torsdag 24 januari 2013

Så det kan bli. :)

Hm. Jag är säker på att jag är en av de som skulle svara bra på den sk placeboeffekten. Ni vet sockerpiller. Jo, förstår ni, i dag när jag och ungarna hade varit till frissan, så åkte vi och handlade efteråt. Sen när jag var på väg att köra ut från parkeringen så såg jag en karl som såg ut att vilja mig något, så jag stannade och öppnade dörren. (Lär mig ju aldrig var den där satans fönsterknappen sitter! Vet det nu men sen när jag väl ska köra ner rutan så hittar jag den aldrig!) Han sa att det såg ut som att något hängde under bilen. Oh no!! Vad är det nu?? Jag tackade den vänlige mannen för upplysningen och körde vidare. Vad det än var så kan jag inte göra något åt det precis då och där.

Så: förtränga och hem kortast möjligast väg. Vi var ju i Fagersta fortfarande, och jag hade ingen lust att bli ståendes på vägen i kylan med alla barnen.... Och fan vad den gick konstigt nu! Lät mystiskt och det kändes som om allt satt löst och hängde under den...! Jag skulle vara glad om vi tog oss enda hem. Såg också framför mig alla dyra verkstadsräkningar....

Men vi tog oss hem utan problem, annat än att bilen kändes heeeelt skruttig. Kunde inte fatta vad som hänt, och hade ingen större lust att kika under den när vi väl var hemma. Detta hittade jag.


Messade bilden till T och fick svaret att det var upphängningsanordningen till reservdäcket, det skulle hänga sådär. :)

Har en känsla av att bilen kommer kännas hur bra som helst i morgon igen! :)

Kram, Maria

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar