barnpsykologen på tv4: s nyhetsmorgon Louise Hallin (gillar henne skarpt) hon säger att barnuppfostran består av hot och mutor, och visst är det så. ;-)

När vi kom hem så tog jag och Medea på oss varmare kläder och gick ut på tomten. Meddis älskar ju sin snöskyffel och jag min, så vi skottade lite snö där snöplogen missat. Ja just ja, har ju glömt berätta att Tommy lyckats muta en snöplog att köra runt vårt hus när det behövs under vintern! Haha, det är ju kanonbra, ni anar inte hur jobbigt det skulle vara att skotta här för hand!!
Plötsligt fick Medea för sig att hon ville ut till sin bänk som stod mitt ute på gräsmattan. Snön är ju jättedjup där så det var ju bara att bära dit henne. *Pust!* Fick en jättebra idé, och gick tillbaka och hämtade spaden. En skottad gång ut till hennes kära bänk skulle nog inte vara fel. Och när jag ändå höll på så skottade jag fritt ett område runt bänken. Meddis var nöjd, och således jag också.

Nu ligger lilla sessan och sover sött, finns det något sötare än sitt sovande barn? Hon somnade på tre minuter efter att vi läst en saga och bytt blöja en andra gång eftersom det "inte kändes bra" som hon sa.... Pussiga unge!

Nu har Tommy fixat ihop en äppelpaj! Pussiga älsklingen!
~~~

<3 Jag älskar er, vänner och familj!!!!! Puss & Kram

I går styrde vi kosan mot Karlstad och "elaka" faster Susanne, Per o deras Tindra 1 år. De måste tillhöra några av världens goaste människor! <3



Vi knoppade över i deras superfina, trivsamma hus, som faktiskt Per själv byggt planka för planka! Idag var vi ute och njöt av det underbara vädret, Medea och Tindra åkte pulka och Älsa busade. En sån här dag är man all bra sugen på att idka friluftsliv på hög nivå, typ ge sig ut och åka längdskidor på isen med Meddis åkandes i pulka bakom Älsa.... Det vore nåt! Till och med Tommy lät sig frestas av tanken och idag så har han tittat på internet vad det finns för selar och pulkor...

Vi tog lite bilder.... titta och njut! ;-)

Vilding och jag i v 36 - 30 dagar kvar!

Besök hos barnmorskan

stod det i kalendern idag, och det är ju så roligt att gå dit! Även fast det typ är samma procedur varje gång, blodtryckskoll, mätning av livmodern och sen det roligaste, lyssna på lilla hjärtat. Den lilla galopperande hästen!
I dag så blev det lite andra överaskningar också... lite mindre trevliga, ett stick i fingret och ett i armen, plus ett urinprov. Allt såg perfekt ut! Behöver inga tillskott eller nåt och blodtrycket håller sig i schack än så länge. Har ökat i vikt med 11 kg sedan inskrivningen, och det är faktiskt mindre än jag trodde. Men å andra sidan har jag inte samlat på mig något vatten, som jag gjorde när jag väntade Medea.
Livmodermåttet var 34 cm. På kurvan ligger vi något över medelstrecket. Vi tittade på Medeas kurva och vid denna vecka så låg hon på övre kurvlinjen, så enligt papperet så är denna bäbisen något mindre än vad Medea var.
Men det vet ju ni som väntat barn hur mycket de där kurvorna är att lita på.... Även om nu Medea var ganska stor med sina 53 cm och 4280 gram. <3
Det intressantaste detta besök var nog ändå hjärtslagen. 144 stycken per minut. Förra gången vi lyssnade låg de på 126. Men enligt barnmorskan så berodde antalet mest på hur mycket hon klämde och kände på bäbisen innan. Så det där talesättet om att högt antal hjärtslag betyder att barnet är en flicka och tvärtom en pojke, det ska man nog ta med några nypor salt.

Efteråt var det dax för lunch så jag och Tommy for till Risbrogrillen och mumsade i oss lite nyttig mat som t ex kebabtallrik. Plastbestick! Men det gick ju bra, ända tills jag råkade svälja en del av gaffeln! Hoppsan! Ja, ja, så går det när man är glupsk! :o)

Femstjärnigt lyxsjukhus med perfekt service!

