"Jag behöver många kramar"

Min älskade fina lilla femårings ord gick rakt in i hjärtegropen. Och jag är så glad och tacksam över att hon så tydligt kan berätta vad hon behöver och saknar. Jag behöver inte rannsaka mig själv alltför djupt för att inse att det ligger mycket sanning i det hon sa. Jag har behandlat henne som större och självständigare än hon ju är, för att hon har varit så duktig på att just visa att hon blivit stor och kan mycket mer själv. Sen har Lo inte varit nådig den sista tiden utan krävt massor av närhet och bara accepterat mig. Där har både M och A fått mindre tid och jag vet det så väl. Men nu när hon sa så här i kväll vid nattningen så.... var det som att en taggtråd virades runt strupen på mig samtidigt som jag blev så himla glad och stolt. Och fast besluten att göra stor skillnad hädanefter. Lo får inte ta så mycket tid som hon gör. Det kommer bli bra.

I och med att hon sa dessa ord i kväll så var det mycket som föll på sin plats. Jag vet min dotters behov och kan jag bara tillgodose dem så kommer det andra frågorna också bli lösta. Och självklart kommer jag kunna göra det!

Mmmmm....

Sitter med en lätt sovande, lättirriterad och känslig Lo i soffan, än så länge går det bra. Snart tröttnar hon på detta och man får gå upp och vagga av och an som en ankemor... ;)

Känner mig trött och en smula håglös nu, kaffe verkar inte hjälpa nåt vidare. Det enda som kan hjälpa är sömn.

It's me.

Hos frissan dårå

Tog med mig Lo, men hon var inte på humör idag så Tommy fick komma och ta med sig henne på lite andra äventyr. Typ fixa punkan på Volvon. :)

Regnmolnsperiod nr två

I dag har Medea och Astrea varit på gympa i Morgårdshammar, och de tyckte det var såå roligt! Gympaledarna Annelie Berg och Helena Berg var riktigt bra, ordning och reda på torpet trots många busiga barn! :) Jag blev imponerad. Lo var med och blev såklart hungrig mitt i, men som tur är så är maten aldrig långt borta - sålänge hon är med mig. :)

De började gumpapasset med lite samling och alla fick säga sina namn. Medea presenterade sig ganska försiktigt medans oblyga Astrea högt och tydligt sa sitt namn. Gullungar!
Sen var det dags för lite springlekar och efter halva tiden byggdes det hinderbana.
Trötta och glada barn i bilen hem! Trött mamma med för den delen. ;)

Lo har haft en jobbig vecka på eftermiddagarna, och så även vi. Hon har stundtals varit otröstlig och hennes dolda röstresurser gav sig väl tillkänna! Jag har en bok hemma om det första årets utveckling och där står det att vecka 11-12 är ett stort utvecklingssprång. Det ska storma rejält och allt vad som står stämmer in på våran lilla Lo. Förutom en sak, hon är bara 10 veckor. Fast förra regnmolnsperioden kom också en vecka tidigare för Lo. A-barn. Tidig redan nu. ;)
I dag har det varit den bästa dagen på hela veckan, hoppas det är på väg att vända nu. För man blir helt slut av flera timmars bärande och tröstande. Slut i huvudet. Slut fysiskt. Beundrar de som har barn med kolik, hur klarar de det??

Nu ligger hon här bredvid mig i soffan och sover... Rycker till och fladdrar med sina små armar när Tommy hostar, lugnar sig så fort man lägger handen mjukt på hennes mage.... <3

Medea Surmule Jansson

Medea somnade nog inte förrän tidigast 21.30 igår kväll, och hon vaknade kl 6 i morse, en mindre bra kombination. Hon promenerar mig på nerven med sitt gnäll och sina utbrott för minsta lilla motgång så som att solen lyser in genom fönstret och hon går förbi så att hon får den i ögonen... Klockan är 10 och hon har redan haft 4-5 sådana liknande grejer för sig. Snark! 

Giv mig styrka att klara denna dagen med förståndet i behåll! All extra tålamod kommer att behövas...

Ikväll blir det tjejmiddag i Fagersta för Lo och mig! Ska bli så mysigt, roligt och trevligt, det är jag säker på! Har ett litet uppdrag att göra idag inför kvällen.... Jag som helst hade stannat hemmavid idag och inväntat förstärkningen. ;)

Trevlig fredag!!

Korvgrillning!

Min gosiga bebis

Jag och Lo myser i soffan, T duschar, Medea och Astrea är på dagis.

Vilken vacker morgon!

Fyra minus en

Älskade lilla änglabarn vad jag saknar dig!

En liten tagg i mammahjärtat

Astrea..... jag tror inte hon trivs på dagis. :( Hon säger att hon inte vill gå dit innan vi knappt har gått upp på morgonen, och så fort jag säger nåt om dagis så säger hon att hon inte vill gå dit. Hon vill vara hemma.

