Det blev en kebabsallad

I kväll har jag varit upp till pappa och Ann och ätit med alla syskon och deras barn. Mina barn var hemma med Tommy, de är fortfarande sjuka.
Det var riktigt trevligt och kändes lyxigt att kunna äta i lugn och ro.
Vi planerade att vi skulle fira jul ihop alllihopa nästa gång.

Hmmmm.... denna veckan har gått så fort! Redan torsdag kväll! Vi har planerat en tur till Karlstad i helgen, men vi får se hur det blir, om barnen tänker pigga på sig eller inte.......
Men det hade varit kul att gå på den där barnmässan ju. :(

Shit vad fet jag har blivit!!! Får knappt igen mina jeans längre. Äsch, får ta och köpa större! :)

Kram kram

Har just kommit ut från sovrummet och Astrea sover, om än ganska så lätt. Hon nyser i sömnen och tappar nappen och jag tror att hon har obehag av nysningarna, kanske gör det ont i halsen eftersom hon blir så ledsen.

Alltså, allt är ju relativt. Våra bekymmer idag har hållit sig runt just förkylningar, sömnbesvär, treårstrots..... helt vanliga problem som jag tror alla barnfamiljer tampas med. Men peppar, peppar ta i trä... det har stannat där. Just i dag är livet helt perfekt och jag är så oerhört tacksam över vad jag har.

Jag har haft så mycket motgångar, svårigheter jag har övervunnit i mitt liv, ni kan inte ana! Så jag tycker faktiskt jag förtjänar lycka nu och lite medgång. *Ler*

Tänker på mina Björbovänner Pontus o Heléne, saknar dem väldigt mycket. Var så länge sedan vi sågs! Vi blev så tighta i Uppsala där vi mer eller mindre levde ihop på patienthotellet under tre månader, innan dem fick flytta till sitt hemsjukhus med deras lilla Olle. Vi delade alla miljoner känslor och sinnesstämningar man upplevde där, och dem om några kunde verkligen förstå vad jag kände. Och tvärt om. Känner fortfarande väldigt nära samhörighet med dem och tänker på dem ofta.

Det kom ett mms.....

Medea sätter sig ner på golvet och tittar på "småkryp" på tv.

Astrea kommer och sätter sig bredvid.

Och så sitter de bredvid varandra och tittar...

Så sött!

Det är sjukstuga hemma idag. Båda barnen är dunderförkylda och snorar och har lite feber och Medea har ont i halsen och hostar. Natten som var har inte tillåtit någon djup sömn för någon av oss, ändå är jag oförskämt pigg. Fattar ingenting, jag som alltid är trött nu för tiden........
Skulle egentligen ha åkt med jobbet och tittat på hockey i kväll och ätit middag i vår loge, men jag stannar hellre hemma när de är sjuka. Hade varit roligt att åka till Leksand med, men nej, hade inte kunnat koppla av och ha roligt utan att ständigt fundera hur de hade det där hemma.

Får bli någon annan gång!

Nu åter till mitt jobb.

K R A M

Stinn i magen

av pizza är jag. De hade erbjudande på tre kronor som var ta två betala för en. Så vi nappade och min pizza var supergod! Men man är ju så korkad som äter upp nästan hela pizzan!! Nu orkar jag knappt röra mig........

Fast som tur är så behöver jag inte röra mig så mycket i kväll, vi kollar på serien "Morden". Sjukt bra svensk deckarserie med Kjell Bergqvist.

KrAM!

Hmmmm.....

... tänk om? Men nä, det kan inte vara möjligt!!!

Förlåt för att jag är så kryptisk, men detta var BARA ämnat till mig själv. Var bara tvungen att få det ur mig!

:)

Jaha... nu har då vår lilla bäbis slutat med det. Att vara bäbis.
I går var nog den första gången jag riktigt såg hur stor hon har blivit, både till växten och till sättet. Och jag gillar det, njuter av att se hur hon nyfiken och orädd utforskar världen, hur hon mer och mer blir den personen hon är menad att bli.

Skulle inte bli förånad om hon bestämmer sig för att hålla på med livsfarliga sporter när hon blir större. Klippdykning, bergsklättring... huga! För modig det är hon! Jag höll på att blåsa upp ballonger till hennes kalas igår, två stycken small i mitt anskte vilket gjorde riktigt ont faktiskt. Jag trodde Astrea skulle bli jätterädd, för hon satt på golvet precis nedanför mig, men hon blinkade inte ens. Ingen av gångerna, fast jag själv skrek till när de small. JAG blev skiträdd! *Ler*
Alla gäster kom samtidigt igår utom mamma som kom senare. Men hallen var full med folk som skulle klä av sig och stojade och stimmade. Astris kom krypande på hennes egna lilla lustiga sätt, och satte sig mitt på golvet bland alla ben och fnissade förtjust. Som om detta hände dagligen.

Hon öppnade paket som ett riktigt paketöppnarproffs, ja, de paket som inte Medea hann öppna först förstås... :) Hon fick så mycket roliga saker och Meddis tyckte de var minst lika roliga. Medea fick som tur var också ett par paket... vilket jag tyckte var väldigt omtänksamt. <3
Hm.... det är svårt det där tycker jag ibland, att göra rätt ibland som förälder.
När Meddis gång på gång tar leksaker ur händerna på Astrea och säger att hon vill ha dem. När hon tar allt Astrea är påväg att ta, alltså, vi säger såklart åt henne att inte göra så och tar ifrån Medea saken hon just tagit från Astrea och ger tillbaka den till A... Men då kommer ju de ofrånkomliga vredesutbrotten som är så jobbiga.
Jag vet att det hör till, att Medea beter sig normalt. Men jag vet inte rikigt hur jag ska agera.
Astrea bryr sig än så länge inte över att Medea tar ifrån henne saker, men jag tycker ändå inte det är rätt att tillåta Medea göra det. Så det får hon inte. Men ibland undrar jag om det är värt allt bråk, när ändå inte Astrea blir ledsen över det. Än så länge.

Nu ska jag fortsätta vika tvätt, och leka med småtrollen mina. Härligt med en dag utan nåt speciellt på schemat!

Det ringde förresten en tjej från Borlänge idag och frågade efter vår gamla hund Angel. Älsas mamma som vi tog bort för två somrar sedan. Hon hade en hane efter henne som heter Teddy, och det skulle vara kul att ses tycker jag. Så jag ska iallafall maila bilder jag har på Angel.

GRATTIS ASTRIS 1 ÅR IDAG!!

Gräddbollar, mmmm... man bara måste älska dem!

Dagen huvudperson i centrum.

~Tack för alla fina paket ~

Äsch!

Precis när jag satt mig här och ska skriva av mig lite, så fick jag så dåligt samvete för min sambo.
Han sitter nu ensam i soffan och tittar på den där dåliga filmen, som han tycker är bra. Och jag har facebookat lite och tänkte nu ägna mig lite åt min försummade blogg, när jag fick se honom i ögonvrån. Tommy, min älskade tilltänkte man.
Samvetet är dåligt för att jag vet att han vill att jag ska sitta/ligga bredvid honom i soffan, och nu ser han så ensam ut. Sorgsen? Njaa mer koncentrerad på filmen skulle jag tro.

Magen spänner och värker, svullen och dann som den är så här innan mens. Måtte eländet komma snart så detta obehag går över.

Jag ska ha MeandI-party den 31 mars! Hohohooo vad skojsigt det ska bli! Är du partysugen och gillar deras kläder så hör av dig! :)

Nattis!

Tack för alla gratulationer!!

En present till mig och T av svärföräldrarna :)

Vi som har pratat så länge om att skaffa oss en sån här....

Astrea fick sina födelsedagspresenter i dag hon med, tre fina pekböcker, precis vad hon önskade sig! ;) Meddis fick sympatipresenter hon, två böcker. :) Jo, vi läser MYCKET och Medea älskar det.

Min mamma läste mycket för mig och min bror när vi var små, tror vi gick till bibblan var och varannan vecka och lånade travar med böcker varje gång! :)

Har varit en bra dag, om tre timmar firar jag och Tommy vår femte förlovningsdag! Eller natt, eftersom vi bytte ringar mitt mellan våra födelsedagar. I ärlighetens namn så är jag tveksam om vi orkade vänta ända till midnatt med förlovningen.... :)

Nu: True blood. En trevlig serie om vampyrer och annat smått och gott! ;)

KRAM!!!!!!!