Ja ska man vara sjuk och ligga på sjukhus så ska man göra det på Sophiahemmet i Stockholm. Jag säger då det! När vi kom in genom dörrarna på avdelningen hälsade de oss välkomna (!) och berättade glatt för Tommy att de väntat på honom. Den ena sköterskan blev helt till sig över min mage och berömde den om och om igen! Jättegulliga var dem allihopa! Tommy blev tilldelad en säng i ett stort fyrbäddsrum med parkettliknande golv, och ljusblott mosaikkakel i olika nyanser omkring det designade handfatet. Burspråk med stora fönster släppte in det vackra vädret och gjorde rummet om möjligt ännu mer fräscht. Varje sängplats hade snygga linfärgade drapperier som man kunde dra runt hela sitt utrymme, och i taket hängde en tv med video till varje patient. En linneservett var vikt som en fantasifull skulptur på sängbordet av körsbärsträ, samma som sänggavlarna, som hade Sophiahemmets emblem inmejslat vid huvudänden. Och på toan hade de vikt änden på toalettpappret till en flärp!

Tommy hann nätt och jämt svira om till "snygg" operationskostym, komplett med knästrumpor och kalsonger, (eller var det örngott med hål för benen?) och *poff* så hade han en nål insatt med dropp redo för sövning. Tommy rullade ut och bort och jag gick ut och promenerade lite innan jag återvände till det trivsamma sjukhuset. Det var inrett i gammal stil med vackra möbler i barockstil. Hittade en fotölj som såg skön ut och slog mig ner med min bok. Den VAR ohyggligt skön! Jag hölll på att somna! Lite choklad räddade mig och jag höll mig vaken hela tiden!

Tommy kom inrullandes igen efter kanske två timmar, och vi softade lite på rummet. Han fick rostat bröd med flera olika pålägg, värsta hotellfrukosten, och kaffe. Förvånansvärt pigg för att just vaknat upp ur narkosen, och hade inte alls ont. Snart var vi på väg hem och nu började den stora utmaningen för oss båda tror jag! JAG skulle köra hem. Ut ur Stockholm! I rusningstrafik. Vilken mardröm. Men det fixade jag galant, var nära att krocka bara en gång. Och det var inte ens speciellt nära om ni frågar mig.

Nu är Snutte sjukskriven i 16 dagar, och på intyget står "VILA". Tror att han kommer ta det på största allvar. Haha!

Nu ska jag vila. I morgon är det dax o jobba igen! Men vi har haft en jättemysig liten minisemester! Kram och gonatt

33 dagar kvar...

Brukar inte tänka så mycket på det egentligen, men när man tänker efter så är det bara lite mer än en månad kvar tills vi blir en ganska så stor familj. En ohängd 18-åring, en trotsig 2-åring, en fin vovsing, tre (!) katter, en ledbruten men å så underbar sambo, en bättre hälft (jag såklart) ;-) och så ett helt oskrivet kort.... Vilding. Jämfört med Medea så är denna bäbisen mycket livligare, men den är ändå snäll mot sin mamma med tanke på hur bra jag mår!

I morgon ska jag och Tommy till Stockholm, han ska operera sitt knä. Tycker faktiskt det ska bli roligt! Att få göra nåt på tu man hand, det är så himla sällan. Sen att det krävs att en av oss ska bli skuren i är ju lite tråkigt kanske! Tror inte Tommy delar min fulla entusiasm angående denna lilla utflykt! Men han är i de bästa händer, så länge jag inte är orolig så behöver han inte vara det!

Gonatt!

SOS

Gåsadun. Är väl knappast någon som inte blivit upplyst om hur de stackars fåglarna behandlas. Fel ordval, torteras är mer överensstämmande. Och jag tror det berör många, och jag hoppas det kan göra skillnad för åtminstone en del fågelliv.
Men...... jag tycker debatten gått för långt nu. Misstolka mig rätt, det är jättebra att vi får veta sanningen bakom våra sköna duntäcken och jackor. Det hjälper oss göra aktiva, moraliska val. Om inte annat för vår egen skull. Jag har gjort ett val, och det är att jag tänker efter noga innan jag köper en dunprodukt om det finns något alternativ som är lika bra, eller nästan lika bra. Definitivt skulle jag inte köpa dun som var märkt från Kina, Polen eller Bulgarien. Jag kommer nog bli mer observant iallfall.

