"Jag behöver många kramar"

Min älskade fina lilla femårings ord gick rakt in i hjärtegropen. Och jag är så glad och tacksam över att hon så tydligt kan berätta vad hon behöver och saknar. Jag behöver inte rannsaka mig själv alltför djupt för att inse att det ligger mycket sanning i det hon sa. Jag har behandlat henne som större och självständigare än hon ju är, för att hon har varit så duktig på att just visa att hon blivit stor och kan mycket mer själv. Sen har Lo inte varit nådig den sista tiden utan krävt massor av närhet och bara accepterat mig. Där har både M och A fått mindre tid och jag vet det så väl. Men nu när hon sa så här i kväll vid nattningen så.... var det som att en taggtråd virades runt strupen på mig samtidigt som jag blev så himla glad och stolt. Och fast besluten att göra stor skillnad hädanefter. Lo får inte ta så mycket tid som hon gör. Det kommer bli bra.

I och med att hon sa dessa ord i kväll så var det mycket som föll på sin plats. Jag vet min dotters behov och kan jag bara tillgodose dem så kommer det andra frågorna också bli lösta. Och självklart kommer jag kunna göra det!

Mmmmm....

Sitter med en lätt sovande, lättirriterad och känslig Lo i soffan, än så länge går det bra. Snart tröttnar hon på detta och man får gå upp och vagga av och an som en ankemor... ;)

Känner mig trött och en smula håglös nu, kaffe verkar inte hjälpa nåt vidare. Det enda som kan hjälpa är sömn.

It's me.

Hos frissan dårå

Tog med mig Lo, men hon var inte på humör idag så Tommy fick komma och ta med sig henne på lite andra äventyr. Typ fixa punkan på Volvon. :)

Regnmolnsperiod nr två

I dag har Medea och Astrea varit på gympa i Morgårdshammar, och de tyckte det var såå roligt! Gympaledarna Annelie Berg och Helena Berg var riktigt bra, ordning och reda på torpet trots många busiga barn! :) Jag blev imponerad. Lo var med och blev såklart hungrig mitt i, men som tur är så är maten aldrig långt borta - sålänge hon är med mig. :)

De började gumpapasset med lite samling och alla fick säga sina namn. Medea presenterade sig ganska försiktigt medans oblyga Astrea högt och tydligt sa sitt namn. Gullungar!
Sen var det dags för lite springlekar och efter halva tiden byggdes det hinderbana.
Trötta och glada barn i bilen hem! Trött mamma med för den delen. ;)

Lo har haft en jobbig vecka på eftermiddagarna, och så även vi. Hon har stundtals varit otröstlig och hennes dolda röstresurser gav sig väl tillkänna! Jag har en bok hemma om det första årets utveckling och där står det att vecka 11-12 är ett stort utvecklingssprång. Det ska storma rejält och allt vad som står stämmer in på våran lilla Lo. Förutom en sak, hon är bara 10 veckor. Fast förra regnmolnsperioden kom också en vecka tidigare för Lo. A-barn. Tidig redan nu. ;)
I dag har det varit den bästa dagen på hela veckan, hoppas det är på väg att vända nu. För man blir helt slut av flera timmars bärande och tröstande. Slut i huvudet. Slut fysiskt. Beundrar de som har barn med kolik, hur klarar de det??

Nu ligger hon här bredvid mig i soffan och sover... Rycker till och fladdrar med sina små armar när Tommy hostar, lugnar sig så fort man lägger handen mjukt på hennes mage.... <3

Medea Surmule Jansson

Medea somnade nog inte förrän tidigast 21.30 igår kväll, och hon vaknade kl 6 i morse, en mindre bra kombination. Hon promenerar mig på nerven med sitt gnäll och sina utbrott för minsta lilla motgång så som att solen lyser in genom fönstret och hon går förbi så att hon får den i ögonen... Klockan är 10 och hon har redan haft 4-5 sådana liknande grejer för sig. Snark! 

Giv mig styrka att klara denna dagen med förståndet i behåll! All extra tålamod kommer att behövas...

Ikväll blir det tjejmiddag i Fagersta för Lo och mig! Ska bli så mysigt, roligt och trevligt, det är jag säker på! Har ett litet uppdrag att göra idag inför kvällen.... Jag som helst hade stannat hemmavid idag och inväntat förstärkningen. ;)

Trevlig fredag!!

Korvgrillning!

Min gosiga bebis

Jag och Lo myser i soffan, T duschar, Medea och Astrea är på dagis.

Vilken vacker morgon!