I dag på lämningen så ville hon inte gå in genom ytterdörren ens. Väl inne i hallen så satt vi på bänken ett tag och jag pratade lite med henne. Hon ville verkligen inte gå på dagis idag. Jag frågade varför, men hon hade inget svar mer än att hon inte ville. Jag frågade Medea som satt med oss, att visst tyckte hon det var roligt på dagis när hon väl var där? Hon svarade att Astrea brukar inte tycka det, och brukar säga att hon vill åka hem ibland. Alltså, de är där tre dagar i veckan, fem timmar per dag. Det är inga långa dagar, hon borde ju inte ens hinna tänka på att hon vill hem. Om det nu är så att hon inte trivs. Usch, vad jag är orolig för det! Vad gör man då?? Håller henne hemma? Är det fel att låta henne få som hon vill, eller är det fel att lämna henne där fast hon inte vill? Det är ju inte så att hon MÅSTE gå där eftersom jag är hemma... Men det är himla skönt att ha de här timmarna måste jag säga, där jag kan rå om Lo 100 % utan att ha dåligt samvete! Och när Lo sover kan jag sova. Eller göra vad jag vill. Himla skönt. Men det blir ju motsatt effekt om jag ska gå här hemma och vara orolig för lilla Astrea.
Måste prata med fröknarna om detta!

Kvällssoffmys

En varm mjuk liten bebiskropp ligger mage mot mage med mig och det är såå mysigt! Storasystrarna har somnat för länge sen, trötta och belåtna efter lek och bus med sin morfar. Hur han orkar hänga med i deras lekar så intensivt är för mig en gåta! Jag är oändligt tacksam över honom! Ungarna fullkomligt avgudar honom.

När jag var liten.... Kommer ihåg hur han var, så trygg, snäll, busig men ändå pedant - var sak på sin plats. Ordning o reda, pengar på fredag. Hmmm.... Önskar jag fått lite mer av de där ordningsgenerna av honom... :) Rättvis.
Han jobbade mycket, men när han var hemma och inte jobbade där så bvar han 100 % närvarande.
Händig. Byggde mycket själv, renoverade hela vårt hus själv.

Allt som han var då är han än idag, och jag är så glad att mina barn också får växa upp med honom.... <3

Nu ska jag gå och lägga mig, hoppas Astrea vill sova inatt.

Bundisarna myser tillsammans

Vi kom oss ut! :)

Puh! Normal igen! :)

Oron är borta. Nu är lilla Lo orolig istället... Vyssa, vagga, vagna, mata, trösta.... samtidigt som man har två andra barn att ta hand om. Tyvärr blir det just inte mycket mer än "ta hand om" när Lo är på detta vis. Lek det får de sköta själva.

Ändå har jag lyckats med att snabbdammsuga det värsta hårtussarna, tvättmaskinen går, diskmaskinen är snart klar, lunchen är avklarad. Ändå ser det ut som kriget dragit fram här hemma som vanligt..... Lo har nu sovit i en timme i vagnen, men börjar vakna nu igen. Attans att jag åt så mycket av den mumsiga potatisgratängen i förrgår kväll, fullsmäckad med purjolök.... Det är nog den som spökar.

Hoppas kunna komma ut i dag eftersom det är strålande solsken och snö, pulkorna står och väntar på oss på verandan. Eller bron... eller farstun.... eller vad det nu heter. Utanför ytterdörren. :) Lättare med lägenhetsspråk - trapphuset kort och gott!

Nu ska jag springa in till Medea och kolla på en sak hon vill att jag ska se. Sen kommer nog Lo vakna och vilja ha mat. Och så går det runt, runt, runt.....

Kram!

Dags att ringa gummibussen?

Usch jag har en känsla av oro i kroppen, och jag vet inte vad det är! Kan liksom inte sätta ord på känslan heller, men vet att den finns där för jag känner den ju! Och det är ingen behaglig känsla. :(

Är inte rädd. Men orolig. typ samma känsla som att sitta och vänta i väntrummet till något otäckt som måste klaras av. Är det ångest? Jag vet inte riktigt vad som räknas som ångest, men jag tror inte att det är det för det är inte så starkt, mer en känsla i bakgrunden liksom. Orosmoln.

Mammas minsta lilla älsklingshjärta...

... har somnat i min famn, och jag vill så gärna dela med mig av hennes söthet!

Pass upp! ;)

Idag ska vi försöka ta reda på var man fixar pass i lilla byn. :) Dagarna går och det är snart dags för lite semester i paradiset. (Nej inte i Paradiset Fagersta ;)) Vi ska till Naples i Florida den 3:e mars, och det ska bli såååå härligt och underbart. Längtar!!

Nu: frukost

God morgon!

We did it!!

Vi är hemma och har ätit kvällsmat och dagen har flutit på bra, hektiskt men bra.
Det har grinats vid lämningen på dagis, det har åkits bil många mil, det har diskuterats på möte, det har hämtats glada barn på dagis, det har simmats, halkats, gråtits, skrattats, halkats lite till...... Och dessemellan ammats, bytits blöjor och kläder.... och nu sitter jag vid köksbordet och bara är.... :)

Tommy har kommit hem och ligger och myser med Lo i soffan. I kväll blir det film och soffmys efter att större och störst ligger i sina sängar. Familjen är samlad. Allt är i sin ordning. Jag är NÖJD! :)

Kram <3

Arwen Lucky Lo

Denn bild kunde den uppmärksamme skymta i dagens Fagersta Posten blad nyfödingarna!

Har själv inte tidningen, men ska köpa den i morgon - såklart!

Finaste lilla Lo <3