Men... Hallå? Alltså, öppna aftonbladet vilken dag i veckan som helst. Det finns så mycket hemskt, obegriplig grymhet som människor tvingas genomlida. Människor och barn som lever i helvetet på jorden - alldeles i vår närhet, vi som kallar samma värld för paradiset.... Jag kan snart inte längre surfa in på aftonbladets hemsida, för jag mår så himla dåligt och suger åt mig som en svamp, allt lidande.
Jag kan få sådan ångest och sitta och grina i soffan en hel kväll när jag läst om en förälder som tagit livet av sitt lilla barn, naturligtvis på ett utstuderat grymt vis.
Nu räcker det att jag råkar se rubrikerna.... Usch!! Kan förstöra flera dagar, för att jag inte kan få det ut ur huvudet. Men de här gässen... de berör mig inte alls på samma sätt, det är hemskt, men det är iallfall hanterbart.

Tycker det gått för långt. Vi borde fundera mer på hur vi ska hjälpa de stackars barnen som lever i ett helvete, alltifrån vårdnadstvister till ren och skär tortyr.

*Ledsen*

Framtidsfunderingar

Shit! Jag kom alldeles nu att tänka på vilket år vi har framför oss! Händelsernas år! Undrar just hur mina planeter står, hade varit väldigt intressant att gå till en astrolog nu och få sitt horoskop ställt för just i år. Och gärna lite kommande år också när hon eller han ändå håller på!
Första stora händelse är ju såklart vildings ankomst! Och förändringarna runt honom eller henne, det kommer nog röra om i vår familj ganska så rejält. En alldeles ljuvlig röra! =)

Sedan är det ju säkert en flytt och allt det innebär, mest jobb, men också spännande förändringar. OM vi nu får huset sålt någon gång! Och på toppen av det hela, så har vi ju en hejdundrande fest att planera och förbereda! I denna lite kvällströtta dåsighet undrar jag - hur i hel*ete ska vi undvika att det blir pannkaka av alltihop?! Nåja, barnafödsel brukar ju vara svårt att styra, det blir ju som det blir. Flytten är jag inte såååå orolig för, OM den händer alltså. Annars blir jag riktigt orolig. Däremot, bröllopet.... känns som jag har en massa idéer, men allt är som ett rörigt olagt pussel! Undrar vad det kostar att anlita en bröllopsfixare?? En som tänker som vi. Och är bättre på att lägga pussel! ;-)

Nu ska jag sätta på lite kaffe till min älskade, som snart är hemma från jobbet!

Majsan på upptäktsfärd!

Maja gick ut i går och kom inte in. Men hon var inte långt borta. Under altanen hörde man henne jama i morse. Men hur kom hon in under där? Hålet under trappan var igensatt av snickaren, just för att förhindra att katterna kröp in där. Hon måste alltså ha krypit in på framsidan av huset under trappan, där det finns ett hål, och sedan krypit i utrymmet mellan nedervåningen och källaren och kommit ut under altanen. Men hur skulle vi få ut henne nu då?
Casper kröp in under altantrappan och bände loss plankan som snickaren satt dit. Ut kom en smutisg, tufsig men glad Maja, pep in genom altandörren och småsprang raka vägen till matskålen. Efter lite borstning och klippning av tovor så ser hon ut som ny igen! =)
Nu ska vi sätta igen båda hålen, så inga katter kan ta sig in där!

Sköna söndag! ....41 dagar and counting....

Vecka 35.

Nu kan bäbisen få komma när *hon* vill tycker jag! =) *Hon* är helt färdigutvecklad, möjligtvis att *hon* kan ha svårt att hålla värmen helt på egen hand.

Tror *hon* väger runt 2 kilo, kanske lite mer. Beror på vilka böcker man läser....

Jag är humongous! Nu är det faktiskt svårt att städa hemma och plocka upp mindre leksaker från golvet. Man skulle ha en sån där pensionärsarm med griptång! Annars mår jag kanon! =)

Vi var ute Tommy, Meddis, jag och Älsa idag och gick till Domus och tillbaka. Det var tillräcklig motion för mig! PUST! Handlade grejer till pannkaka och gjorde en dylik i ugnen sen. MUMS!! Köpte en stor påse godis till i kväll.... Casper är hemma igen efter helgen och vi ska spela BUZZ. Det är riktigt roligt, ett frågesportspel för ps 3:an. Det är så nära sällskapsspel man kan komma i den här familjen... SUCK..

Må så gott!