Det uttrycket har jag hört förr, men inte riktigt förstått innebörden förrän Astrea nu så noggrant visat oss. Jag menar, Medea har ju också varit två år, och jätteknepig på många sätt. Men hästlängder ifrån hur Astrea är...
Känner att jag kör fast i hur jag ska hantera situationer som uppstår, jag är rädd för att om vi inte gör något nu så kommer vi få problem. Men hur uppfostrar man en diktator som tagit över och styr hela familjen? Haha, nääää nu var jag inte riktigt rättvis, så illa är det inte. :)
Vår fina lilla tjej är som ett aprilväder humörmässigt, vilket ju är normalt för den här åldern. Har inga problem med hennes vredesutbrott, de kommer och de går, inget konstigt alls. Men just det att hon inte lyssnar och förstår ett allvarligt NEJ! när hon t ex klättrar upp på bordet, ligger på soffryggstödet, och än värre när hon slår/spottar/river och ibland till och med biter Medea. Fast jag bestämt lyfter undan henne och "ajjarbajjar" och visar att jag blir arg, (ett sånt beteende är inte acceptabelt i vår familj) så bara skrattar hon och tror att jag leker med henne. Och i de fallen förutom misshandeln på Medea så gör hon allt i sin makt att göra om samma sak igen, om du förstår vad jag menar.
Jag tror hon fattar att hon inte får slåss/rivas/bitas/ det tror jag verkligen, men hon kan liksom inte låta bli.
En av hennes specialiteter är matkrig. Hon kastar mat på golvet och över bordet till. Blir hon arg åker hela tillriken i golvet eller mjölkglaset över bordet. Samma där, jag lyfter ner henne på golvet och skäller lite på henne, men hon bara skrattar. Sen låter hon ynkligt och säger att hon vill ha mat och försöker klättra upp i stolen igen.
Meddis är ju inte helt oskyldig heller, hon är en riktigt bra retsticka och lite smådum ibland och tar saker som Astrea håller på med. Och det är ju då som det smäller som värst från Astreas sida. Hon drar sig inte för att försöka bita Meddis i armen i ren ilska. Och jag förstår henne att hon blir arg, och jag förstår också att vi måste försöka få Medea att sluta vara så ha-galen hela tiden på sina saker.
A bet mig idag i tutten ;) satan vad det nöp till, bara lite hud men sylvassa tänder. Anledningen var att jag inte lekte "Mormors kråka" med henne efter badet tillräckligt snabbt efter att hon sagt att hon ville det. Hon blev vansinnig, så jag lyfte ner henne från famnen och vägrade köra kråkan. Men emellanåt finns det ingen goare, snällare och gladare unge än just Astrea! Hon är en helt underbar liten tjej med energi för hundra, mycket gott självförtroende och tonvis med vilja och åsikter om hur saker ska vara.
En tvättäkta tvååring med andra ord. :)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar