Romantik o dramatik.............

I dag har jag fått min korsett! Den var jättesöt, lite gammeldags romantisk i ivory siden och fint mönstrad med körsbärsblommor, i samma färg såklart för att inte lysa igenom. Inte så mycket rock'n'roll, men jag är ju minst lika mycket gammeldags romantisk som jag är rock'n'roll. Läängtar tills jag ska bära den! =)
Frågan är hur man får på sig en korsett utan hjälp? Hihi, får nog anlita min kära tärna som påkläderska, för jag tror det är omöjligt!

Appropå romantik... T undrade hur jag kunde älska höstrusk så mycket som jag gör. Och jag förklarade hur mysigt det är att komma in efter att ha varit ute och blivit kall och blöt, helst till ett rent, städat hem med massa mysiga tända ljus.
- Ja, det lär ju inte inträffa i vårt hem iallafall! (Han syftar nog på städningen, och att om jag vill ha tända ljus så får jag tända dem själv =)) Han är inte så romantisk min blivande man, men jag får stå för den biten så får han stå för matlagningen. Och det är ju romantiskt i sig, eller hur?

I dag tuggade Astrea i sig en alltför stor del våtservett, lika snabbt som jag hjälpte Medea när hon gick på toa. Men det gick bra, hon hade svalt den innan jag ens märkte att den var borta. Ska bli spännande att se hur den ser ut när den kommer ut andra vägen. Fast lite orolig är jag ju, att den ska fastna någonstans.... =(

Hon sitter helt själv nu utan stöd!!! - Fanfar - tutututututuuuut!!!
Tänka sig att vi har fått ännu ett barn som kan sitta helt själv! =D

Shit vad mycket vackra människor det finns!! Och är de inte vackra så är de supercoola och har liksom världen under sina fötter.
Jag var inne på en bekants blogg idag, och hon tillhör just den supercoola skaran. Jag önskar att jag också hade en gnutta coolhet i mina gener. Samtidigt verkar det så himla jobbigt, jag menar, jag var där inne kanske 10-15 minuter och läste, och blev helt stressad! Jag satt nästan och drog in magen och gjorde "snyggminer"framför datorn..... och det värsta av allt är att jag inte kunde skriva nåt till henne av rädsla för att verka så där ocool! Gud så dumt! I och för sig så hade jag inget jag ville säga henne heller, vi lever inte ens i samma värld. Men hon är cool. Och hon är schysst. Ska ändå ta och kontakta henne nån dag, för en sak har vi ändå gemensamt..... ;-)

Kram!

~ G U L L E G R I S A R ~

Bogdan Starlight...

... var en travare som jag passade när jag jobbade åt stall Lövgren utanför Skurup i Skåne. Han var en av mina åtta skyddslingar där, och jag glömmer honom aldrig. Han var en hingst på tre år och riktigt snäll och trevlig på alla sätt. Han var riktigt vacker för att vara travare, brun som de flesta med svart man och svans, litet vitt i pannan har jag för mig han hade.

Anledningen till att jag alrig kommer glömma just Bogdan kunde ju ha varit något mer romantisk än verkligheten. Min chef Joakim gillade att hans hästar blev ridtränade vid sidan av körningen. Min erfarenhet säger att det är det ytterst få travare som är trevliga att rida på, så jag delade väl inte hans entusiasm. Men med min bakgrund som både dressyrryttare och träningsjockey i galoppsporten var det ju svårt att komma med några hållbara invändningar, så det var jag som fick hålla i ridträningen.

- Inridna?? Nej, de är ju vana med gjord, och är styrbara, menade Jocke. Och visst var det så. Jag fick nytta av kunskaperna och träningen både från galoppen och dressyren faktiskt, där en stor del av jobbet ju var att rida in unghästar. Men där hade man ju hjälp av minst en person. Med travarna däremot fick man knappt hjälp att hålla i hästen medans man satt upp. Men det gick ju bra, jag tog efter galoppen och satt ofta upp i stallgången.