Sista skriket innan snarket

Känner mig lite vemodig, inte direkt ledsen men lite sorgsen kanske.
Jag tror inte jag ska gå in djupare på det här, men man kan ju inte vara glad jämt heller?
Har haft en supertrevlig jobbdag ändå, och minst lika fin kväll hemma. T har rakat huvudet idag och är så snygg! Jag älskar hur han ser ut just nu!!

Min födelsedag närmar sig.... kanske därför jag är lite nere?

I morgon ska vi flytta det sista ur huset. Ska bli skönt att få det gjort!

Efter jobbet...

... tog jag, Älsa, Medea och Astrea oss en promenad ut i stadens sus och dus. Meddis med sin dockvagn, solbrillor och toppluva - var nog det sötaste i Fagersta just då! :D Där gick vi sida vid sida på gågatan och Medea sa:
"Du har en vagn mamma.... och jag har en vagn..... alltså har vi två vagnar!"
"Jaa!! Bravo Meddis!" utbrast jag häpen över hennes matematiska uträkning.
"Varför säger du bra för, mamma?" frågade hon och tittade upp på mig
"För att jag tycker du är så bra!"
"Tack!"

Bergochdalbana

Meddisen... min finaste, älskade, sötaste Medea. Hon är som ett framrusande bergochdalbanetåg känslomässigt. En typisk treåring skulle jag tro. Hon kan gå från sömn - kramsjuk - avundsjuk - glad - arg - ledsen - glad - bestämd - obestämd inom loppet av 10 minuter.

Till frukost, vill hon inte ha frukost överhuvudtaget, sen vill hon visst ha frukost. Föreslår jordgubbsfil, "nä vill inte ha." Ok.... "Vill ha jordgubbsfil!" Ok jordgubbsfil, tar fram tallrik. "Nä, inte i tallrik, i glas." Ok, häller filen i glas. "Nä inte i DET glaset, i ett sånt glas som du har. " I samma glas som hon precis ville ha oboy i alltså...

En normal frukost hos oss. *ler*

"Vill ha macka mamma"
Hann före idag och hade precis gjort klart hennes macka när hon frågade efter den. Varsågod.
"Tack mamma! Mmmm!" Meddis plockade bort osten och åt upp den och slickade sen av smöret. "Mera smör!"
Nej, nu är det bra Meddis. Du har smör kvar på mackan, ät!
"Men... vad ska JAG ha då?" frågad hon förtvivlat. "Jag vill ha vatten!"
Vet du vad Meddis? Om jag ska håll på och springa hit och dit hela morgonen med allt du vill ha så kommer inte jag hinna äta frukost själv innan jag ska åka och jobba. Så drick upp oboyen, ät filen och mackan först så ska du få vatten sen......

And it goes on and on and on.....

Tur Astrea än så länge nöjer sig med gröt och vatten! Och lite ostskivor.... *Ler*

Hmmm....

Jag tar väl mig en chokladbit till..... :)

Mina tankar har hela dagen gått till en otroligt kär familj i, i deras tragedi och sorg.
....................................................

*Älskar*

Godmorgon världen!

En stor mugg kaffe, ett oskrivet blogginlägg, ligger före tidsmässigt - vilket aldrig händer nuförtiden! Känns bra, känns bra.
Jag har kommit till insikt i natt. Vissa förändringar kommer att ske, och de till det bättre.
Jag är bra på att säga ifrån till mina allra närmaste. Men är helt värdelös på att göra det överlag. Säga NEJ. Världens svåraste ord!
Min filosofi är att alltid hjälpa när jag kan, och kan jag inte så ser jag till att kunna. Jag roffar aldrig åt mig, går aldrig före i kön, arbågar mig aldrig fram. Jag nöjer mig alltid med saker som de är, och är tacksam åt orättvisor som drabbar mig - slätar över och försvarar de ansvariga.

Nu är det hög tid att ta för sig av livet. Jag har också rätt att få respekt för den häftiga, coola, mysiga och framförallt snälla person jag ÄR.

Ja, det lät bra iallafall..................................Kram!

