Jullängtan

Jultidningarna kommer en efter en med sina vackra, inspirerande bilder och mumsiga recept... Och jag blir lika ivrig varje gång, "det måste jag göra och det och det och DET!" Tillslut blir det så mycket så jag glömt det första jag tänkte på. Lika bra och inse att man varken kan eller hinner göra allt som verkar så bra. Baka vörtbröd ska jag iallafall göra själv! Och knäck såklart. Och pepparkakor med Medea. Och lussekatter - självklart! Eget julgodis måste jag göra i år, kanske kan göra några av sorterna till bröllopet också? Finns massa munvattensdrypande recept i Amelia Jul, och i en reklamtidning hittade jag något som kallas marängfudge. Måste jag prova göra. Julstädning, måste tvätta fönstrerna innan det blir för kallt, för de är alldeles skitiga efter att de varit här och satt upp nya balkonger. Julgardiner i köket får räcka. Jag lääängtar...... Finns det nåt bättre än julen när man har barn? Nää jag tror inte det!

Ingen rädder för vargen här....?

Medea är en ganska rädd tjej, inte bara försiktig utan rädd. Kan inte förstå varför... När hon var mindre var hon livrädd för dammsugaren, gräsklippare, elvispen, hundar... och när hon kommer över gamla rädslor så dyker det upp nya. Som nu, är hon rädd för mörker och rävar. Vi kan inte ens släcka taklampan i köket för att ha mysmiddag med levande ljus, fast fönsterlamporna är tända. MEN hon kan ta sig från sitt rum (som har nattlampa) ut i korridoren, genom mörka hallen och in i vårt mörka sovrum när hon vaknar på morgonen. Så jag undrar... fast å andra sidan, det här med mörkrädsla är ju nytt för henne. I går märkte jag av det för första gången. Jag tror att det hänger ihop med rävarna. Det var då allt började.
Den gången när jag berättade för Medea att räven för länge sen hade ätit upp alla Låjjses hönor. Kanske inte den mest psyokologiska sagan direkt..... Men det kom bara på tal, och så började hon fråga om det och jag fick berätta om och om igen hela historien om räven. Hon verkade jättefacinerad, inte alls rädd. Men sen i hennes huvud så har hon bearbetat och funderat och kommit fram till att rävar inte alls är snälla.
Mina nu för tiden väldigt söta och snuttiga rävhistorier verkar inte alls fastna på samma sätt. Ja ja, det går väl över. Fattar inte att jag kan vara så obetänksam!

Jag längtar till Florida.... Har inte gjort det på lääänge, för jag tycker flygresan dit är så jobbig. Har blivit harig på gamla dagar, sen 11 septemberkatastrofen. Alltså inte det isig, utan mer som en följd. En gång när vi skulle flyga från Frankfurt till Arlanda, så var hela vårt plan fyllt med turbaner. Och självklar är inte alla med turban talliban, men huvudet kopplar så automatiskt i ett flygplan. Det här var våren 03, och mina goa kompisar från Björbo var med. Turbanerna var en faktor, men det läskigaste av allt var flygvärdinnan med det nervösa ansiktet. Hon såg riktigt rädd ut, och det är aldrig ett bra tecken i ett flygplan! Jag blev livrädd, och trodde verkligen detta skulle bli min sista resa. För skulle jag klara mig helskinnad till Arlanda, så skulle jag aldrig utsätta mig själv för detta igen! Sverige fick duga för mig, det finns paradisliknande platser här hemma också. =)Uppenbarligen klarade vi oss allihopa, och uppenbarligen har jag flygit massor med gånger efter den resan, men varje gång frågar jag mig själv hur jag kunde vara så dum så jag frivilligt sätter mig i ett flygplan igen!

LCHF

Nu har jag kommit igång på riktigt med LCHF dieten, och hittills känns det jättebra och ganska så enkelt. Bara att skippa bröd, pasta, ris och frossa i protein, fett och grönsaker. Har hittat en blogg - http://lchf-kost.blogspot.com/ - med massor av mumsiga recept som faktiskt får det att vattnas i munnen. Det svåra är ju att det bara är jag i familjen som vill följa detta, så det blir lite kruxigt ibland. Men jag ska erkänna att jag fuskar ibland och kör inte dieten slaviskt, sånt pallar jag inte med. Man måste ju leva också....

Nu ska jag dricka lite kaffe med min älskling. Må så gott därute!

Kram!