Bogdan hade jag ridit ett par gånger utan större problem än att han var otroligt rädd om sig och rädd för mina ben om de låg emot hans sidor. Denna gång var jag ensam i stallet, de andra satt inne i huset har jag för mig och fikade. Bogdan var färdig på stallgången och jag knäppte upp grimman och satte foten i stigbygeln. I samma sekund som jag hoppade upp blev han rädd för något bakom sig och störtade mot utgången, jag hade ännu inte hunnit svinga över benet när han blev rädd, men på något sätt lyckades jag sitta upp i samma ögonblick som dörrposten skalade av mig från hästen och skenade iväg......... Suck! Ett brutet nyckelben, axeln ur led och sönderskrapad i ansiktet av gruset. Blödde nog rätt bra för när vi kom in på akuten trodde de att jag varit med om en trafikolycka och alla fick bråttom... =)

Sex veckors sjukskrivning är inget lyckat slut på dagen i en branch där man knappt kan få en helg ledigt.

Men jösses vad jag kan sakna den!

God morgon!

T är i Tyskland och handlar öl och vin till festen. Stackarn, har kört hela natten och är nu på väg hem igen. Är nog helt slut i kväll när han kommer hem.
Så vi får roa oss bäst vi kan, och vi har nyss kommit in från regnet. Vi har varit och matat våra goa ankor, som nu har blivit 7 stycken! Astrea somnade i vagnen och sover nu i vår säng halvt avklädd overallen.

Ha en go helg!

Ovärdelig

Den här bilden är nog en av tre saker jag aldrig vill bli av med.

Saker, inte människor såklart. Den framkallar en himla massa känslor, både tunga och vackra. Jag kan ännu känna hur jag kände exakt i detta ögonblick då bilden togs, det var Jofi som var med mig och hade kameran med sig den här dagen.

Jag gick igenom en hel skrubb med flyttkartonger i jakten på mina ljus. Hittade dem! =) Och även en lunta journaler från både Västerås och Uppsala, och denna bilden. Läste anteckningarna från den 10 augusti, dagen innan Benjamin dog. Usch. Skulle nog inte gjort det. Bara jobbigt till vad för nytta?

Tänk att jag överlevde.

Trodde faktiskt jag skulle dö.

Men jag levde varje liten sekund, som jag inte trodde var möjlig att överleva.

Och Benjamin, han lever varje liten sekund inuti mig.

...

Den fjärde ankan, hannen har nu kommit tillbaka, och tagit med sig en till hona! Vad kul! De brukar vara i den lilla dammen, men där är det så svårt att stå och mata dem för Medea utan att ramla i. Så vi brukar ropa på dem och då springer de två honorna som varit med hela tiden mot oss och hoppar i stora dammen, där de vet att vi brukar mata dem.

T jobbar ikväll och barnen gick väl sådär att lägga. Det har ju gått så bra nu de senaste gångerna med alla barn i våran säng, men idag hade Medea svårt att ligga still. Men tillslut så somnade de nästan samtidigt.

I dag har jag köpt min första korsett! Jo, det är sant. Jag har aldrig ägt någon, och jag är väl inte direkt hon som lyxar till sig under kläderna, förmodligen till T:s besvikelse. Men ååå vad många fina det finns! Jag tror inte det var den sista jag köpte! ;-)

Undrar om jag ska byta blogg.... Blogg.se verkar bra. Vi får se. Hoppas ni som läser hänger med isåfall! *skrattar* Det är så roligt att läsa era kommentarer.

Kramar

En ny upptäckt!

Ebay! Jösses, vad mycket roligt man kan hitta där. Har "fönstershoppat" bröllopsskorna för mindre än halva priset mot vad de kostar i Sverige - helt nya Dr Martens! Jag har ju snålat in rejält på klädkontot så där har jag ju lite att hämta, så jag kommer nog faktiskt köpa dem.... Å dem kan jag dessutom ha flera, flera gånger, inte bara att gifta sig i som man annars bara gör i traditionella bröllopsskor.

Nån som har en underkjol med tre ringar och två lager tyll att sälja mig? =)

Min älskade Meddisängel <3

Nu känner ankorna igen oss på långt håll och kommer simmandes emot oss när vi kommer! Haha, de är ju så söta... Men två av dem hade bytit pöl, hannen och ena honan. Tills vi kom i dag, då hade den tredje honan (Långben enligt Medea) kommit tillbaka! Jo, Meddis har döpt dem, Kalle, Långben, Kajsa och Musse heter dem.

Älsa känner också igen ankorna på långt håll..... =D

Annars har jag mest bröllopsfunderingar i huvudet just nu. T säger att jag BARA pratar om bröllopet, men det gör jag ju inte. Just nu är jag inne i en period där det poppar upp en massa idéer så då måste jag ju ventilera dem med någon, och den någon är ju ingen annan än T.

Som t ex min senaste idé jag fick när jag lade Astrea i dag, för att göra lite fina placeringskort så kan man ju ta ståltråd och böja till...... så namnet blir skrivet i stål... typ. Ska göra en räd ute på skrotgården en dag, där kan man hitta otroligt vackra saker faktiskt.
Sen ska jag placera namnet i det svarta tyllet som jag ska knyta om servetten med.

Eller nåt sånt. Oj, detta är sååå roligt! =D

Nä nu måste jag gå och knoppa. Såg faktiskt Star Trek nyss och tänk vad 2 timmar kan försvinna snabbt. Jag som hatar sci-fi.... =)


Natti natti

Vilken natt... Medea vaknade strax innan ett och var ledsen för hon hade drömt om "gamla elefanter" som tydligen var riktigt läskiga. Astrea var halvvaken och jag hade inget annat val än att bära in Medea till oss. Astrea var nu helvaken och var så till halv tre.... Kl fem vaknade Medea och ville gå upp. Jösses! Vi gick upp allihopa kl sex. Jag kan hålla mig vaken idag med hjälp av kaffe, men jag undrar hur stackars Medea ska orka. Astrea sover ju ändå på dagen så hon klarar sig ju.

Ha det bra där ute!

La familia

I dag har jag varit så full av energi! Har känt mig sådär löjligt lycklig, över den vackra årstiden med sina otroliga färger och klara luft, över att jag har min underbara familj, och över min kära pappa som jag bjöd på fika på Vallonen idag. Haha, det är nog första gången jag fått bjuda honom på fika! Och när jag inte trodde jag kunde bli lyckligare så såg jag ankorna i Vilhelminaparken! En hanne och tre honor, jag tror det var fyra syskon som höll ihop... Och nu kan man ju inte undgå den slående likheten i min familjekonstellation! =) Pär, Ullis, Mari och så jag =D
Iallafall så var det under kvällspromenaden, det hade redan mörkna men Medea och jag blev eld och lågor över denna fina syskonskara. Jag älgade iväg med vagn och hund till ICA och köpte en bulle så Medea skulle få mata dem, och hon berättade ivrigt för kassörskan att vi skulle mata ankorna. Vi ville ju att de skulle känna sig välkomna till den lilla dammen i parken så de skulle stanna. Jag har faktiskt alltid önskat mig ett ställe där man kan gå och mata ankor, det är ju sååå mysigt nu när man har barn! Och nu har min bön blivit hörd... =)
Medea var halvvägs i dammen några gånger i sin iver att få iväg bullsmulorna så långt hon kunde. Älsa visste inte riktigt vad hon skulle koncentrera sig på, ankorna eller bullsmulorna, och när hon fick klart för sig att jag inte tänkte låta henne bada så styrde hon in på bullsmulorna.
När bullen var slut och ankorna höga på socker så gick vi hemåt.
"Mamma, har du sagt hejdå till ankorna?"

Ett litet smakprov...

...inför vad som komma skall...
*ler*

I väntans tider

Snart kommer T hem. Han har varit med sin bestman och införskaffat sig bröllopskläder. Och jag lovar er, han kommer bli såååå fiiin! =D Ja, båda två kommer bli jättefina! Är så nöjd! Jag själv kommer nästan ligga i lä klädmässigt iallafall, fast det är ju inte mer än rätt! Fram för en mer framträdande roll för brudgummarna!!
Ååååå vad jag läängtar................... Älskar dig, om du läser detta snutte

Oj vad trött jag är. Skulle nog behöva sova en hel helg känns det som. Men det kan jag glömma för denna helgen jobbar Tommy från fredag till söndag och man ser inte röken av honom på hela tiden. Astrea sover och vaknar nu närsomhelst. Snart ska vi knata upp till dagis och hämta Meddisen. Nu vaknar hon =)

Kram!

God morgon

En ny morgon, en ny dag fullspäckad med nya möjligheter. Nya uymaningar. Nya bajsblöjor som ska bytas, rumpor som ska tvättas och pussas på. Hundpromenader, ytterkläder som skall krängas på, vantar som ska värma små mjuka händer. Duster med Meddis, skäll, gnäll, vrål... Härliga konversationer med vår kloka, vältaliga tjej. Skratt och förundran blandat med djup frustration. Nya måltider, utspilld mjölk, tvätta och torka kladdiga runda kinder och små händer. "Kan själv!" Nytt tålamod.
Nya lekar, sagor och mästerliga konstverk i fingerfärg. Ny fingerfärgsanering...
En ny underbar dag har tagit sin början. =)

CENSUR

Tog bort inlägget jag skrev här sent i går kväll av hänsyn till rörande person som känner sig utpekad.