Ibland är jag bara så less på människor, less på den här stan och less på mig själv.
Jag känner mig just nu som ett par gamla, kära jeans som håller på att falla isär. Snuskigt bekväma, underbart sköna och helt oumbärliga. Men nu håller det inte måttet längre. Dags för nåt nytt, hur kära den än må vara mig. Jag kan inte säga att jag gillar mig själv längre. Gammalt och ute. Usch. Gonatt.

Älskar nostalgi!

Kent är bäst - men har aldrig varit så bra som DÅ....

Ooops....!

Jag är bestrålad med radioaktivitet.

Vi har en radioaktiv provbit på mitt kontor, som vi använder när vi ska testa Radiaken.

Den är ju säkrad i två skyddshöljen av bly när den inte används.

Tänkte jag skulle se om jag kände nåt om jag tog fram den och höll den framför mig...

Höll den väl sådär en tio sekunder, och nästan direkt kände jag av den!

Små pirrningar i ansiktet, och jag har dem fortfarande!

Shit, det var nog korkat gjort!

Pär tror att jag kommer vakna i morgon med svart goatie....

:S

Ingen rolig kväll

Astrea ligger och skriker inne i sovrummet, T är hos henne nu. Jag har legat inne hos henne från och till sedan kl 20, då jag kom ut från Medeas rum. Funderar starkt på att ta kväller redan nu och lägga mig bredvid henne för natten. Inte mycket annat att göra. :(

Tänder tror jag. Hon fick Panodil för en stund sedan, men är fortfarande jätteledsen.
Stackarn.....

Usch!

I'm a slob.
Jag hann inte duscha i morse och känner mig så där sunkig och ofräsch som jag alltid gör när jag inte duschat på morgonen.

Glad vååår! :) :)

Skräckmorgon

Meddis måste ha vaknat på fel sida i morse. Från att hon slog upp ögonen så har hon varit arg som ett bi! Mest hela morgonen. I en halvtimme ylade hon över att hon ville ha nappen, som hon tappat på köksmattan. Men hon kunde inte ta upp den för att hon inte nådde.
När hon tillslut "nådde" den var allt bra. För några minuter. Hon följde med mig in i badrummet, och satt uppe bredvid handfatet när jag sminkade mig och petade i linserna... frid och fröjd. Meddis sminkade sig och jag mig. *Ler*

Sen ville hon har läppstift. Visst skulle hon få det! Läppglanset låg i min väska i hallen, så vi gick dit och hon ville måla själv framför hallspegeln. No problem! När jag tittade upp från väskan igen så var hon i full gång med att läppglansa spegeln. Och när jag sa att man inte kunde måla på spegeln heller så var kriget i full gång igen. Tårarna sprutade och ylet väckte säkert halva huset...

I morse var det ganska skönt att stänga dörren bakom mig.

Hon har kommit in i en period där hon vaknar supertidigt om mornarna, typ halv 5. Och då är det ju inte lätt att vara pigg och glad heller. Tror det är för att det är ljusare ute, även om det är mörkt i rummet så kanske kroppen känner det på sig på nåt skumt sätt.

Nån som känner igen sig med era barn och tidiga mornar??

Kram!

Bangare

Det blev inge Zumba för min del idag. Bangade. Har till mitt försvar inte mått 100 de sista dagarna. Egentligen inte på hela veckan. Migrän, förmodligen pga solen och snön i kombination, det blir ju väldigt ljust.
Fast jag kunde nog ha gått ändå idag men jag hade helt enkelt ingen lust och energi.

Jag har en ganska så sällsynt form av migrän, inte den som de flesta har med huvudvärk. Jag blir istället yrsel, trötthet, synförändringar, domningar..... ja allt möjligt otäckt på en och samma gång. I förrgår var det så kraftigt att jag inte kände mig säker på att bära Astrea. När jag låg ner så gungade hela rummet, ungefär som när man är duktigt bakis.
I dag har jag inte haft såna problem, men jag har å andra sidan inte varit ute idag faktiskt.

Nu sover barnen och jag ska dra på mig kläder för strax ska jag ut. Men nu är det ju mörkt ute, så någon fara för migrän är det ju inte om det beror på det.

Kram!