Sluta amma är nog bland det svåraste som finns! Jag har ju trappat ner för hon äter ju barnmat hyfsat bra nu. Men vill ju ändå amma helst efter varje måltid. Och det är ju så svårt att låta bli. Hon visar med hela registret hur mycket och gärna hon vill ha tutten, viftar med armarna och nickar med huvudet i en våldsam takt samtidigt som hon smackar med munnen och låter ungefär som "hä hä hä hä hä hä!" Blicken är ivrig och förväntansfull, hur kan man neka henne? Ibland lyckas jag ju avleda henne med hjälp av Medea, katten, bad eller att gå ut. Men kvällstid är det kört! Hon vill amma i sängen innan hon somnar till varje pris. Och nu funkar det ju, men det är bara 1,5 månad kvar tills bröllopet och den natten finns jag inte där och kan amma henne till sömns. Så jag måste vänja henne av med det så det går så bra som möjligt den kvällen/natten. Huuga. :(

Dagens ros går till den snälla bibliotekarien som rev sönder min räkning på 1100 kr, som jag fick för att jag inte lämnat in böckerna i tid. Lånade dem i augusti... och lämnade alltså in dem i dag med svansen mellan benen.

Medea var hos doktorn idag på bvc för sina utslag på sidan av överkroppen. Hon hade längtat hela dagen, och frågade om och om igen när vi skulle till doktorn. Detta var hennes första doktorbesök sen hon bröt armen vid 15 månaders ålder, men hon har ju läst "Emma går till doktorn" i några månader nu (biblioteksbok ;-))så själv tycke hon att hon var väl förberedd. Men när vi väl kom dit så blev hon lite ängslig och orolig medans vi satt i väntrummet och läste, hon frågade hela tiden var farbrorn var. Farbrorn (doktorn) satt lite längre bort och vi fick först komma in till vår bvc-sköterska Kristina. Medea frågade Kristina om hon var doktorn, och när hon inte var det så blev hon jättebesviken. :) Hon ville ju träffa doktorn! Och det fick hon göra, och vi fick kortisonsalva utskiven som skulle ta kål på alla prickar. Meddis var jätteduktig!! Tycker det var skönt med ett snällt läkarbesök så här "första" gången, då har hon ju inte en hemsk upplevelse med sig när det är dags för nästa besök. För det blir det ju garanterat, förr eller senare.

Undrar hur det blir med vaccinet för barn under 3 år...? Det är ännu inte tillåtet här, men om och när det blir det så ska vi låta vaccinera Medea. Även om jag tror hon hade en släng influensa häromsistens, men vi är ju inte säkra.

Kram!

Kort och konsist

Skrivkramp. Dessutom är min dator inte som den ska.. Nåt tok har hänt, skyller på T. Mannen med virusfingrar.

Farsdag idag. Vadå, det är väl farsdag alla dagar utom morsdag.
Könner mig lite irriterad idag. Kanske sömnbristen.

Slutsats:
Borde gå och lägga mig tidigare om kvällarna!

A-Team

Titta! En BÄBIS som är ute och går med en HUND!!! Ett gäng dagisbarn som vi mötte när vi var ute i morse. Haha!

Yey... en sån duktig tjej! =)

Astrea har inatt sovit i sin egen säng!!!

Nu är bröllopsbloggen igång!

Jofi var här igår och hjälpte mig tillveka inbjudningskorten, och ärligt talat vet jag inte hur de hade sett ut utan hennes hjälp! Tack Kosin!!!!
Medea gjorde egna inbjudningskort i morse... Se bilden! Fina va?

Kram!

Sköna söndag!

Mina sleeping beauties vilar kudden och kvällen är min! Hurra! =D Nu har jag tid att börja klippa till inbjudningskorten, som jag längtat idag! Jofi kommer på tisdag och hjälper till att tillverka dem. Fast kl åtta börjar ju ensam mamma, det måste jag ju se... Det är ju om 10 minuter. Så korten får vänta! Ska ju vara uppe länge i kväll, T kommer hem från jobbet vid halv elva, elva-tiden.
Appropå bröllop, vi har hittat sån perfekt utgångsmusik! Kanske inte så traditionell direkt, men den är VI.

Astrea fick kaffe över sig idag! Usch vad rädd jag blev, hon satt i matstolen och jag tror det var jag som råkade välta ut hela min mugg med kaffe och mjölk så det rann kaffe ner på hennes ben. Hon blev ledsen en kort stund, men det var nog mest för min reaktion var så hastig när jag slet upp henne ur stolen och av med strumpbyxorna. På en gång blev hon glad och hon verkade inte ha ont, men huden på ena benet var rosa precis där kaffet kommit.... :( En timme senare var rodnaden borta och jag förstår att vi haft tur att kaffet inte var hett!

Nu ska jag bänka mig framför tv:n och fnissa för mig själv åt mammor som ju inte längre är ensamna.
Kram!