FÖRLÅT. Var inte min mening att hänga ut dig.

Mina älsklingar <3

Leker på mattan

På väg till jobbet, såå fin i mammas stövlar


Nära

Inte alltid glad...

I drömmarnas värld

Förvånad =)

Meddis målade inte bara på pappret som synes.... =D

Tommys dator är på lagning, och eftersom jag är en sån snäll och god sambo så låter jag han använda min under tiden. När han är borta så passar jag på att sätta mig här en stund för att titta till min kära blogg.
Jag känner inte igen utseendet på skärmen längre, det är "någon" som varit här och stökat till. Hundra flikar och fönster är öppna, hittar knappt mina tre egna som alltid är öppna...
Klarar jag dessa tre veckor utan virus är det bara att tacka en högre makt!

Medea och Astrea är förkylda, men Medea är mycket bättre nu. Lite lite snorig bara, men i natt hostade hon. Astrea är jättesnorig och lite hostig, så synd om henne som knappt kan andas genom näsan trots nässpray och nässug.
Hon kan sitta nästan helt själv nu =) och har tagit sig upp i krypställning ett par gånger. Tyvärr som jag skrivit innan så tillbringar hon för lite tid på golvet för att lära sig krypa tidigt. Men det går ganska bra att ha henne där om Medea är med och underhåller henne.

Maten går mycket bättre nu. Antagligen för att hon börjar bli hungrig och min mat inte räcker till längre. Hon ammar fortfarande men blir inte mätt, så det blir en ganska naturlig övergång.

Ha det bäst!

Vetskapen om att jag har en brudklänning hängandes i Caspers rum gör mig så glad! Nu ska jag gå dit och titta till den lite.

Visste ni att en brudklänning nästan står själv? Det är bara att hoppa i den, hålla andan tills man blir blå och hoppas på att den går att knäppa hela vägen upp där bak. Sen skrider man fram till stora spegeln och....... bröllopsklockorna byts brutalt ut mot nåt som mer låter som "vår julskinka har rymt" Leendet fryser fast av chocken att falla handlöst ner i verkligheten.
Typ så romantiskt var det.
Med alla klänningar utom två. Och efter en smal lunch a Jofistyle så blev valet enkelt efter att ha provat bägge igen.
Kan inte lägga in bild på den här eftersom min man to be allt som oftast tittar in här, och det är liksom lite smått hemligt....

Annars så kan jag tillägga att jag nu för tiden går förbi a-lagarna i Vilhelminaparken utan några större besvär alls. De är faktiskt riktigt trevliga! De älskar våran hund, och Älsa gillar ju de som gillar henne... Så det är alltid sånt himla klappande och gosande när man går förbi dem.

Oj! Nu är det bäst jag skyndar mig till köket, för T kommer hem snart och jag vill ju gärna att han ska tro att jag iallafall börjat röja undan disken....

Hejsvejs!

Läste nu en annan kär blogg, och det är avgjort.
Klart vi ska rida!!

Tack Coz

Tappat sugen

Ska man kasta in handduken eller följa sitt hjärta och förverkliga drömmen som finns inom räckhåll?
Ärligt talat så har jag börjat tvivla, de mörka molnen som tornat upp i horisonten är nu oroväckande nära. Insatsen har höjts.
Kan vi rida ut stormen och komma ut säkert på andra sidan eller är det bättre att söka skydd och avvakta bättre väder?

Katt-as

Okej, jag erkänner. Det har väl hänt att jag NÅGON gång kallat dem katt-as. Katterna alltså.
En dag sa Tommy att hans strumpor luktade as, och Medea repeterade och lade till "katt-as".

Idag när jag hämtade henne på dagis var Älsa med oss, och hon ägnade en soptunna och området runt den mycket stort intresse. Samma soptunna som jag slängt en bajspåse i när jag lämnade Medea i morse. Jag sa att värst vad det luktar gott där tycker Älsa. Meddis hängde på:
-Nää, luktar aaas. Katt-as! Älsas bajs där i. Tror du björnarna bajsar där också mamma?

Kan man bli annat än glad? =)