Sunday morning

Lägesrapport:
Medea tittar på musse och äter resterna av lördagsgodiset.
Astrea, som är lite besvärad av kommande framtänder, verkar inte längre så besvärad som tidigt i morse. Hon är riktigt rolig och självgående på golvet och man får sig många skratt av att följa hennes upptåg.
T har redan varit till Domus och handlat mjukmedel, så nu ska här tvättas och få undan högar från tvättstugegolvet. På schemat står också dammsugning. Sen får vi se vad som händer i eftermiddag. Jofi har varit så fräck och bokat in oss på Zumba - bakom ryggen på mig ;) fy fy.... Nää, det blir nog kul om vi nu får vara med, vi är bara reserver.

Helgerna är alldeles för korta!

Jag var bara tvungen....

att springa in på toa och skrika av mig lite

V Å R K Ä N S L O R

Hihi :)

(Ser ni att jag är blond? Lite blondare iallafall än jag brukar.)

Aaascht sooo glycklisch

Jorå förstår ni, så är det. Lycklig som en fölunge på grönbete är jag.
Den här vecka på jobbet har varit minst sagt omtumlande. Varfördå? Jo...

1. Mari och Carola har semester igår och idag, det betyder mycket jobb för mig = tycker om. Man lägger i sportväxeln och kör.

2. Vi har haft finbesök, med betoning på fin :) ifrån Tyskland. Här är vi brudar inte bortskämda med snyggingar som kommer på besök. Niels Gramp är en riktig hunk, och han är minst lika vacker personmässigt som till utseendet. Nåja, han iallafall kom hit och förvandlade oss till fnittriga tonårstjejer på nytt! :) Töntigt va?

3. Våren ligger i luften! Solen skiner som om den aldrig mer skulle få skina efter idag!

4. Det är ju fredag!

Jag ska ta med mig min älskling, barnen och hunden ut på en härlig promenad när jag kommer hem, det blir ett perfekt avslut på denna veckan! :) Jag ska visa dem att de lagt jättelika gräddtårtor mitt i rondellerna i stan! ;) Tror ni mig inte? Ut och titta så får ni se själva. :)

Happy friday!

Shit vad är detta?!

Skulle behöva solglasögon inomhus! Ljus strömmar in genom fönstret på kontoret idag! :)

Home alone

...eller ändå inte. Ungarna ligger och sover i sina sängar. (Nja, Astrea sover ju fortfarande i vår säng) Det gick jättelätt att lägga dem i kväll. Vi somnade alla tre i storsängen och det var sååå mysigt att ligga där mellan dem. Dem jag älskar så mycket. Höra deras andetag och känna deras kroppar alldeles bredvid mig. Funderade en kort stund på att ligga kvar, men eftersom ena kudden på Meddis sida hade trillat ner så vågade jag inte somna om.

Inget roligt på tv ikväll, tråkigt att det inte är onsdag, då hade jag suttit bänkad framför "Det okända" nu. Inget T gillar att titta på direkt.

Jag är så stolt över Meddis idag, och glad över att hon var så modig hos tandläkaren! Blir så varm i hjärtat när jag tänker tillbaka. :)

Hos tandis första gången idag!

Medea tyckte att det skulle bli sååå spännande.... :)

..och hon klarade det galant!!
Duktig tjej!

Vad spelar det för roll?

Blev så tyngd i morse av en artikel jag läste i SvD.

Fan, snart kan man inte läsa några tidningar alls, eller se på nyheterna utan att bli illa berörd. Håller med min kollega om att media är fula som hela tiden använder utsatta barn i deras skildringar i allt elände som händer, bara för att de vet att barn berör. T ex Haitikatastrofen. Överallt ser man störögda, smutsiga, ledsna barn på bilder och i rubriker och i texter.

Jo visst, folk måste få veta hur det ligger till. Men, man använder de stackars barnen och utnyttjar det faktum att barnen framkallar starka känslor.

Måste man göra dessa reportage så personliga? Jag känner just nu bara hur hopplöst det är, hur många, många barn far illa och man kan inte göra något alls för att "rädda" dem.

Alla barn har rätt till att växa upp i en trygg familj med kärlek, värme och mat. En familj som har råd att köpa blöjor.....

Men vad spelar det för roll att ens skriva detta? Vad spelar det för roll att ens känna nåt? När man inte kan göra någonting för att hjälpa ett endaste barn.